Hoppa till huvudinnehåll

Undersökning: Din morgontrötthet är inte ditt fel, utan samhällets

Sömnproblem.
Om du ofta är trött på morgonen kan det bero på att tidig väckning inte passar din personliga dygnsrytm. Sömnproblem. Bild: Igor Stevanovic Väckarklocka,sömn

Tidiga morgnar i skolan eller på jobbet tvingar många finländare att leva i en för dem opassande dygnsrytm - någonting som kan utgöra en stor hälsorisk.

Var och en av oss har en medfödd personlig dygnsrytm, en kronotyp, och ju mer man tvingas avvika från den, desto tröttare känner man sig.

Endast en tredjedel av finländarna upplever att deras personliga dygnsrytm motsvarar tiderna de tvingas vakna på grund av skola och jobb.

Det här framkommer i en undersökning gjord av Yle Akuutti och Arbetshälsoinstitutet.

Din personliga dygnsrytm

Vi har alla en personlig dygnsrytm, en kronotyp, som vid vuxen ålder är så gott som oföränderlig.

Kronotypen är biologisk och delvis också genetisk.

Det finns tre olika kronotyper: de morgonpigga, de som är aktivast mitt på dagen och kvällsmänniskorna.

Det finns olika sätt att avgöra vilken kronotyp man tillhör - saken kan undersökas med hjälp av att mäta kroppstemperaturen, ta blod- och salivprov, genom att föra sovdagbok eller genom frågeformulär som också går att hitta på internet.

Enligt undersökningar är 47 % av finländarna morgonmänniskor, 41 % är effektivast på dagarna och 12 % är kvällsmänniskor.

I undersökningar framkommer det att kvällsmänniskor oftare lider av psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, ryggproblem, astma och diabetes typ 2.

Ett samhälle för morgonmänniskor

För alla passar inte tidiga väckningar eftersom man inte är aktivast då. Så är fallet för 12-14 procent av finländarna eftersom de hör till gruppen kvällsmänniskor.

Idealet är att var och en själv får bestämma hur deras dag ser ut på basis av den personliga dygnsrytmen, men samhället är bättre anpassat till morgonmänniskorna.

- Morgonpigga upplevde dubbelt så ofta som kvällsmänniskorna att sömnrytmen de har under vardagar passade dem, säger Mikael Sallinen på Arbetshälsoinstitutet.

Kvällspigghet inverkar också negativt på hur mycket sömn man får. Ju mer en person ville senarelägga sin vardagsrytm, desto större sömnbrist led hen av.

- De som uppgav att de ville skjuta upp morgonens rutiner med två timmar, led ofta av två timmars sömnbrist, förklarar Sampsa Puttonen, en av forskarna bakom undersökningen.

Miina Kajos heräilee
Miina Kajos heräilee Bild: Jaani Lampinen / Yle dygnsrytmstörningar,sömn,tid,arbetsliv

Resultat överraskade forskarna

Forskarna överraskades av hur starkt sammankopplat speciellt psykiskt välmående och en passande dygnsrytm var.

Sömnbrist ökar risken för utmattning, nedstämdhet och överlag ett missnöje med livet.

De psykiska problemen förklaras delvis av sömnbristen man får. Utmärkande är ändå att de som upplever att de måste stiga upp för tidigt oftare lider av psykiska problem än de som upplever att de måste vaka för länge.

Utöver psykiska problem sammankopplas sömnbrist också med en höjd risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, problem med ämnesomsättningen, ryggproblem och astma.

Många som svarade på enkäten upplevde att symptomen blev värre, ju mindre de sov.

Samhället borde anpassa sig

Enligt forskarna lönar det sig att i mån av möjlighet försöka följa sin personliga dygnsrytm, till exempel då man har semester.

Men på Arbetshälsoinstitutet efterlyser man också att arbetsplatserna och samhället tar mera hänsyn till att folk är olika.

En arbetsplats där man kan flexa i arbetstider fördubblar nämligen möjligheten till att leva efter sin egen dygnsrytm.

Ung man står med händerna uppsträckta mot himlen.
Älskar du tidiga väckningar? Då är du sannolikt en morgonmänniska! Ung man står med händerna uppsträckta mot himlen. Bild: Mostphotos himlen,Himmel,Moln,glädje,Tonåring,sommar,framgång,lovprisning,jubel

Dessutom jobbar arbetstagare effektivare då de själva får välja sina arbetstider säger Ilona Merikanto som forskat i dygnsrytmens hälsoeffekter.

I skolvärlden borde man fundera på om åttans morgon verkligen är passande för en tonåring.
― Ilona Merikanto, forskare i dygnsrytmens hälsoeffekter.

Det lönar sig ändå inte att sitta och vänta på att samhället ska ändra sin syn på arbetstider.

För att förbättra din egen sömn kan du försöka lämna arbetsbekymmer på jobbet genom att till exempel göra en lista där du skriver ner vad som blivit på hälft och dina bekymmer.

På fritiden är det viktigt att göra saker som för i väg dina tankar till annat, och att lugna ner dina aktiviteter före du går och lägger dig.

I undersökningen deltog över 20 000 personer, främst kvinnor.
Artikeln baserar sig på en översättning av Yle Akuuttis artikel skriven av Taru Tikkanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa