Hoppa till huvudinnehåll

SDP:s Antti Rinnes mest konkreta löften går till pensionärer och Vasa centralsjukhus

Antti Rinne
Antti Rinne. Antti Rinne Antti Rinne,Finlands Socialdemokratiska Parti,Riksdagsvalet i Finland 2019

Efter flera år av bleka opinionssiffror ser nu SDP att vara absolut förhandsfavorit till att bli största parti i riksdagsvalet. Partiet går till val med en blandning av grandiosa löften och vaga besked. Pensionärer med under 1400 i månaden kan räkna med ett redigt tillägg i plånboken.

Rinne framhåller gärna att han fått intyg från två olika läkare på att han är i arbetsdugligt skick.

Ändå märker man en viss vaksamhet inom den egna staben. Rinne stapplar en smula eftersom benmusklerna ännu har att öva upp sig efter den långa sjukperioden.

ANTTI RINNE

Ålder: 56
Bor: Mäntsälä Nyland
Politisk bakgrund: I skolpolitiken under 1970- talet. Kommunfullmäktige först i Lojo under 1980- talet och sen i Mäntsälä till slutet av 90- talet. Kom inte in i riksdagen 1999, men andra försöket 2015 lyckades. Finansminister och vicestatsminister 2014-2015.
Jag är politiskt engagerad för: Att stärka välfärdstaten.
Min politiska gärning jag är mest stolt över: Programarbetet inom Sdp efter kongressen 2017.
Min största kris: Den politiskt största krisen var sommaren 2015

Men kämpa-andan är det däremot inget fel på. Snarare skulle det gälla att hålla tillbaka lite och inte ge alltför raka besked i svåra frågor.

Det har partiet med vissa svårigheter hittills lyckats med.

Många öppna frågor i valkampanjen

Listan på frågor som partiet lämnar öppna är inte helt kort: Vilket år man vill förbjuda nya bensin- och dieselbilar, hur mycket skog man kan eller borde avverka, vilka varor man vill favorisera i momsbeskattningen...

– Vi väntar på klara besked av experterna är svaret i till exempel avverkningsfrågan.

Väntan kan bli lång, men att hänvisa till experter, eller att beskylla motståndarna för att inte lyssna till experter, har blivit en riktig modefluga bland alla partier under den gågna riksdagsperioden.

Problemet är inte så mycket att det finns "våra" experter och "deras" experter, utan vad man ska göra med den informationen som experterna kommer med. Politiska avgöranden behövs ändå.

När SDP tillsammans med de Gröna och Vänsterförbundet kritiserade regeringen för att öka inkomstklyftorna, grävde motståndarna förstås genast fram statistik som visar att så inte är fallet.

Till råga på allt visar det sig att allt färre hushåll tycker att de har svårt att klara sig ekonomiskt.

Sanna Marin, som då var t.f. partiordförande, svarade något diffust
att man borde "se bakom statistiken" istället.

Rinne: klyftan går mellan de som har jobb och de som inte har det

Idag säger Rinne att de som har fått jobb nog fått det mycket bättre medan de som lever på stöd har fått det sämre

- Pensionärer, arbetslösa, barnfamiljer och studerande har fått se många nedskärningar i sina förmåner.

Hur mycket beror klyftorna i samhället på politik och hur mycket på den globala ekonomin som en finsk politiker just inte kan påverka?

- Båda påverkar. Men jag vill tro på att vi politiker kan påverka det bara vi vill.

Vill man vara petnoga kan man påpeka att ojämlikheten växt som mest under Paavo Lipponens (SDP) första regering 1995–99 där både SDP och Vänsterförbundet var med.

Rinne medger det och säger att det delvis berodde på politiken man då förde. Numera är SDP:s linje, enligt Rinne, ändå att först hjälpa de svagaste.

Pensionärerna får mest

Det klaraste vallöftet till de svaga gäller pensionärerna. De, vars pension understiger 1400 euro ska ha 100 euro mer i månaden (man kan komma att tvingas justera förslaget så att inte inkomstgränsen blir för skarp).

Prislappen uppskattas till runt 700 miljoner euro, enligt partiet självt. Ekonomer befarar att löftet skulle bli mycket dyrare

Till Svenska Yle säger Antti Rinne att hela hundralappen kan betalas ut under nästa riksdagsperiod.

- Om ekonomin växer mellan 1,5–2,5 procent så betalar vi ut hela hundralappen.

Finns det inte andra utgifter också som borde skötas om i så fall?

- För oss är det viktigt just med det här löftet eftersom pensionssystemet har varit orättvist speciellt för kvinnor. Man har inte räknat med de perioder de varit hemma med barn.

"Hållbar moms" - skatten som ingen kan räkna ut

Vem kan räkna med strängare skatter om du blir statsminister?

- Jag har drygt 8000 euro i månaden. Jag är beredd, och alla andra som tjänar som jag måste vara beredda, på att betala ett par hundra euro mer i året.

De stora kohorterna finns ju bland de som tjänar 2000–4000 i månaden.

– Och de kan vänta sig skattesänkningar.

Skattesänkningar handlar det också om när partiet vill införa en såkallad "hållbar momssats", som skulle sänka momsen för sådana varor som anses ha producerats med mindre klimatutsläpp.

För att hålla reda på utsläppsgraden för alla de enskilda momsbelagda produkterna kan man i värsta fall behöva en myndighetsapparat av preussiska mått.

Dessutom blir det triggervarning när man tvingas avgöra om finländsk mat faktiskt är klimatvänligare än utländsk.

Den frågan skjuter man på och tar itu med under regeringsperioden.

Ni talar om att styra konsumtionen med den hållbara momsen. Vill ni styra bort från kött - också finländskt kött?

- Nej, människor får själva bestämma vilka produkter de köper.

Hur ska politikern få människor att skaffa barn?

Nativitetsdiskussionen infinner sig osökt när man sitter mittemot en Socialdemokratisk ordförande. Det är inte bara i Finland, utan också i stora delar av Europa som man ser på sjunkande födelsetal med stigande oro.

Men vad kan en politiker göra?

En av de stora framgångssagorna för vår såkallade civilisation är hur man med politiska åtgärder, jämställdhet för kvinnor, familjestöd, lyckat tygla galopperande befolkningsökning.

Men hur gör man när man vill ha fler barn?

Enligt Rinne duger samma recept åt båda håll.

- Vi behöver bättre familjepolitik, bättre förmåner. Men också jämställdheten är mycket viktig. Att kvinnor har samma möjligheter till karriär.

Har någon någonsin lyckats få upp nativiteten med finanspolitik?

- I Norge har de lyckats i någon mån.

Norge har visserligen en sjunkande nativitet de med, men man har klarat av att bromsa den nedåtgående trenden något bättre än till exempel Finland.

Klart besked till Vasa centralsjukhus

Intervjun med Antti Rinne görs i riksdagens café, några timmar innan plenum röstar för en kläm om omfattande jour till Vasa centralsjukhus.

Det betyder att nästa regering tvingas ta upp ärendet till behandling.

Antti Rinne lovar på stående fot att driva igenom saken om han blir statsminister.

- Vi vill att Vasa centralsjukhus inkluderas bland dem som får omfattande jour.

Vilken signal sänder det till Seinäjoki där man lovar att lära sig svenska och att man klarar av det, om regeringen säger att de inte tror på det?

- Jag är uppväxt i Lovisa och talar svenska men jag skulle inte klara av att ge vård på svenska.

Men du är ju inte heller läkare.

- Nej men jag vill säga att i en vårdsituation behöver man få hjälp på sitt eget modersmål.

Socialdemokraterna: För- och nackdelar inför valet

+ Trots att klimatfrågan tidvis dominerat debatten har Socialdemokraterna fått tala om ekonomi mer än väl. Det är en bekvämt diskussionsämne för partiet - speciellt efter fyra år av en impopulär borgerlig regering
- Partiet borde ha stigit mycket tidigare i opinionsmätningarna, och siffran borde vara tydligare över tjugo procent om man hade dragit hela politiska nyttan som ledande oppositionsparti.
? SDP talar varmt för rödgrönt samarbete - men hur bra går det egentligen att jämka ihop t.ex. klimat- och ekonomisk politik med de Gröna? Antagligen inte så lätt som man nu vill påskina.

Läs mera:

Yles partimätning - hur skulle finländarna rösta om valet hölls nu?

Hur skulle finländarna rösta om det var val idag? Vilket parti har störst stöd bland kvinnor och vem lockar flest under 35-åringar? Här är Yles färskaste partimätning.

Här kommer du till Yles valkompass

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val