Hoppa till huvudinnehåll

Många invandrare låter bli att använda sin rösträtt: “Bakom ligger svaga språkkunskaper, brister i kunskapsnivån och en känsla av att inte höra till samhället”

Församlingshemmet vid Centralgatan i Karis är vallokal i dag.
Församlingshemmet vid Centralgatan i Karis är vallokal i dag. Bild: Yle/Robin Lindberg vallokal karis

Många invandrare vet inte vad de politiska partierna står för eller vad som skiljer dem åt. De som kommer från ett odemokratiskt land förstår inte alltid ens idén med att rösta.

I huvudstadsregionen pågår en kamp mot invandrares politiska utslagning, genom kampanjen Allas val.

- Jag ska absolut rösta. Jag tycker att varje röst spelar en roll. En riksdagsledamots arbete påverkar oss alla. Finland har ett bra system som bör upprätthållas. Riksdagsvalet är kanske den bästa möjligheten att påverka i viktiga frågor, säger 20-åriga Tom Efrati.

Efrati är medborgare både i Finland och i Israel. Han är en av de över 100 000 röstberättigade finländare med invandrarbakgrund.

Tom Efrati on Israelista lapsena Suomeen muuttanut Myyntimaation toimitusjohtaja.
Då Tom Efrati kom till Finland år 2007 kunde han knappt någon finska alls. Ett grepp om den finländska politiken har han fått via skolan och medierna. Tom Efrati on Israelista lapsena Suomeen muuttanut Myyntimaation toimitusjohtaja. Bild: Toni Määttä / Yle valdeltagande,invandrare

Efrati är ett undantag. Största delen av invandrarna låter bli att rösta både i nationella val och i kommunalval.

- Det finns många orsaker till det här, till exempel bristande språkkunskaper. Många vet inte heller om vem som har rösträtt och känner inte till finländsk politik. Det kan också handla om att personen upplever att hen inte tillhör det finländska samhället, säger Julie Breton från Moniheli-nätverket.

Josefina Sipinen, som skriver en doktorsavhandling i ämnet, tillägger också invandrarnas bakgrund och hur fungerande demokratin var i hemlandet som bidragande faktorer.

Om det inte i hemlandet var möjligt eller ens tänkbart att påverka genom att rösta, finns det nödvändigtvis inte motivation till att rösta i Finland heller.

Alltid behöver hemlandet inte ens vara odemokratiskt.

- Om partisystemet var mycket annorlunda kan finsk politik verka hemskt främmande, speciellt om man har flyttat till Finland som vuxen, säger Sipinen.

Statistik över valdeltagande i senaste kommunal- och presidentval.
Statistik över valdeltagande i senaste kommunal- och presidentval. Bild: Yle valdeltagande,invandrare,presidentval,Kommunalval

Stor variation mellan invandrare

Men invandrare är inte en enhetlig grupp som väljare. Det syns tydligt till exempel då man jämför hur personer med olika modersmål röstade i senaste presidentval och i senaste kommunalval.

Somalier röstade aktivt i kommunalvalet, men ytterst lite i presidentvalet. Ester gjorde helt tvärtom - de röstade flitigt i presidentvalet, men inte i kommunalvalet.

Bara tyskspråkiga röstade ivrigt i båda valen, men deras andel av de röstberättigade är liten.

Josefina Sipinen och Julie Breton anser båda att det är viktigt med tanke på att få invandrare mera engagerade i samhället att personer med invandrarbakgrund ställer upp i val.

- Det är bland annat ett exempel på att det här landet har en öppen inställning till personer som har flyttat hit och att man kan påverka också om man inte är född i Finland, säger Sipinen.

- Kandidater med invandrarbakgrund fungerar som förebilder och gör mycket bildningsarbete i det egna samfundet. Om det här får någon att känna att den egna rösten blir hörd i beslutsfattandet är steget att rösta verkligt kort, säger Breton.

Julie Breton on Ranskasta Suomeen muuttanut Monihelin järjestökoordinaattori.
Julie Breton drar kampanjen Allas val, vars avsikt är att upplysa röstberättigade finländare med invandrarbakgrund om det politiska systemet i Finland och vilka påverkningsmöjligheter de har. Julie Breton on Ranskasta Suomeen muuttanut Monihelin järjestökoordinaattori. Bild: Toni Määttä / Yle valdeltagande,invandrare

Till exempel i senaste kommunalval var röstningsaktiviteten nästan lika hög bland somalier och finländare.

Orsaken till det här är enligt Sipinen uttryckligen att många personer med somalisk bakgrund ställde upp i valet.

Nätverk informerar invandrare i huvudstadsregionen

För att få allt flera att rösta har Moniheli-nätverket startat en kampanj för att marknadsföra riksdagsvalet för invandrare. Nätverket ordnat bland annat olika workshops och valdebatter.

På nätverkets webbplats finns basinformation om valet på 20 språk, men där ingår ingenting om partiernas politiska linje eller vad som skiljer dem åt.

- Det räcker inte att bara informera om rösträtten. Personer av utländsk härkomst vill speciellt få information om vilken politik partierna driver. Det finns fortfarande mycket begränsad information i sådan form som skulle nå grupper som talar främmande språk, säger Breton.

Tecknad bild med en mörk hand som lägger en röstsedel i en valurna.
Tecknad bild med en mörk hand som lägger en röstsedel i en valurna. Bild: Yle Valurna,invandrare,väljare

Moniheli, som grundades år 2010, är ett samarbetsnätverk för mångkulturella föreningar och samfund.

Moniheli får inkomster via olika former av bidrag, bland annat från Social- och hälsovårdsministeriet, Arbetsministeriet, Konestiftelsen, EU:s socialstiftelse och statsrådets kansli.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Moni maahanmuuttaja jättää äänioikeutensa käyttämättä – "Taustalla heikko kielitaito, tiedon puute tai tunne, ettei kuuluta yhteiskuntaan" skriven av Rain Kooli.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes