Hoppa till huvudinnehåll

Att jobba jämställt kan ibland betyda att fokusera bara på en specifik grupp - i Umeå valde man att låta unga tjejer komma till tals

Invigning av Frizon, ett jämställdhetsprojekt, i Umeå i november 2016
Frizonen, en park i Umeå som är planerad av tjejer. Invigning av Frizon, ett jämställdhetsprojekt, i Umeå i november 2016 Bild: Fotograf: Fredrik Larsson Umeå,parker

Då kommunen skulle planera ett område vid Umeälven valde man att satsa på ett jämställdhetsprojekt som riktades enbart till unga tjejer. De erbjöds möjligheten att säga hur de ville att stället skulle utformas. Resultatet blev en park där man inte behöver vara aktiv utan bara får “hänga”. Ett ställe öppet för alla.

Jämställdhet är en viktig del i det kommunala arbetet i Umeå till exempel när det gäller stadsplaneringen.

- När vi planerar och bygger Umeå för framtiden ska det vara ändamålsenligt för många grupper. Vi kan inte bygga så att det bara gagnar vissa grupper, utan alla ska kunna ta del av det på lika villkor. Då måste vi också ha en förståelse för olika grupper, som män och kvinnor.

Jämställdhetsstrateg Linda Gustafsson vid Frizonsparken i Umeå
Linda Gustafsson jobbar som jämställdhetsstrateg. Jämställdhetsstrateg Linda Gustafsson vid Frizonsparken i Umeå Bild: YLE/Louise Bergman Umeå,parker

Det säger Linda Gustafsson som är jämställdhetsstrateg på Umeå kommun. Då hon pratar om jämställdhetsarbetet handlar det inte om feminism.

- Vi pratar om makt och om att få göra sin röst hörd. Att människor kan göra de val de vill, att de kan röra sig i det offentliga rummet utan att vara oroliga och att de blir behandlade på samma sätt. Så vi har kanske kommit bort från den traditionella synen att jämställdhet betyder lika många.

Ibland kan det ändå innebär att lika många män och kvinnor ska vara med i till exempel en styrelse. Men enligt Gustafsson handlar det i första hand om att den kommunala servicen ska komma alla till gagn, oavsett om det handlar om dagis, äldrevård eller snöröjning.

Ploga snö hållbart

När det gäller snöröjningen har en del städer i Sverige infört jämställd snöröjning. I Umeå handlar det i första hand om ett hållbarhetsperspektiv.

- Vi vill uppmuntra till ett hållbart sätt att ta sig fram. Att människor ska använda kollektivtrafik, cykla och gå. Då måste vi se till att de trafikleder som gynnar det här sättet att röra sig också prioriteras i snöröjningen.

Men inbakat i det här finns också jämställdhetsperspektivet, konstaterar Gustafsson. Bland de trafikleder som plogas först finns till exempel cykelbanorna mellan centrum och området kring universitetssjukhuset.

- De börjar användas tidigt på morgonen. Och många kvinnor i Umeå jobbar inom vården. Vi vet också att kvinnor som grupp tar cykel till jobbet oftare än män.

Trafikskylt vid övergångsställe i Umeå med samiska flaggor i bakgrunden
Trafikskylt vid övergångsställe i Umeå med samiska flaggor i bakgrunden Bild: Peter Steggo/Umeå kommun Övergångsställe,trafikmärken,Umeå,flaggor

Tjejernas tur

En av de frågor som enligt Linda Gustafsson är viktig för kommunen, är att invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i diskussionen om hur Umeå ska utvecklas. Ett exempel på delaktigheten är planeringen av ett område vid Umeälven för drygt 10 år sedan. Då bjöd staden in bland annat ungdomsföreningar till diskussion.

Resultatet blev att skateparken Sparken byggdes. Då det några år senare var dags att ta sig an ett annat område längs älvpromenaden valde man att rikta sig till en specifik grupp. Inkludering genom exkludering, kallar Gustafsson det.

- Vi vet att unga tjejer inte deltar då vi bjuder in till dialog kring hur staden ska utvecklas. Vi vet också att det var främst killar som hördes i dialogen kring skateparken. Så nu var det hög tid att ge unga tjejer utrymme i dialogprocessen.

Var inte besvärlig

Det ordnades diskussioner och workshops där tjejerna fick berätta hur de upplever de offentliga rummen och trygghet i Umeå. Det visade sig att de bland annat upplever väldigt mycket dubbla förväntningar. Att de ska träna men ändå vara smala och att de ska ha pojkvän, men vara tillgängliga för familj och vänner.

- Min så kallade favorit är att de alltid förväntas ha en åsikt, men aldrig vara besvärliga. Utgående från vad tjejerna berättade började vi sedan fundera på vilken sorts plats de vill ha, säger Linda.

De unga tjejerna ville ha ett ställe utan krav på att vara aktiva eller göra saker.

- De ville ha ett ställe där de kunde hänga, med vänner eller ensamma. Ett ställe där det inte fanns några förväntningar på dem.

I parken finns stora gungor under tak, som inte utestänger himlen helt och hållet. I taken finns högtalare som man kan koppla sina mobiltelefoner till och lyssna på musik.

Anpassade ryggstöd

Hösten 2016 invigdes Frizonsparken. Trots att det var de unga tjejerna som gavs utrymme i diskussionen om parkområdet har det blivit ett ställe för alla, intygar jämställdhetsstrateg Linda Gustafsson.

- Tjejerna utgick inte bara från sig själva, utan de funderade väldigt mycket på vad andra grupper skulle gilla. Vad skulle barn tycka om och vad skulle tjejernas föräldrar gilla. Och en vacker sommardag är det människor i olika åldrar här.

Frizonsparken vid Umeälven
Frizonsparken vid Umeälven Bild: Fotograf: Fredrik Larsson Umeå,parker

Det finns ett element i parken som faktiskt är anpassat för en specifik grupp människor. Det är ryggstöden i de stora gungorna.

- De är gjorda med en sorts normkritik. För de är inte anpassade efter någon som är 1,90 lång, utan de är gjorda för en person som är 1,65 vilket är medellängden för en svensk kvinna.

Jämställdhet ska in där det bränner

Linda Gustafsson har jobbat med jämställdhetsfrågor inom Umeå kommun i 8 år. Hon anser att jämställdhetsperspektivet ska användas inom områden där man kanske redan konstaterat att det finns problem.

- Om det finns en utmaning i skolan när det gäller flickors och pojkars betyg, där det syns ganska tydliga könsskillnader. Då ska man in och jobba med jämställdheten där. Jämställdhet ska in där det bränner, där det finns utvecklingsfrågor för en verksamhet.

Om jämställdhet är en inte-fråga i en kommun, vad är ditt råd?

- Man lyfter på en sten och man drar i en tråd. Jag har aldrig varit med om en verksamhet som granskat sig själv och sedan sagt “Nej, vi hade ingenting”. Alla hittar något som de kan jobba med när det gäller jämställdhet.

Arbetet för ett jämställt Umeå har pågått aktivt i 30 år. Kommunen har en strategi för jämställdhetsarbetet och utgår också från den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kulturhuset Väven vid strandpromenaden i Umeå
Staden har tagit invånarna med i planeringen av områden längs Ume älv. Kulturhuset Väven vid strandpromenaden i Umeå Bild: Peter Steggo Umeå,strandpromenad,kulturhus

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle