Hoppa till huvudinnehåll

Allas röst hörs inte - i vissa befolkningsgrupper röstar bara var tionde

En person sätter röstsedeln i valurnan.
En person sätter röstsedeln i valurnan. Bild: Lehtikuva val,väljare,röstningsbeteende,röstningsställen,Röstsedeln

I förra riksdagsvalet var högskoleutbildade flitigare att gå till valurnorna än personer med kroppsarbete, visar en ny studie.

I Finland finns befolkningsgrupper som röstar klart mindre än majoriteten. Dessa grupper var i det senaste riksdagsvalet personer med fysiska arbeten, låginkomsttagare, ungdomar, personer bosatta i östra Finland, inflyttare och utlandsfinländare.

Rikta kampanjerna till soffliggarna

De som inte röstar kunde ändå påverka valresultatet betydligt, säger forskarna. Därför borde partierna och kandidaterna rikta sina kampanjer till de väljare som sällan går till valurnan.

Enligt forskarna är de outnyttjade rösterna ett tecken på att demokratin går för halvmaskin. Då allas röster inte hörs i valet förmedlas informationen om olika gruppers behov inte till beslutsfattarna.

Anu Kantola, professor i kommunikation vid Helsingfors Universitet, var en av de forskare som deltog i utredningen. Hon anser att man också bör höra dem som inte röstar.

Professori Anu Kantola
Anu Kantola Professori Anu Kantola Bild: Rinna Härkönen / Yle Anu Kantola

- Stora samhälleliga förändringar är på gång, som till exempel flyttningsrörelsen, strukturomvandlingen inom ekonomin och omvälvningarna i arbetslivet. Här finns det en risk för att många befolkningsgrupper hamnar på efterkälken. Det är viktigt att deras erfarenheter och behov kommer fram i det politiska beslutsfattandet.

Låginkomsttagarnas röster hörs svagare

Studien visar att det finns skillnader i väljarbeteendet mellan låg- och höginkomsttagare.

Var femte finländare är låginkomsttagare och har en årsinkomst på under 12 000 euro. Cirka hälften av dem gick till valurnorna.

I den andra ändan av inkomstskalan finns höginkomsttagare med över 52 000 euro i årsinkomst. Valdeltagandet bland dem är 87 procent.

Två personer står i varsitt väljarbås och röstar.
Två personer står i varsitt väljarbås och röstar. Bild: Lehtikuva val,röstningsställen,väljare,röstningsbeteende

Förutom inkomstnivån har också yrket betydelse för valdeltagandet. De som röstar minst är de som har fysiska arbeten och flitigast är högskoleutbildade, till exempel företagsledare, lärare och läkare.

Exempelvis är valdeltagandet bara 40 procent hos dem som gör kroppsarbete. Av en kvarts miljon utlandsfinländare är det drygt 10 procent som röstar.

Ungdomars låga valdeltagande är något som har diskuterats mycket, och inte i onödan eftersom enbart 43 procent av 20-åringarna röstade i det senaste riksdagsvalet. Bland 70-åringarna är siffran lägre.

Grankullaborna röstar flitigast

Boningsorten har också betydelse för valdeltagandet. Flitigast är väljarna i huvudstadsregionen och Vasa valkrets och minst i östra Finlands valkrets.

Studien visade också att valdeltagandet är lägre bland personer som ofta byter boningsort jämfört med sådana som stannar på samma ort en längre tid.

Jämfört med hela landet är valdeltagandet högst i Grankulla med 84,7 procent. På andra plats kommer Kronoby med 84,3 procent.

Artikeln är en bearbetning och översättning av "Kaikkien ääni ei kuulu vaaleissa – vuonna 2015 vain harva pienituloinen kävi äänestämässä"

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes