Hoppa till huvudinnehåll

Byta ut råolja mot biobränsle och ersätta plast med socker? På Åbo Akademi vill man med naturens hjälp hitta de mest hållbara och konkreta lösningarna på våra miljöproblem

brun olja i runt glaskärl i laboratorium. En hand håller kärlet
brun olja i runt glaskärl i laboratorium. En hand håller kärlet Bild: Nilla Hansson/Yle Hand,glas

De unga kemisterna vid Åbo Akademi vill vara de som löser hållbarhetsfrågorna. Här transformeras läkemedel för att rena avlopp. Här funderar man över hur man ska kunna ersätta råolja med biomassa från naturen.

I kemiämnena vid Åbo Akademi tänker man på de stora frågorna och vill hitta lösningar på dem: på hälsa, energi och klimatförändring.

Alltid med hållbarhet och miljötänk i förgrunden.

- All kemi ska vara hållbar. Det är inbyggt i undervisningen.

Det säger akademilektorn i organisk kemi, Tiina Saloranta-Simell.

"Gammalmodigt att tala om hållbarhet"

Hållbarhet är väl etablerat och inarbetat i strukturerna i ÅA-byggnaden Axelia, där kemiämnena fungerar.

6 människor, 2 kvinnor och 4 män står i korridor mot räcke
Hållbara kemister, Tiina Saloranta-Simell, Wolter Rautelin, Jan-Erik Lönnqvist, Patrik Eklund, Matilda Kråkström och Reko Leino. 6 människor, 2 kvinnor och 4 män står i korridor mot räcke Bild: Nilla Hansson/Yle människor,män

För Saloranta-Simell känns det därför nästan lite gammalmodigt att tala om hållbarhet vid det här laget.

Även cirkulär ekonomi existerar i bakgrunden, även om man inte pratar om det så mycket.

- Man har nog i tankarna att betrakta avfall som en resurs. Att använda exempelvis koldioxid som resurs.

Professorn mycket engagerad

Professorn i ämnet organisk kemi, Reko Leino, lyfter upp ämnet och säger att forskningen vid Åbo Akademi alltid baserar sig på högklassig grundforskning.

Han berättar också att kemin vid Åbo Akademi förnyades mot det hållbara redan för 30 år sedan.

Man forskade i förnybara material i exempelvis organisk kemi.

Akademins kombination av kemi och kemiteknik är unik

Reko Leino tror att kemin vid akademin har unika möjligheter då både grundläggande kemi och kemiteknik finns inom samma universitet.

Där diplomingenjörer och naturvetare jobbar tillsammans.

- Det här är kanske det bästa stället att lösa problemen, utbrister Leino.

slangar och glasrör löper runt varandra på laboratorievägg. I bakgrunden står det DO NOT USE WITHOUT PERMISSION
slangar och glasrör löper runt varandra på laboratorievägg. I bakgrunden står det DO NOT USE WITHOUT PERMISSION Bild: Nilla Hansson/Yle Laboratorium,glasrör

Klimatförändringen, energin och hälsan de viktigaste frågorna med största utmaningar

Leino är också ordförande för Forskningsrådet för naturvetenskaper och teknik vid Finlands Akademi.

Där fokuserar man speciellt på klimatavtalet i Paris som Finland har förbundit sig till. Finland har som mål att vara ett klimatneutralt samhälle senast 2045.

Det tre största utmaningarna som Finland och hela världen står inför är enligt honom klimatförändringen, energin och hälsa.

- Det finns stora problem som vi måste lösa och som vi kan lösa här och därför utibildar vi unga människor att lösa framtidens och dagens problem som rör oss alla.

glasmått i laboratorium
glasmått i laboratorium Bild: Nilla Hansson/Yle Laboratorium,glas

Nya användningsändamål - plast av träavfall?

Wolter Rautelin är studerande inom organisk kemi. Som biämne har han naturmaterialteknik.

- Så det är ganska långt nya användningsändamål för produkter eller biprodukter från skogsindustrin som är min grej.

Han ger konkreta exempel:

- Som nya plaster av lignin som finns i träd och som är ett avfall. Eller något nytt bränsle av tallolja eller något liknande.

hand häller mörkt pulver från smalt glas över silverfolie på träbord
Avfallet från skogsindustrin, lignin, kan bli exempelvis plaster. hand häller mörkt pulver från smalt glas över silverfolie på träbord Bild: Nilla Hansson/Yle Hand,lignin

Dagens studerande blir de som implementerar det hållbara i industrin

För Rautelin var det en överraskning att studierna i kemi skulle handla så mycket om hållbarhet:

- Jag tänkte mer att det är coolt med kemi och att jag skulle vilja syssla med läkemedel eller något sånt.

- Man fick inte i gymnasiet någon uppfattning om vad kemistudier egentligen innebär. Det var positivt att uppleva att det inte bara handlade om atomer och elektroner.

"Skogen och biobränslen är framtidens material"

Materialet man mest sysslar med i ämnet härstammar från naturen, berättar universitetsläraren Jan-Erik Lönnqvist:

- Det är biomaterial och -bränslen. Och man strävar till att minimera användningen av råolja.

- Skogen och biobränslena är framtidens material. Och alger och sånt man själv kan odla.

gul frusen geggamoja i plastburk i plastpåse. en hand håller burken
frusen björkolja gul frusen geggamoja i plastburk i plastpåse. en hand håller burken Bild: Nilla Hansson/Yle massa,björk

Forskar om kolhydraternas potential

Professor Reko Leino tar fram kolhydrater som ett material som ämnets forskare har arbetat mycket på.

- Man har börjat förstå kolhydraternas roll i biologin mycket bättre under de senaste årtiondena.

- Vi försöker dels använda kolhydraterna som råmaterial för nya material och som kemiska byggnadsblock, men vi har också utvecklat kolhydratbaserade läkemedelskandidater mot allergier och cancer till exempel.

Kolhydrater är olika slag av socker som finns överallt i naturen.

Framtiden för barnen

Tiina Saloranta-Simell tänker mera på klimatförändringen efter att hon fick barn.

- Vi hoppas att det är vi som löser det. Det vi kan göra är åtminstone att undervisa folk som kan lösa problemen och själva bidra i den stora problemlösningen.

- Om vårt jobb här är att rädda världen så finns det nog inget bättre jobb!

Vad drömmer man inom ämnet organisk kemi?

Reko Leino:

- Att kunna använda solenergi mer effektivt. Dels att utveckla effektivare solceller men också att i framtiden kunna använda solljus för att spjälka vatten med någon lämplig katalysator för att producera vätgas som kan användas som energikälla.

Tiina Saloranta-Simell:

- Att kunna använda koldioxid som råvara och få till stånd en cirkulär ekonomi i verkligheten.

Wolter Rautelin:

- Jag håller fast vid lignin som är en restprodukt i träproduktionen. Den har strukturer som liknar ganska mycket dem i bensin. Om man skulle kunna få det till den punkten att det skulle bli energieffektivt och förvandla ligninet till bensin och använda det som råvara i plastproduktion.

Jan-Erik Lönnqvist:

- Om man skulle kunna byta ut all plast i världen mot socker. Att man skulle kunna producera både stora och små saker som nu är av plast med sockerbaserade kemikalier så skulle det ju vara otroligt praktiskt.

- Sockret får vi ju helt gratis och det är en naturvänlig produkt, så det skulle ju vara ganska behändigt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland