Hoppa till huvudinnehåll

Föräldrarnas utbildning och hemort har allt större betydelse för hur det går för eleven i skolan - Jämlikheten mellan de finländska skolorna inte lika självklar längre

Hur du lyckas i grundskolan idag påverkas mer än tidigare av din bakgrund och av var du bor. Huvudstadsregionen har bättre resultat än andra regioner.

Vår grundskola är mer ojämlik än tidigare.

- Finland har haft minst skillnader mellan skolor och regioner, något som både i Pisa-undersökningarna och i andra undersökningar börjat öka, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Åbo Akademi.

- Skillnaderna är små och Finland hör fortfarande till de länder som har minst skillnader. Men det har skett en förändring där som har börjat gå i fel riktning om man vill ha jämlikhet.

Professor Fritjof Sahlström
Fritjof Sahlström är professor i pedagogik vid Åbo akademi i Vasa. Professor Fritjof Sahlström Bild: Jens Berg Fritjof Sahlström

Grundtanken med den finländska grundskolan är att skolan ska försöka kompensera för de skillnader i förutsättningar som eleverna har med sin hembakgrund.

- Sedan lyckas skolan inte fullt ut kompensera för de skillnader som finns, säger han.

Hur många studentmössor föräldrarna har spelar större roll än tidigare

Trenden har gått åt fel håll eftersom kopplingen mellan elevers bakgrund och skolframgång har blivit tydligare.

- Om man tittar närmare, så spelar det ganska stor roll hur många studentmössor dina föräldrar har där hemma i hallen när det nu blir vår. Är där två studentmössor är sannolikheten att du får ett högre betyg än om där är bara en eller ingen.

Huvudstadsregionen klart bättre

Skillnaderna i inlärningsresultaten har blivit större mellan olika områden och olika skolor. Till och med klasser kan delas in i sådana med god och dålig framgång.

Huvudstadsregionen visar upp ett klart bättre resultat i senaste Pisaundersökning (2015). I naturvetenskaper skilde det 37 poäng mellan Helsingforsregionen (554 poäng), och västra Finland som hade det sämsta resultatet (517 poäng).

Det här räknas som betydande skillnader. I de andra ämnena, som fördelades i läskunnighet och matematik, var skillnaderna nästan lika stora, 35 poäng.

Skillnaderna är små och Finland hör fortfarande till de länder som har minst skillnader, men det har skett en förändring där som har börjat gå i fel riktning om man vill ha jämlikhet.

Huvudstadsregionen fick ett klart bättre resultat i alla delområden också jämfört med de andra regionerna, det vill säga östra, norra och södra Finland.

Skolan utgör inte mera en skyddad plats för mindre bemedlade barn.
Skolan utgör inte mera en skyddad plats för mindre bemedlade barn. Bild: Copyright © Michael Folmer Barn,iPad,Klass,klassrum,Skola,elever

Pengarna till utbildningen minskat

Att det skiljer mer än förr i resultaten mellan olika områden hänger också ihop med att de statliga pengarna till utbildningen har minskat de senaste åren. Det drabbar kommunerna hårt.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har räknat ut hur mycket mindre statsandelar kommunerna får då olika lagar och liknande har ändrat.

De kom fram till att bildningens andel av nedskärningarna har ökat från 231 miljoner euro år 2012, till planerade 881 miljoner år 2019. Det här drabbar sedan kommunerna olika hårt.

Jämlik skola - om den kan fortsätta som nu

Kyrkbackens skola i Nagu har drygt 20 elever i årskurserna 7-9. Skolan hör i undersökningen till södra Finlands område, som visade upp det näst bästa resultatet i alla delar.

Skolbyggnad i gult tegel.
Skolbyggnad i gult tegel. Bild: Yle/Johanna Ventus Nagu,högstadiet i nagu

- Att man får stöd hemifrån är jätteviktigt från första början, eleverna hittar studiefärdigheter som passar just dem. Vi försöker ställa krav att inte alltid hitta den lättaste vägen ut, säger elevhandledare Maarit Munkki i Kyrkbackens skola.

- Men vi vet att människor har olika livssituationer och kanske inte alltid orkar fullt ut, också om alla föräldrar vill det bästa för sina barn.

Studiehandledare Maarit Munkki står framför en anslagstavla i ett klassrum
Maarit Munkki jobbar som elevhandledare i skolor i Åbolands skärgård. Studiehandledare Maarit Munkki står framför en anslagstavla i ett klassrum Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,studiehandledare

Skulle du säga att vi har en jämlik skola i Finland?

- Jag skulle nog säga det - så länge vi har grundskolan kvar som den är. Och så länge vi håller fast vid en del gammaldags principer, som att alla barn från alla sociala grupper är i samma klassrum.

- Det ska inte heller vara styrt utifrån eller finnas för mycket möjlighet att välja skolor. På det sättet finns de bästa lärarna alltid på plats och de väljer inte heller de skolor där de får bättre betalt, säger Munkki.

Vad göra åt den större ojämlikheten?

Vi är på väg åt fel håll, mot en mer ojämlik skola - så hur rättar man till det här, Fritjof Sahlström?

- Alltid när man ska ha offentligt finansierad verksamhet måste man ha tillräckligt med resurser.

Han poängterar ytterligare den gemensamma viljan att alla ska ha samma chans.

- En gemensam vilja att ge alla barn samma förutsättningar. Det var det man hade när man startade grundskolan och det har fungerat ganska bra, det är det vi behöver nu.

- Vi kan inte bara tänka på oss själva och tänka på våra egna barn utan när vi tänker på skola måste vi tänka på allas barn. Andras barn är lika viktiga som våra egna. Det är om vi tänker på det sättet som vi kan behålla den här stora jämlikheten som vi ännu har.

Ämnet ingår som en del av en helhet om vår jämlika skola i Närbild på Yle Fem måndag 25.3 klockan 20 (repris tisdag 26.3 klockan 11), eller på Arenan nedan:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes