Hoppa till huvudinnehåll

"Många är rädda för att kvinnornas rättigheter tar flera steg bakåt i Afghanistan om talibanerna lyckas i fredsförhandlingarna"

En bilbomb, som dödade fyra personer och skadade över 100, detonerade i Kabul i januari 2019. Talibanerna tog på sig skulden för bombdådet.
En bilbomb, som dödade fyra personer och skadade över hundra, detonerade i Kabul i januari 2019. Talibanerna tog på sig skulden för bombdådet. En bilbomb, som dödade fyra personer och skadade över 100, detonerade i Kabul i januari 2019. Talibanerna tog på sig skulden för bombdådet. Bild: AFP / Lehtikuva Afghanistan,Bilbomb,talibaner

Trots att det nu pågår två separata förhandlingar om att uppnå fred i Afghanistan, en ledd av USA och en i Ryssland, pågår fullt krig i landet.

Attacker utförda av talibanerna och IS, eller flygräder från den internationella koalitionen, dödar civila varje vecka.

Det som oroar många afghaner, både i Afghanistan och i exilen, är att det är talibanerna och inte den sittande regeringen som sitter vid förhandlingsborden.

En av dem är den afghanske Mojtaba Qanezadeh, bosatt i Helsingfors.

– Förstås blev afghaner, både utomlands och i Afghanistan, ivriga och glada när de första nyheterna om fredsförhandlingarna kom. Tänk om det eviga kriget en dag skulle sluta! Men när jag tittade närmare på förhandlingarna och ser att flera högt uppsatta talibanledare med blod på sina händer är med vid förhandlingsbordet så började jag starkt ifrågasätta upplägget.

Mojtaba Qanezadeh följer dagligen med händelserna i föräldrarnas födelseland.

Mojtaba Qanezadeh, bosatt i Helsingfors, följer dagligen med den politiska utvecklingen i Afghanistan.
Mojtaba Qanezadeh bosatt i Helsingfors, är rädd för att talibanerna får för stor makt via förhandlingarna med USA Mojtaba Qanezadeh, bosatt i Helsingfors, följer dagligen med den politiska utvecklingen i Afghanistan. Bild: Marcus Floman Afghanistan,fredsförhandlingar

– Jag tycker inte att det är en korrekt beskrivning att kalla förhandlingarna i Qatar och Moskva fredsförhandlingar. Det går inte att förhandla om en bestående fred om den afghanska regeringen, som valts av folket, inte är med.

Dödliga attacker trots dubbla fredsförhandlingar

I fredags dödades 13 personer i en flygräd i staden Kunduz i norra Afghanistan.

Enligt FN:s Afghanistanoperation, UNAMA, var 10 av de dödade barn. UNAMA:s uppger att de civila dog i en flygräd utförd av den internationella koalitionen som stöder den afghanska regeringen.

På fredag kom också uppgifter från NATO att två amerikanska soldater dödats under ett patrulleringsuppdrag.

Förra onsdagen dödades sex personer i ett bombdåd i Afghanistans huvudstad Kabul, en lokal IS grupp har tagit på sig skulden för attacken.

Talibanrörelsen, som kontrollerar stora delar av Afghanistan särsklit på landsbygden, attackerar regelbundet regeringsstyrkor och den amerikanskledda koalitionen.

Senast för en vecka sedan dödades 22 afghanska regeringssoldater i en attack utförd av talibanerna.

"Ingen vet vad som händer imorgon"

Säkerhetsläget i Kabul är oberäkneligt, säger den svenska journalisten Urban Hamid. Han befinner sig i Kabul för att arbeta med en dokumentär.

– Problemet är att ingen vet vad som händer i morgon. Det är ständigt en latent hotbild. Från olika säkerhetskällor har jag hört att väpnade grupper – sannolikt talibanerna – kommit med hot om att utföra attacker nu när det persiska nyåret firas under de två sista veckorna i mars. I fredags greps två självmordsbombare i närheten av Kabul.

Urban Hamid
Journalisten Urban Hamid arbetar på en dokumentär om TV-kanalen Zan TV i Kabul. Urban Hamid Bild: Bengt Oberger/ Wikimedia Commons https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.en Urban Hamid

Fjolåret var förödande för Afghanistan, enligt det oberoende forskningsnätverket Afghanistan Analyst Network dödades över 3 800 civila under året.

Det är den värsta siffran sedan nätverket började föra statistik över krigets offer.

Förhandlingar på två fronter

Just nu pågår två parallella förhandlingar om ramarna för fred i Afghanistan.

De förhandlingar som fått mest synlighet är de som förs i Qatar mellan USA och talibanerna.

Donald Trump har meddelat att USA planerar att dra tillbaka till en början 7 000 av de 14 000 amerikanska militärerna och utbildarna i Afghanistan.

Vid sidan av de amerikanskledda förhandlingarna har Ryssland också ordnat några fredsmöten med talibanerna och afghanska oppositionsgrupper.

Förhandlingarna kan också ses som ett sätt för Ryssland att öka sitt inflytande i regionen – 30 år efter att det förödande kriget mellan Afghanistan och Sovjetunionen fick ett slut.

Sidsteppad afghansk president

Den afghanska regeringen och president Ashraf Ghani har under vintern uttryckt mycket starkt missnöje mot att de inte beretts utrymme att delta i någondera förhandlingarna.

President Ashraf Ghani har inte reagerat på viceguvernörens vädjan om hjälp.
Ashraf Ghani, Afghanistans president. President Ashraf Ghani har inte reagerat på viceguvernörens vädjan om hjälp. Bild: EPA/HEDAYATULLAH AMID ashraf ghani

Talibanerna har sagt att de inte vill förhandla med regeringen, eftersom den ser den som en marionett till USA.

Nyligen anklagade en av den afghanska presidentens säkerhetsrådgivare, Hamdullah Mohib, förhandlingarna för att allvarligt försöka försvaga den afghanska regeringens trovärdighet.

Mohib gick så långt som att misstänka Zalmay Khalizad, som är USA:s särskilda sändebud i förhandlingarna, för att ha egna aspirationer på att bli president i Afghanistan. Khalizad är född i Afghanistan.

USA:s chefsförhandlare för Afghanistan Zalmay Khalilzad.
Zalmay Khalizad, USA:s särskilda sändebud i förhandlingarna med talibanerna. USA:s chefsförhandlare för Afghanistan Zalmay Khalilzad. Bild: EPA PHOTO BY SAYED JAN SABAWOON EPA PHOTO/STR/SAYED JAN SABAWOON EPA/SAYED JAN SABAWOON USA,Afghanistan,Zalmay Khalilzad

"Inga verkliga fredsförhandingar"

De pågående förhandlingarna är ett väldigt stort samtalsämne bland afghaner i Finland, berättar Helsingforsaren Mojtaba Qanezadeh, vars föräldrar är födda i Afghanistan.

Vad ska hända med alla de framsteg som skett i Afghanistan gällande till exempel kvinnors rättigheter samt religiösa och etniska minoriteters rättigheter om talibanerna via förhandlingarna får ökad makt i landet?

– Många kvinnor jag talat med är rädda för att demokratin och kvinnornas rättigheter tar flera steg bakåt i Afghanistan om talibanerna lyckas bra i förhandlingarna, säger Mojtaba Qanezadeh.

Mojtaba Qanezadeh sympatiserar inte alls med den sittande regeringen, men han tycker ändå att regeringen borde ha en plats i förhandlingsbordet.

– Förhandlingarna borde kanske kallas eldupphörsförhandlingar – jag tror inte att man med dessa förhandlingar kan uppnå en hållbar fred, säger Mojtaba Qanezadeh.

Svagt säkerhetsläge oroar särskilt kvinnor

– Det finns en stor rädsla här att det sker en upptrappning av våldet. Och det är inte så konstigt: när de flesta utländska trupperna börjat dra sig tillbaka uppstår ett maktvakuum. Om det nu skulle gå så att det blir en fredsuppgörelse så ligger det i talibanernas intresse att kontrollera en så stor del av Afghanistan som möjligt, säger Urban Hamid per telefon från Kabul.

Urban Hamid är i Kabul för att göra en dokumentär om Zan TV, den första afghanska tv-kanalen av och för kvinnor. Kanalen har varit verksam sedan hösten 2017.

– Nu när säkerhetsläget är värre än förr innebär det att säkerhetsläget blir ännu värre för kvinnor. Därför vill Zan TV:s kvinnliga journalister särskilt lyfta upp och diskutera säkerhetssituationen för kvinnorna. De vill ge kvinnor en medieplattform och fokusera på kvinnors situation, säger Hamid.

Kvinnlig afghanska journalist på jobbuppdrag
Kvinnlig afghansk journalist i arbete. Kvinnlig afghanska journalist på jobbuppdrag Bild: EPA Afghanistan,journalister

Också en färsk undersökning från Asia Foundation stärker bilden av att kvinnor i Afghanistan är väldigt oroliga för sin personliga säkerhet, i fjol var 74 procent av kvinnorna rädda för sin personliga säkerhet.

Även en hög andel av männen, 67 procent, svarade jakande på frågan om oro för personlig säkerhet.

65 procent av alla afghaner namngav talibanerna som det största lokala hotet mot den personliga säkerheten.

Den långa vägen framåt

Det finns ändå många som ser hoppfullt på att talibanerna nu förhandlat så pass länge med USA om det som kallas ramarna för ett fredsavtal.

I mitten av mars avslutade USA och talibanerna en över två veckor lång förhandlingsrunda i Qatars huvudstad Doha och gjorde framsteg i två nyckelfrågor.

En del talibaner har lagt ner sina vapen och gjort fred med regeringen. Det här är två av 53 talibaner och medlemmar av IS som lade ner sina vapen i Jalalabad i östra Afghanistan
En del talibaner har lagt ner sina vapen och gjort fred med regeringen. Det här är två av 53 talibaner och medlemmar av IS som lade ner sina vapen i Jalalabad i östra Afghanistan Bild: EPA/GHULAMULLAH HABIBI Afghanistan,talibaner

Parterna kom överens om en preliminär tidtabell för ett tillbakadragande av USA:s trupper, dessutom har talibanerna gett ett löfte om att bryta alla band till al-Qaida och andra terrorgrupper.

En som är försiktigt förhoppningsfull är den pakistanska författaren och journalisten Ahmed Rashid som skrivit flera böcker om Afghanistan.

Han bedömer att både talibanerna och USA är motiverade att föra förhandlingarna vidare, nu när parterna uppnått så pass mycket.

Trots att vägen till fred är både krånglig och lång så är dessa fredsförhandingar det bästa som hänt i fredsväg i landet på väldigt länge, bedömer Ahmed Rashid.

I april är det meningen att USA och talibanerna ska fortsätta förhandlingarna.

Då står två stora frågor på förhandlingsbordet. Det handlar om ramarna för en vapenvila i kriget och så en av de svåraste frågorna av alla: en politisk dialog mellan de olika politiska grupperna i Afghanistan.

"Alla" inkluderar både talibanerna, oppositionen och den sittande afghanska regeringen, en part som totalt lämnats utanför fredsförhandlingarna.

Hur talibanerna och den afghanska regeringen ska fås till samma förhandlingsbord blir den största utmaningen framöver.

Källor: Afghanistan Analyst Network, Al jazeera, Tolonews, Foreign Policy, Asia Foundation

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes