Hoppa till huvudinnehåll

Vi betalar alltmer för våra pensioner de kommande 60 åren - samtidigt ökar skillnaderna mellan pensionerna och lönerna

Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen
Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen Bild: All Over Press pensionärer,pension,pengar,metallmynt,fattigdom,inkomster

Pensionsskyddscentralen har nu räknat ut hur mycket den sjunkande nativiteten påverkar pensionerna fram till år 2085. Avgifterna kommer att stiga och pensionerna kommer att släpa allt mer efter lönenivån.

I framtiden blir det allt svårare att låta pensionerna hålla jämna steg med löneutvecklingen då andelen av befolkningen som ska bekosta pensionerna krymper.

Enligt beräkningarna finns problemen främst inom den privata sektorn. Men de kommer gradvis.

Enligt pensionsskyddscentralen kan arbetspensionsavgifterna hållas under 25 procent ända till 2050-talet.

Efter det börjar pensionsutgifterna i proportion till lönesumman öka kraftigt. Om befolkningen utvecklas så som man nu förutspår kommer avgifterna att vara större än 30 procent när vi närmar oss 2085.

Den kommunala sektorn har en egen pensionskassa där situationen påminner om den på den privata sektorn.

Personer som har fyllt 53 år bygger fram till år 2025 upp lite bättre pension, vilket också höjer deras pensionsavgifter. Det här enligt pensionsreformen som gjordes 2017.

När höjningarna görs i framtiden är tanken att de fördelas jämt mellan arbetstagare och arbetsgivare.

En graf.
En graf. Bild: Miro Johansson \ Yle \ Pensionsskyddscentralen Graf,graf

Offentliga sidan beroende av budgetpengar

När det gäller statstjänstemän påverkas pensionssystemet av att antalet tjänstemän har minskat kraftigt under senare år. Dessutom kunde tjänstemän tidigare få bättre pensioner än de kan få nuförtiden.

Därför klarar dagens mindre kår av tjänstemän inte av att med sina avgifter bekosta dagens pensioner. Då pensionerna ändå ska betalas ut, stöder staten den offentliga sektorns pensioner med skattemedel.

Om staten fortsätter att göra det i framtiden kommer offentligt anställda ha lättare att bekosta sina pensioner än anställda inom den privata sektorn.

Om staten i stället väljer att småningom minska på sitt stöd då dagens stora antal av pensionerade tjänstemän med tiden dör bort, kommer också statstjänstemän att uppleva motsvarande höjningar av sina pensionsavgifter som den privata sektorn.

Köpkraften bibehålls, men lönerna skenar ifrån

Pensionerna kommer i framtiden att minska i förhållande till lönerna.

De löpande pensionerna har länge varit på cirka 50 procents nivå jämfört med befolkningens medelinkomster. Men den andelen kommer att börja sjunka efter år 2030.

År 2045 uppskattas medelpensionen vara 46 procent av medelinkomsten, medan den år 2017 var 53 procent.

Samtidigt räknar man ändå med att lönerna stiger. Den växande skillnaden mellan löner och pensioner kommer mera att bero på att lönerna växer ifrån pensionerna än på att pensionerna skulle minska.

År 2017 var medelpensionen 1 656 euro i månaden. Enligt prognosen ökar pensionerna fortsättningsvis i köpkraft. Exempelvis år 2030 uppskattas medelpensionen vara cirka 1 850 euro.

Skillnaderna mellan individernas pensioner ser inte ut att öka.

Prognosen räknar med en måttlig invandring

Den befolkningsprognos som ligger som grund för Pensionsskyddscentralens uträkningar räknar med att nettoinvandringen hålls på samma nivå som nu.

Det betyder att man räknar med att inflyttningen till Finland överstiger utflyttningen med cirka 15 000 personer per år.

Invandringen kompenserar en del av sjunkande nativiteten, men inte till alla delar hjärnflykten.

De som flyttar från Finland är ofta högutbildade och har bra inkomster. Andelen högutbildade är lägre och inkomsterna ofta mindre bland dem som flyttar till Finland.

Det betyder att både den sjunkande nativiteten och utflyttningen minskar på de summor som pensionssystemet får in på avgifterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes