Hoppa till huvudinnehåll

Räcker skogen till när kinesernas intresse för skogsindustrin växer? Nej, säger forskare - ja, säger man i Kemijärvi

Massaved i lager vid UPM i Jakobstad
Det råder delade meningar om hur mycket vi kan utvinna ur skogen, både med tanke på kolsänkorna och bevarandet av artrikedomen. (Bilden har inget med Kemijärvi att göra). Massaved i lager vid UPM i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman massa- och pappersindustri,cellulosa,massaved,UPM,Jakobstad

"Vi har gott om skog här. Stammarna är unga, skogarna växer snabbt och behöver gallras", säger vd Heikki Nivala vid Boreal Bioref i Kemijärvi. Han håller inte alls med forskare som varnar för kinesernas framfart i de finländska skogarna.

Det är våra myndigheter, läs ministerier, som har ansvaret för helheten inom skogsbruket samt kontrollen att det inte går över styr― Forskare Jakob Donner-Amnell vid Östra Finlands universitet

Boreal Bioref är ett planerat bioraffinaderi för pappers- och textilmassa värd en miljard euro. Kinesernas andel är omkring 250 miljoner, eller en fjärdedel.

- Vår anläggning är fem före klar, nu fattas bara miljötillståndet och bygglovet. På 30 månader står bygget klart, säger Nivala.

Lilla Kemijärvi, är en av fem orter där kinesiska investeringar är aktuella.

Heikki Nivala är vd för Borealbioref, det planerade bioraffinaderiet i Kemijärvi.
Heikki Nivala har hunnit med mycket för sin hembygd. Tågupproret och massarörelsen är två exempel. Nu är han vd för det nya bolaget som ska skapa ett bioraffinaderi i Kemijärvi, dels med kinesiska pengar. Heikki Nivala är vd för Borealbioref, det planerade bioraffinaderiet i Kemijärvi. Bild: Yle/Anna Savonius Kemijärvi,verkställande direktör,Borealbioref

Gammal räv vid rodret

Heikki Nivala är långa linjens skogsarbetare och rikskändis sedan länge tillbaka.

Han var frontfigur för "massaliike", folkrörelsen mot stängningen av Stora Ensos cellulosafabrik år 2007.

Fabriken stängdes 2008, men Kemijärvi fanns på allas läppar och Nivala var namnet att lägga på minnet, visste man även i riksdagshuset.

Nivala har också basat för tågupproret, när Rovaniemi-Kemijärvi- avsnittet skulle bli för dyrt att elektrifiera. År 2014 anlände det första elektrifierade tåget till Kemijärvi, något som betecknades som den slutgiltiga segern.

I och med stängningen av Stora Enso förlorade Kemijärvi flera hundra arbetsplatser. Nu vädrar man morgonluft i och med det kinesiska engagemanget, det finns ett intentionsavtal med kineserna och miljötillståndet väntas i vår. Ett fem år långt arbete är fem före i mål.

Boreal Biorefs vd Heikki Nivala har i flera års tid arbetat för att få ett bioraffinaderi till Kemijärvi.
Intentionsavtalet med kineserna slöts i november 2016. Boreal Biorefs vd Heikki Nivala har i flera års tid arbetat för att få ett bioraffinaderi till Kemijärvi. Bild: CAMCE Engineering Kina,Kemijärvi,Bioraffinaderi,bioenergi

Kineserna behöver råvaror

Det är kineserna som har möjliggjort projektet i Kemijärvi. Vd Nivala har förhandlat personligen med dem och besökt Kina flera gånger.

- Det är tuffa förhandlingar, kineserna har hundratals år av erfarenhet bakom sig som handelsmän, nu behöver de råvaror och skogsbranschen här i trygga Norden är högintressant för dem, säger Nivala.

Kinesiska Camce, ett statsägt bolag, är den långvarigaste partnern och deltar som investerare, men det finns också andra kinesiska aktörer med i Kemijärvi.

Flera europeiska länder deltar i investeringarna och från Finland deltar några energibolag, då bioraffinaderiet kommer att producera mer el än bolaget behöver.

- Kineserna har gjort ett gott förhandsarbete, de vet vad de behöver och de vet att det lönar sig att komma hit.

Kina har en medveten placeringsstrategi i Norden. Statliga kapitalplaceringsbolaget BCI meddelade 2016 att bolaget grundar en fond värd 400 miljoner euro för placeringar i nordiska teknologibolag.

Heikki Nivala har suttit vid många bord och vet att råvaror intresserar Kina men förädling ger mervärde lokalt. Därför har man satsat mycket på att planera hur man kunde förädla mera på ort och ställe i Kemijärvi.

- Betalar européerna mest går våra produkter till Europa, ifall kineserna betalar mer säljer vi till dem. Det handlar om marknadsekonomi här.

Kemijärvi på kartan
Kemijärvi hör till de delar av Finland, där jobben sitter hårt åt. Orten har under tio tusen invånare. Kemijärvi på kartan Bild: Yle Kemijärvi
Vi kan inte skylla på kineserna om det går över styr.― Forskaren Jakob Donner-Amnell

Jakob Donner-Amnell ser på skogsbolagen från Joensuu, där han arbetar vid Östra Finlands universitet.

Han är samhällsvetare men har forskat i skogsindustrin, dess historia, utveckling, nuläge, strategi och framtid.

Han är bekymrad över utvecklingen i branschen.

- Det finns fem projekt för tillfället med direkt eller indirekt Kinakoppling, säger han och tillägger att projekten inte är affärshemligheter, utan offentliga uppgifter.

  • 1. Boreal Bioref. Planerar produktion av 0,5 miljoner ton pappers- och textilmassa i Kemijärvi. Kinesiska bolag är viktigaste delägare.
  • 2. Finnpulp. Planerar produktion av 1,2 miljoner ton pappersmassa i Kuopio. Har ett kinesiskt skogsindustribolag, MTK och Grizzly Hill Capital (ett björnbergskt placeringsbolag) som delägare.
  • 3. Kai Cell Fibers. Denna aktör planerar 0,6 miljoner ton produktion av pappers- och textilmassa i Paltamo/Kajanaland. Har en stor kinesisk koncern som viktigaste uppköpare (enligt det preliminära kontraktet).
  • 4. Metsä Fibre. Planerar utökad produktion från av pappersmassa 620 000 ton till 1,3 miljoner ton vid sin fabrik i Kemi . Bolaget är stor exportör av cellulosa, numera går en stor del av exporten till Kina/Asien. Har ett japanskt bolag som delägare.
  • 5. Stora Enso. Har planer på att konvertera fabriken i Uleåborg från papper till kartong och utöka massaproduktionen till 0,85 miljoner ton. Bolaget exporterar mycket cellulosa till Asien och har också en kartongfabrik i Kina. Stora Enso varslade 18.3.2019 om stora uppsägningar.
  • Forskare Jakob Donner-Amnell.
    Jakob Donner-Amnell har arbetat inom ett tvärvetenskapligt team, med uppgift att syna skogssektorns framtid. Forskare Jakob Donner-Amnell. Bild: YLE/Antti Lempiäinen forskare,skogsindustri,Östra Finlands universitet,jakob donner-amnell

    Donner-Amnell är oroad över de ökade mängderna uttag ur skogarna, vilket de aktuella projekten innebär. Enligt honom kommer projekten inalles att kräva närmare 18 miljoner kubikmeter skogsråvara.

    - Om alla projekt blir av i full skala, ökar skogsanvändningen med 15 miljoner kubikmeter och massaproduktionen cirka tre miljoner ton. Detta är inte min bedömning, utan jag har bara lagt ihop de siffror för kapacitet och råvaruanvändning, som bolagen har meddelat, säger Donner-Amnell.

    År 2018 var avverkningarna i Finland 77 miljoner kubikmeter, med de ovannämnda projekten är ökar de till 95 miljoner kubikmeter.

    - Det här är 11 miljoner mer än vad Naturresursinstitutet Luke rekommenderar som högsta hållbara avverkningsnivå, betonar han.

    Dessutom har miljökonsekvensbedömningar gjorts för alla fem aktuella projekt skilt för sig. Deras sammanlagda verkan har ingen utrett.

    - Det här är intressant, eftersom inget av de fem listade projekten fått slutgiltig klarsignal ännu, besked väntas i år eller nästa år för dem alla, säger Donner-Amnell.

    Han säger att nästa regering tvingas ta ställning till projekten, eftersom deras konsekvenser för skogsanvändningen kan bli både omfattande och problematiska.

    Experterna oense om hur mycket man får ta ur skogen

    Svenska Yle har tidigare rapporterat om oenighet kring hållbara avverkningsnivåer, de har blivit aktuella i och med debatten om kolsänkor och skogens förmåga att binda koldioxid och således stävja klimatförändringen.

    Forskaren Jakob Donner-Amnell betonar att han inte vill beskylla kineserna för något.

    - Det är våra myndigheter, läs regeringen och ministerier, som har ansvaret för helheten inom skogsbruket samt kontrollen att det inte går över styr, säger han.

    Han betonar att bioekonomin håller på att hota väsentliga intressen både biologiskt och ekonomiskt sett, ifall den blir av i den volym som fabriksplanerna innebär sammanlagt.

    Läs också

    Nyligen publicerat - Inrikes