Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Partierna är oense om ifall förlängd läroplikt förhindrar utslagning av unga

Gymnasisten Emilia Nygård i serietidningsrastrerad bild med pratbubbla och texten "Marginalisering av unga?"
Emilia Nygård oroar sig för de unga och undrar vad partierna tänker göra för att undvika att unga blir utslagna. . Gymnasisten Emilia Nygård i serietidningsrastrerad bild med pratbubbla och texten "Marginalisering av unga?" Bild: Svenska Yle/Elin Willows. Grafik Lasse Grönroos val,politik,femtioelvafrågor

Att se till att de unga har ett sammanhang och en studieplats hindrar dem från att slås ut ur samhället anser partierna. Men är förlängd skolplikt en lösning? Där är partierna oeniga.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Emilia Nygård från Vörå går i gymnasiet. Hon undrar hur man politiskt kan arbeta för att unga inte ska bli marginaliserade.

Svenska Yle bollade frågan vidare till partikanslierna för att få svar på vad de tänker göra för att motverka att unga slås ut ur samhället. Vi har också talat med Ida Westerlund som är uppsökande ungdomsarbetare.

Läroplikt tills man är 18

Centern och socialdemokraterna anser att läroplikten borde förlängas. De unga borde vara läropliktiga fram till 18 års ålder.

Den som avbryter sin skolgång innan dess ska bli hänvisad till en tionde klass, ungdomsverkstäder, förberedande yrkesutbildning eller fri bildning, säger Centern.

Socialdemokraterna vill att läroplikten ska omfatta andra stadiets utbildning och vara avgiftsfri. Föreberedande utbildningar, tiondeklasser och ungdomsverkstäder ska tillsammans bilda en ny förberedande utbildning för andra stadiet.

Men Sannfinländarna säger nej till att förlänga läroplikten, det är ingen bra lösning. Det finns andra mindre radikala och mera lämpliga sätt att få de unga att delta i utbildning och arbetsliv, anser Sannfinländarna.

Ungdomsverkstäder och läroavtal

SFP vill ha en lösning som innefattar ungdomsverkstäder, arbetsprövning, praktikplatser och läroavtal och Kristdemokraterna vill öka antalet studieplatser och både SFP och KD vill satsa mera på studiehandledning och uppsökande ungdomsarbete.

Samlingspartiet säger att färre unga står utanför arbetsmarknaden nu när sysselsättningsläget är bättre. Därför vill de satsa på en politik som ger sysselsättning och också stöda möjligheter till utbildning.

De Gröna vill att andra stadiets utbildning blir helt avgiftsfri, för utan utbildning klarar sig få i framtidens yrkesliv. De vill också satsa på grundskolan och småbarnspedagogiken. Ju tidigare man stöder de unga desto bättre chanser har de att klara utbildning och arbete.

Vänsterförbundet anser också att alla unga behöver få stöd och rådgivning när det behövs och att alla unga behöver en yrkesutbildning.

Ida Westerlund.
Ida Westerlund. Ida Westerlund. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad,ungdomsarbete

Unga måste få sammanhang

Ida Westerlund arbetar som uppsökande ungdomsarbetare på After Eight i Jakobstad. Hon säger att partiernas idéer låter bra. Det är viktigt att de unga får ett sammanhang, speciellt de som riskerar att bli marginaliserade.

- Sedan är frågan om det är utbildning, jobb eller något annat som lämpar sig för personen i fråga. Vi måste också satsa resurser på skolor och de instanser som arbetar med ungdomar, säger Westerlund.

De ungdomar som kommer till Ida Westerlund har sina individuella orsaker till att de hamnat utanför utbildning och jobb. Och det allra viktigaste skulle vara att gripa in i tid.

Det går snabbt att halka efter när man är mellan 16 och 20 år gammal.

- Om man inte håller jämna steg med sina kompisar så märks det väldigt tydligt och ganska snabbt. De andra får examen och jobb, de kanske till och med bildar familj, säger Westerlund.

De flesta som hamnat utanför har en vilja att utbilda sig eller hitta ett arbete och söka sig en väg framåt, säger Ida Westerlund.

- Men det kan vara svårt att ta upp tråden igen när man lämnats utanför. Vi jobbar hårt för att den unga ska hitta sitt sammanhang igen, säger Westerlund.

Därför borde man gripa in i tid när man ser att en ung människa riskerar att avbryta sin skolgång och också skolorna borde få mera resurser att stöda de studerande.

Stöda redan när barnen är små

SFP och Kristdemokraterna vill höja anslagen för ungdomsarbete och annat förebyggande arbete och även satsa på studiehandledning.

Dessutom vill de ge barnfamiljerna mera stöd och SFP vill satsa på barnpedagogik för alla. Kristdemokraterna säger att barnskyddet och mentalvården behöver mera resurser och Samlingspartiet vill se till att alla barn får tillgång till bra dagvård, rådgivningstjänster och skolor.

Ida Westerlund säger att alla som jobbar med barn borde gripa in när de misstänker att ett barn far illa.

- Man borde göra det man kan, direkt, och ta hjälp av barnskyddet om det behövs. Det ska inte vara stigmatiserande att ta emot hjälp, säger Westerlund.

Centern vill att unga ska ha tillgång till mentalvård på alla utbildningsnivåer och få hjälp och stöd avgiftsfritt i sin närmiljö. Partiet anser också att hemmen och skolan borde bli bättre på att lära de unga medborgarfärdigheter.

Vänsterförbundet säger att de barn som fått tillräckligt med stöd som som små har bättre förutsättningar att klara sin utbildning och komma in på arbetsmarknaden.

Hopp om framtiden

De Gröna vill att uppsökande ungdomsarbete, arbetskrafts- och socialtjänster samt utbildning knyts samman så att den unga kan få precis den hjälp som behövs i rätt tid.

Vänsterförbundet anser att de unga måste få stöd och rådgivning och att socialskyddet måste förbättras. Sanktioner hjälper inte, i värsta fall kan de skynda på marginaliseringen.

De Gröna säger att en ung person som mår dålig mentalt kan behöva tid och ro innan hen är redo att exempelvis börjar arbetspröva. Ofta krävs det inte så märkvärdiga insatser,
en stödjande, pålitlig vuxen som har tillräckligt med tid räcker för att den unga ska hitta sin väg tillbaka till samhället.

Ida Westerlund säger att det handlar om att se den ungas styrkor och intressen och att hitta en väg framåt.

- Vi försöker stöda så att de vågar tro att det finns en möjlighet för dem. Att få en framtid, en utbildning, ett jobb. Vi försöker ge dem hopp, säger Westerlund.

Fyrkantigt system

Ida Westerlund hjälper också ungdomarna med byråkratin - som inte alltid är så smidig. Systemet förutsätter att man gör det som krävs, som att hålla kontakten med Folkpensionsanstalten och TE-byrå, för att komma vidare.

För en del fungerar det här systemet bra. Men det passar inte alla, säger Westerlund.

Westerlund säger att systemet är fyrkantigt.

- Vi lär oss redan som små att en rund kloss inte går in i ett fyrkantigt hål. Frågan är hur vi når ut till de runda klossarna? De som inte klarar av systemet, säger Westerlund.

Ett annat problem är resurserna. Ida Westerlund säger att alla som arbetar med barn och unga är överhopade med jobb - socialarbetare, psykologer, barnskyddet.

- De knäar under sin arbetsbörda. Det är ett tydligt tecken på att det behövs mera resurser någonstans, säger Ida Westerlund.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val