Hoppa till huvudinnehåll

Hur försvara sig mot infiltrering, troll och desinformation? Åtta knep för att upptäcka informationspåverkan

En person med huva över huvudet sitter vid en bärbar dator.
En person med huva över huvudet sitter vid en bärbar dator. Bild: Mostphotos hacker,hackare,internet,datorer,koder,brott (juridik),cybersäkerhet,cyberattacker,cyberattack,cyberbrott

Allas insats behövs för att vi ska kunna försvara oss mot avsiktlig infiltrering, desinformation och trollattacker.

Experter vi talat med är eniga om att det är omöjligt för myndigheter och regeringar att ensamma kunna upptäcka och identifiera aktiviteter som hotar ett land.

Risken för att bli utsatt för informationspåverkan eller infiltrering ökar vid val. Vid svenska valet i höstas spreds det bland annat falsk information om valsedlar.

Här kan du läsa mera om hur våra myndigheter har förberett sig för eventuell valpåverkan.

Vad är då påverkansförsök eller infiltrering?

Med informationspåverkan avses att någon (stat eller person) med avsiktlig vilseledande information eller med undanhållande av fakta, försöker påverka dig hur du ska tycka, tänka, känna och agera i olika frågor.

Det kan också vara fråga om att förstärka konflikter mellan grupper.

Syftet är att vinna egna fördelar, ändra opinioner och få inflytande. Det är krafter som vill luras och bryta ned förtroendet för myndigheter, partier, politiker och demokratiska institutioner.

Vid påverkansförsök används olika metoder. Fakta kan förfalskas eller manipuleras helt eller delvis.

Deltagare på sociala medier kan vara troll vars uppgift är att sprida felaktig information och delta i debatter med ett specifikt budskap.

Det kan också vara automatiserade bottar, det vill säga konton som styrs av en algoritm som styr hur den interagerar på social medier. Här några enkla knep för att spåra informationspåverkan.

1. Var allmänt kritisk

Tolka all information i media och på sociala medier kritiskt.

Är det fråga om förtal/misskreditering, stöd för vissa grupper eller aktioner, spridande av missvisande eller felaktig information om till exempel valfusk, invandrare eller utrikespolitiska frågor som Ryssland, USA och Nato?

2. Dubbelkolla

Det är bra att kolla fakta. Stämmer det som påstås, det vill säga vad är sanningshalten?

Har något lämnats bort? Är det fråga om manipulation eller konspirationsteorier? En bra tumregel är att om det låter väldigt bra eller otroligt är det sannolikt inte sant.

Du kan till exempel kolla varifrån informationen kommer, det vill säga källan. Finns det t.ex. kontaktuppgifter till dem som står bakom sajten?

Eller kolla om det finns flera nyhetssidor som har samma information. Vad har sajten ifråga skrivit tidigare? Har etablerade medier, d.v.s. sådana som förbundit sig att följa branschens journalistiska principer, rapporterat något om just den här frågan?

3. Källgranskning

Kolla källan och bakgrunden till informationen. Är det fråga om falska källor? Är det fråga om falska nyhetssajter, institut, företag eller tankesmedjor?

Vem är författaren? Har bilderna manipulerats eller är de tagna ur ett annat sammanhang?

Till exempel kan informationen vara från speciella internetforum och nyhetsbyråer som till exempel MV-lehti, Vastavalkea, Nettiuutiset och RT (Russia Today). Det är sajter som kan förvränga sanningen.

- De här sajterna har som vana att förvränga fakta, säger Janne ”Rysky” Riiheläinen som är säkerhetspolitisk bloggare. Här hans inlägg om Vastavalkea.

Här kan du läsa mera (på engelska) om Sputnik och RT.

En illustration av en stort öppet piller därifrån det kommer små kugghjul ut och åker till ett huvud.
En illustration av en stort öppet piller därifrån det kommer små kugghjul ut och åker till ett huvud. Bild: Mostphotos hjärnan,hjärnskador,mental hälsa,mediciner,vetenskap,depression,Tablett,forskning,neurologi

Eller är det fråga om en organisation eller ett företag som försöker påverka. Det finns exempel på institut eller organisationer som liknar - med verksamhet och namn - officiella institutioner.

Gör en bildsökning och du kan få fram om bilden använts i ett annat sammanhang. Här några hjälpverktyg som finns på webben.

Kolla om bilden har använts i andra sammanhang och för andra syften.

Använd Googles omvända bildsökning.

Tjänsten Foto Forensics analyserar bilden och visar om bilden har modifierats av ett redigeringsprogram. Enklast är det om du först sparar bilden och sen laddar upp den till tjänsten.

På samma sätt fungerar TinEye. Här tar tjänsten fram eventuella kopior på bilden och om bilden har manipulerats.

Videor på Youtube kan kollas upp via Amnesty Internationals datakoll Youtube Data Viewer. Med datakollen kan man se om dateringen av videon stämmer och om det finns olika uppgifter om filmens innehåll.

4. Vad kan syftet vara?

Fundera på vad syftet är med informationen? Skapas det berättelser om vad som är sanning eller om vad som är lögn?

Eller försöker man distrahera samtalet med att föra in andra element? Är det fråga om att avsiktligt underblåsa en konflikt?

Det kan vara fråga om att övertyga dig om att något är rätt eller fel, att någon person är bra eller dålig.

Man underblåser konflikter eller appellerar till känslor. ”Fakta” som sprids avviker ofta från informationen i etablerade medier.

I synnerhet på sociala medier drivs trafiken uttryckligen av sådant som väcker stora känslor.

Kom ihåg att man tenderar att tro på sådan information som bekräftar ens egen världsbild, medan man instinktivt är skeptisk till sådant som står i konflikt med den, ett välkänt psykologiskt fenomen som kallas bekräftelsejäv (eng. confirmation bias)

Virala berättelser på sociala medier har ofta ett moraliskt budskap och är lätta att identifiera sig med. De appellerar till erfarenheter och egna upplevelser. Berättelsen kan ibland likna religiösa berättelser.

Det kan också vara fråga om en attack på person i syfte att tysta ned, hindra och avskräcka andra att delta i diskussionen.

En annan lömsk argumentationsteknik är att tillskriva motståndaren argument och ståndpunkter denne inte står för, och debatten kan därmed kapas.

Det vill säga debattens riktning kan ändras för att få in den på ett annat spår.

5. Spräck din bubbla

För att undgå att bli utnyttjad på sociala medier kan det vara bra att spräcka sin sociala bubbla.

Detta då vi många gånger rör oss på sociala medier i åsiktsbubblor där personer som delar samma åsikter och uppfattningar umgås med varandra.

Sådana grupper exponeras sällan för annorlunda åsikter och kan därför utnyttjas av dem som vill sprida riktad information.

Här kan bottar och troll utnyttjas för att ge flera gilla-markeringar, kommentarer och delningar på sociala medier för att ge sken av att vissa åsikter är mera populära än vad de egentligen är.

Du kan installera Valvakten för att se vem som försöker påverka dig med riktad politisk reklam på Facebook. Samtidigt är du med och stöder sammanställandet av ett öppet arkiv av vallöften.

Du kan också hjälpa Svenska Yle granska de dolda valkampanjerna på nätet. Budskapen blir mindre transparenta då de visas för bara en utvald del av publiken.
Skicka in bilder på valreklam till oss.

6. Ge inte ut information

Med tekniken nätfiske luras användare att uppge lösenord och känslig information på internet.

Det omfattar också spamming, eller utskick av skräppost där avsändarens adress framstår som känd och tillförlitlig men de facto tillhör en bedragare.

7. Upptäck bottar

En bot är en robot som styrs av en algoritm (dataprogram) som styr hur den integrerar på social medier (Twitter). Det vill säga ett robot som förmedlar ett visst budskap. Så här kan du upptäcka en bot:

En bot använder ofta en stulen profilbild eller så saknar den profilbild. Genom en bildsökning går det att testa profilbildens äkthet.

Kontrollera informationen då den ofta är påhittad eller förfalskad. Granska vilka inlägg och andra användare kontot interagerar med.

Bottar samordnas ofta och förstärker varandra, samtidigt som de har få följare som inte är bottar.

Många bottar är väldigt aktiva, ibland med upp till 50 inlägg om dagen. Var vaksam mot konton med ett högt antal inlägg per dag.

Bild på en laptop med händer på tangentbordet
Det är inte särdeles svårt att genom automatiserade bottar skapa illusionen av en stor opinion på nätet. Bild på en laptop med händer på tangentbordet Bild: Mostphotos Laptop,hackare,dataintrång,cybersäkerhet,cyberattacker

De flesta bottar genererar sina användarnamn automatiskt. Upptäcker du konton med användarnamn som tycks vara slumpmässiga kan detta vara ett tecken på en bot.

Många bottkonton är nya för att användas direkt. Ibland används äldre konton men då tas ofta gamla inlägg bort, vilket resulterar i ett stort gap mellan datumet då boten skapats och det första inlägget.

Förutom bottar finns det annan organiserad verksamhet som troll.

Troll är personer som deltar på olika forum i syfte att medvetet provocera och förfäkta vissa åsikter.

Det finns troll med flera konton och trollfabriker som styrs centralt.

Här kan du läsa mera om den omtalade trollfabriken i S:t Petersburg på finska.

8. Kolla språket

Det kan vara fråga om att inlägget/berättelsen är översatt till dålig finska eller svenska. Eller så låter budskapet väldigt bra – för bra för att vara sant.

För att sprida budskapet på flera språk så används ibland automatisk översättning. Då uppstår det lätt grammatikfel eller osammanhängande meningar.

För mera information kan du kolla den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) handbok för hur man ska möta informationspåverkan.

Här en artikel om att s.k. fake news bara var början och om skolornas viktiga roll när det gäller medie- och källkritik.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes