Hoppa till huvudinnehåll

Frustrationen är stor i Serbien - den äldre generationen tycker att det allt mer börjar likna Miloševićs styre

Opposotoinsaktivister i Serbien kräver fria medier och en fungerande demokrati.
Oppositionsaktivister marscherar i Serbien för fria medier och en fungerande demokrati. Opposotoinsaktivister i Serbien kräver fria medier och en fungerande demokrati. Serbien,Belgrad,demonstrationer,politisk opposition,Aleksandar Vučić

Proteströrelsen mot Serbiens auktoritäre president har pågått i månader. Under veckoslutet tog protesterna en oväntad vändning när en grupp med våld tog sig in i den statliga tv-kanalen RTS lokaler.

De har marscherat sedan slutet av november 2018 mot det styrande Serbiska progressiva partiet, president Aleksandar Vučićs alltmer auktoritära tag och de hårt styrda medierna.

Demonstranterna sprider sina budskap på sociala medier under hashtaggen "1 av 5 miljoner" (#1od5miliona).

Protesterna tog från början fart i november 2018 efter att en oppositionspolitiker, Borko Stefanović, blev grovt misshandlad av sju maskerade män precis innan en politisk debattillställning i staden Kruševac.

Under de senaste åren har också andra oppositionspolitiker och journalister trakasserats av maskerade män som rör sig i bilar utan registerplåtar.

Oppositionsaktivister menar att dessa mörkermän inte kan agera utan det styrande partiets goda minne.

Medierna lojala mot regimen

Att protesterna organiseras och får synlighet just i sociala medier är viktigt i sammanhanget; i de stora statskontrollerade medierna har protesterna mot presidenten inte fått särskilt mycket synlighet.

Protesterna har pågått hela vintern, inte bara i Belgrad utan i tiotals städer runtom i Serbien.

– De statligt styrda TV-kanalerna har inte berättat om de flera månader långa protesterna. Och de gånger de omnämns så förminskas protesternas politiska betydelse, säger Dragana Cvetanovic, forskare vid Helsingfors universitet.

Frustrationen är stor i Serbien mot att det inte finns en fungerande demokrati i landet

Cvetanovic säger att proteströrelsen hittills hållit sig till att marschera på gatorna.

– Proteströrelsen kan enas främst om att de vill att presidenten och kretsen kring honom blir avsatt. Dessutom vill folket ha en fungerande stat - frustrationen är stor i Serbien mot att det inte finns en fungerande demokrati i landet.

Intrång på TV-station

Men under veckoslutet tillspetsades situationen när ett antal demonstranter tog sig in i statliga tv-bolaget RTS-lokaler och tumult uppstod mellan demonstranter och kravallpolis.

De demonstranter som tog sig in i TV-huset ville att deras politiska krav skulle läsas upp i TV. En del av demonstranterna greps senare av polis.

Dragana Cvetanovic understryker att proteströrelsen är väldigt brokig: med finns allt från studenter till pensionärer och medborgaraktivister från vänsterkanten till oppositionspolitiker från den yttersta högern.

Enligt flera medier, bland dem Balkan Insight och BBC var Bosko Obradovic, det högerextremistiska partiet Dveris ledare, en av dem som med våld tog sig in i TV-bolaget RTS-lokaler i lördags.

Internationella journalistfederationen IFJ har i ett uttalande fördömt intrånget.

Protester redan för två år sedan

Också äldre forskare Emma Hakala på Utrikespolitiska institutet är oroad över utvecklingen i Serbien.

– Under Vučićs tid vid makten har han ökat kontrollen över de stora medierna. Det här är ett av de främsta hindren för att arrangera fria val, säger Hakala.

När Vučić valdes till president i april 2017, riktades också hård kritik mot valförrättandet. Dagen efter valet utbröt massiva protester på Belgrads gator.

En av de studentrörelser som föddes då, "Protest mot diktaturen", står också bakom vinterns protester.

– De månadslånga protesterna var intensiva, men när de inte uppnådde några märkbara resultat rann de ut i sanden. Men missnöjet har pyrt under ytan - tröskeln att nu igen protestera mot regimen har varit väldigt låg, säger Hakala.

Demonstrationer utanför presidentslottet i Belgrad, Serbien.
Serbiska demonstranter kräver att presidenten avgår. Demonstrationer utanför presidentslottet i Belgrad, Serbien. Serbien,Belgrad,demonstrationer

Också mot lokalvalet ifjol riktades allvarliga misstankar om valfusk: det förekom rapporter om på förhand ifyllda valsedlar och mutor.

När organisationen Freedom House i år rangordnade världens länder hade Serbien fallit ner så många pinnhål att det nu rankas som bara "delvis fritt".

Vučić vill välja både Ryssland och EU

Serbiens president Aleksandar Vučić, med en bakgrund som bland annat informationsminister i Slobodan Miloševićs nationalistiska parti Serbiska radikalpartiet har tillskansat sig och sitt parti mer och mer makt under många år.

Särskilt den äldre generationen ser likheter mellan dagens auktoritära styre och 1990-talets Serbien under Miloševićs regering.

Vučić har reformerat landets ekonomi och jobbar nu hårt för att driva på landets EU-medlemskap. Samtidigt värnar Vučić om de traditionellt varma relationerna mellan Serbien och Ryssland.

Presidenten slår dövörat till

Hittills har Aleksandar Vučić inte visat några tecken på att lyssna på demonstranternas krav.

Vi fick en historisk seger, jublade premiärminister Aleksandar Vučić efter besked om det styrande Progressiva partiets framgång
Serbiens president Aleksandar Vučić Vi fick en historisk seger, jublade premiärminister Aleksandar Vučić efter besked om det styrande Progressiva partiets framgång Bild: EPA/ANDREJ CUKIC Serbien,Aleksandar Vučić

Tidigare i vinter bemötte han demonstranternas krav på avgång med att säga "marschera så mycket ni vill, jag kommer inte att tillmötesgå era krav - inte ens om ni blir fem miljoner."

Proteströrelsens hashtag, "en av fem miljoner" kan kopplas till detta uttalande från presidenten.

Under protesterna kring den 16 och 17 mars såg presidenten till att bli filmad av TV-kameror. På en presskonferens kallade han demonstranterna tjuvar, fascister och huliganer.

Emma Hakala tror att det kommer att bli väldigt svårt för den splittrade oppositionen att enas.

– Hittills har den absoluta majoriteten av demonstranterna hållit sig fredliga. En oroande utveckling skulle vara om demonstrationerna framöver blir mer våldsamma eller om extremhögerns aktivister blir mer tongivande på gatorna, säger Emma Hakala.

Dragana Cvetanovic tror att protesterna kommer att fortsätta, men vill inte sia om vilken den politiska oppositionens roll kommer att vara.

– Folk vill bara få möjligheten att leva i ett bättre samhälle och de vill ha en ny, modern person som politisk ledare och symbol för demokratin, säger Cvetanovic.

Källor: Balkan Insight, BBC, Deutsche Welle, Politiikasta.fi, Freedom House

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes