Hoppa till huvudinnehåll

Fler vuxna behövs för en bättre vardag i skolorna: “Elevernas förutsättningar och behov av stöd har både ökat och blivit mer varierande”

en vuxen hjälper till att läsa med ett barn i ett bibliotek
Fler vuxna behövs, både för lärarnas ork och för att stöda eleverna. en vuxen hjälper till att läsa med ett barn i ett bibliotek Bild: Mostphotos lärare,skolelever,grundskolan,läsning,skolgångsbiträden,elevassistent,skolgångshandledare

Hur kan man förbättra vardagen i skolorna? Det har två rektorer i Åboland fått fundera och svara på inför riksdagsvalet. Det mest kritiska enligt dem båda är lärarnas ork och att inte minska existerande stöd.

- Frågar man lärarna så är det nog att få tiden att räcka till med alla uppgifter som är en utmaning som vi ofta diskuterar.

Det säger Jonas Wallin, rektor för Skräbböle skola.

Det finns allt fler elever som behöver hjälp med olika saker och en lärare i en grupp med 20-25 elever räcker inte längre till i dagens skolvärld. Det är mest utmanande.― Maria Engblom, rektor för S:t Karins svenska skola

I skolan har man satsat mycket på elevernas välmående och Wallin säger att både personal och elever har det ganska bra.

- Men nog funderar man ju på framtiden. Kommer vi få ha lika goda resurser i skolorna som hittills?

Jonas Wallin
Jonas Wallin, rektor för Skräbböle skola. Jonas Wallin Bild: Yle/Jasmine Nedergård Rektor,jonas wallin

Statsdandelar är mycket viktiga för en bra fungerande vardag i skolorna

För att kunna bevara den goda stämningen i skolan säger Wallin att man absolut inte får minska på statsandelarna.

- Statsandelar för minskade gruppstorlekar är viktiga. Även statsandelssystemet där vi rapporterar om hur många elever vi har med särskilt stöd.

I bland annat Skräbböle skola finns det också en, enligt Wallin, väldigt viktig tutorverksamhet där en äldre lärare hjälper nya lärare att komma in i sin roll.

Den verksamheten hoppas han kan få fortsätta.

Skulle man kunna minska på klasslärarnas undervisningsskyldighet?

Men det finns en sak som står högst upp på listan över förändringar hos Wallin. Det är klasslärarnas undervisningsskyldighet.

- Min högsta önskan är att man skulle gå in för att minska klasslärarnas undervisningsskyldighet.

Idag har klasslärarna vanligen 24 timmar full undervisningsskyldighet, och det betyder enligt Wallin att det finns väldigt lite tid för andra uppgifter.

- En sänkning skulle betyda att lärarna skulle kunna göra ett bättre jobb och de skulle kunna hinna bättre med sådana uppgifter som finns runtom undervisningen, såsom elevernas hälsa.

"Det behövs flera vuxna i skolorna"

Maria Engblom är rektor för S:t Karins svenska skola och säger att det behövs mera vuxna i skolorna. Både lärare och elevassistenter.

- Det finns allt fler elever som behöver hjälp med olika saker och en lärare i en grupp med 20-25 elever räcker inte längre till i dagens skolvärld. Det är mest utmanande.

Kvinna i gul väst och glasögon.
Maria Engblom, rektor för S:t Karins svenska skola säger att stödbehovet för eleverna har ökat. Kvinna i gul väst och glasögon. Bild: Yle/Monica Forssell maria engblom

Engblom har märkt att elevernas förutsättningar och deras behov av stöd har blivit mer varierande och mångsidigare.

- Det finns många olika sorters stödbehov nu för tiden. Alla elever kan inte undervisas på samma sätt och vara i likadana grupper. Det krävs flexibilitet och resurser för att kunna ordna det på ett sätt som eleven faktiskt behöver, säger Engblom.

baracker och en klätterställning i vintervädret vid s:t karins svenska skola
I S:t Karins svenska skola är vardagen just nu utmanade då all undervisning sker i baracker. Lärarna är mera ensamma i sina utrymmen och ljudnivån är många gånger väldigt hög. Det tär också på alla vuxnas ork i skolan. baracker och en klätterställning i vintervädret vid s:t karins svenska skola Bild: Yle/Jasmine Nedergård Barack,St Karins,Klätterställning,s:t karins svenska skola

Önskar en satsning på friska byggnader

Engbloms önskan till politikerna är en större satsning på personalen och ändamålsenliga skolutrymmen.

- Det måste verkligen satsas på friska skolbyggnader och att det skulle finnas pengar för kommunerna att åtgärda problem när de upptäcks, så man inte måste vänta tio år och ha en jättestor katastrof och för då göra någonting.

- Elevernas hälsa och välmående är jätteviktigt med tanke på deras inlärning – mår man dåligt så kan man inte heller lära sig någonting.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland