Hoppa till huvudinnehåll

Fjärrpatrullsoldat under kriget och spion 1952 - Petter Lindbergs podd om Lauri Solehmainen nu på Yle Arenan

Petter Lindberg.
- Jag har nog alltid tyckt att det är något extra intressant med spionfrågorna, berättar Petter Lindberg. Petter Lindberg. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle spionage,petter lindberg

- Det är hemlighetsmakeriet kring spionage som alltid fascinerat mig. Men också människorna som gjorde det. Somliga drevs av ideologi och andra av pengar, men de var rätt vanliga människor. Inga James Bond-typer. Huvudpersonen här, Lauri Solehmainen, var en enkel man i en svår situation.

Det säger redaktör Petter Lindberg vars podd Operation Uppsala nu finns på Yle Arenan. Fyra delar om finländska Lauri Solehmainen (1915-1993) som olympiaåret 1952 anlitades av NATO, i praktiken den norska underrättelsetjänsten, för att spionera på Sovjetunionen.

lauri solehmainen
Två finländska spioner i Norge. Lauri Solehmainen till höger. lauri solehmainen Spionagegenre,Lauri Solehmainen

- Under kalla kriget fanns det två huvudsakliga spionhuvudstäder i Europa. Den ena var Wien och den andra Helsingfors. Här fanns en hel del spioner från såväl öst som väst.

Något den stora allmänheten då var lyckligt ovetande om.

- Fallet med Lauri och hans gelikar kom till allmänhetens kännedom först 1977 och då via norsk press.

helsingfors 1950.
I 1950-talets Helsingfors dolde sig både en och annan agent. helsingfors 1950. Bild: Tauno Ovaskainen. Helsingfors

Lauri Solehmainen var en veteran som efter krigen på 1940-talet återvänt från fronten. Under krigsåren hade han hört till fjärrpatrullmännen, soldater som utförde spaningsuppdrag på sovjetiskt område, men då kriget var över stod han utan konkret hem att återvända till. Hemorten Korpiselkä låg på området som Sovjetunionen lagt beslag på.

lauri solehmainen
Lauri Solehmainen. lauri solehmainen spionage,lauri seolehmainen

Lauri var arbetslös, bodde i en stuga tillsammans med sin mamma och saknade egen familj. Då han kontaktades av en hemlig agent som erbjöd honom en miljon mark för att ta sig över gränsen till Murmansk och där rapportera om militärfrågor och annat av intresse för västmakterna, passade det utmärkt i hans livssituation.

Lauri accepterade. Och flera med honom.

Bakom projektet Operation Uppsala stod NATO, med det praktiska ledningsarbetet utfört av norrmän och med finansieringshjälp av amerikanska CIA.

Lauri utrustades med kameror, mat och vapen och gav sig iväg på en farlig vandring på sovjetiskt territorium.

petter lindberg
Petter Lindberg. petter lindberg Bild: Ulrica Fagerström/ Yle Petter
Heidi Ruotsalainen.
Heidi Ruotsalainen. Heidi Ruotsalainen. Bild: Privat forskning,heidi ruotsalainen

Spionchefen

- Det började med att jag hade mitt ursprungliga intresse för spiontemat. Sen råkade jag stöta på namnet Magnus Bratten som var en norsk spionchef stationerad på 1950-talet vid norska ambassaden i Helsingfors. Officiellt hade han titeln attaché, men i praktiken såg han till att utbilda spioner på olika sätt, hantera vapen m.m., berättar Petter Lindberg.

- Vidare upptäckte jag att spionchefens barnbarn är redaktör på norska rundradiobolaget NRK och hade gjort ett program om sin morfar. Därefter stötte jag på historien om Lauri och på forskaren Heidi Ruotsalainen som samlat på sig unikt material, bland annat privat inbandade c-kassetter med samtal med Lauri inspelade på 1980-talet.

- Dessutom hittade jag många fina källor i Yles arkiv, till exempel intervjuer med andra spioner.

agent
agent Bild: Ulrica Fagerström/ Yle spionage

Pekka Strang som Lauri

Berättelsen om Lauri och Operation Uppsala har nu gjorts till en dramatiserad podd där skådespelaren Pekka Strang agerar Lauri, återger hans berättelse i jagform, medan historien kantas av experter och historiker av olika slag.

- Och i slutet får vi också höra den riktiga Lauri på finska, ljudet hämtat från de gamla c-kassetterna.

Pekka Strang gör rollen som Lauri Solehmainen.
Pekka Strang i samband med inspelningen av Operation Uppsala. Pekka Strang gör rollen som Lauri Solehmainen. Bild: Petter Lindberg Pekka Strang
Olympiaåret 1952.
De olympiska spelen var i fokus 1952. Olympiaåret 1952. Helsingfors,1952
Olympiaåret 1952.
Här säljs biljetter till spelen på stadion 1952. Olympiaåret 1952. 1952

Historien säger en hel del om Finland på 1950-talet.

- Hur man tänkte, vilka värderingar som gällde och vilka uppoffringar man gjorde. Många finländare befann sig i liknande situation som Lauri Solehmainen. Man visste inte vart man var på väg och var därför beredd att gripa första bästa halmstrå som erbjöds.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje