Hoppa till huvudinnehåll

Kinas växande massmediemakt väcker oro - Reportrar utan gränser slår larm om kinesisk åsiktpåverkan

En journalist står på en pall då hon rapporterar utanför Kinas folkongress i Peking
Kinas masmedier växer sig allt större, men journalistens roll i Kina är en annan än hos oss. En journalist står på en pall då hon rapporterar utanför Kinas folkongress i Peking Bild: EPA-EFE Kina

Kina har satsat miljardsummor på att öka sin närvaro på det globala massmediefältet. Det ökade inflytandet används för att försöka tygla och tysta kritik mot Kina och kinesiska projekt i utlandet.

Kinas statliga massmedier har under de senaste åren snabbt utvidgat sin verksamhet till i stort sett hela världen.

China Radio International sänder i dag på över 65 språk. Den statliga tv-kanalen CGTN kan ses i 140 länder. Samtidigt exporteras Kinas hårt censurerade mediemodell.

-I Kina ser man mediers och journalister roll som aktörer som driver den officiella agendan och statens intressen snarare än att ifrågasätta dem, säger Thomas Slätis som är vice ordförande för Reportrar utan gränser i Finland.

Reportrar utan gränser publicerade i början av veckan en rapport om det kinesiska jätteprojektet. Enligt en ny rapport utgör projektet ett hot mot fri nyhetsförmedling i fattigare länder, men också i rika västländer.

Enligt organisationen strävar Kina efter att skapa en ny massmedial världsordning.

Massiv censur

Kina har infört ett omfattande system av digital censur för att begränsa den information som landets 800 miljoner internetanvändare har tillgång till. Samtidigt censureras klassiska massmedier hårt.

Kina ligger bland de sista på Reportrar utan gränsers index över pressfrihet. Endast Syrien, Turkmenistan, Eritrea och Nordkorea ligger lägre på listan.

Trots den omfattande censuren i hemlandet har Kina satsat stort på att arrangera mediekonferenser och utbildningar, främst för journalister och tjänstemän från Asien och Afrika.

Målet är att sälja den kinesiska modellen, både för massmedier och lagstiftning.

Och satsningen har gett klara resultat. Till exempel antog Vietnam i fjol en internetlag som i stort sett är den samma som Kinas.

Växer i Afrika

Kinas växande internationella närvaro märks även i Afrika där kinesiska tv- och radiokanaler tagit över en stor del av marknaden. En orsak är att kanalerna är relativt billiga och innehåller både underhållning och sport.

- Kinas främsta tillgång är att de erbjuder ett alternativ till vad västländerna erbjuder. Kinesiska medier ses som mindre arroganta eftersom de koncentrerar sig på det som är positivt hos deras afrikanska allierade utan att kritisera dem, säger Afrikaexperten och journalisten Sebastien Le Belzic i rapporten.

Nyhetssändningarna rapporterar positivt om till exempel stora gruvprojekt. Om det finns till exempel lokalt motstånd eller miljöfrågor så nämns de inte.

I rika västländer där mediemarknaden är hårdare och samhällena starkare utnyttjar Kina sina ekonomiska muskler för att infiltrera och påverka etablerade medier i utlandet.

-De köper upp aktier inom större medier och hoppas kunna inverka på det redaktionella innehållet, säger Slätis.

Aktiva ambassader

Över 60 journalister hålls i dag fängslade i Kina. Samtidigt utsetts utländska korrespondenter i Kina för allt hårdare kontroll. Kritiska reportrar går miste om sitt visum och tvingas lämna landet.

Kinas ambassader har också antagit en klart aggressivare ton mot massmedier i utlandet.

I Sverige gick Kinas ambassadör till attack mot SVT. Orsaken var att Taiwans representant i Sverige, Daniel Liao, fått plats på SVT:s debattsida.

Debattartikeln uppmanade till stöd för Taiwan, vars demokrati han anser hotas av Kina.

Kinas ambassad anklagade sedan SVT för en allvarlig politisk provokation. Reportrar utan gränser skriver att ambassaden inte verkar inse att svenska nyhetsmedier inte kan censureras.

- Den kinesiska ambassadens agerande i Sverige avslöjar den kinesiska regimens otyglade försök att utöva censur bortom sina egna gränser, säger Cédric Alviani, chef för Reporters Without Borders Östasienkontor.

Reportrar utan gränser nämner även fall där påtryckningarna gått längre än så.

Enligt rapporten har journalister utsatts för inbrott där förövarna stulit bland annat datorer. Offren har främst varit journalister med kinesiska rötter som rapporterar på kinesiska.

Lastbilar och containrar på fraktstationen i Xian i Shaanxi i Kina.
Fraktstationen i Xian är en av knytpunkterna i Kinas väldiga transportprojekt "En väg ett bälte" Lastbilar och containrar på fraktstationen i Xian i Shaanxi i Kina. Bild: EPA-EFE Kina,En väg, ett bälte

Kopplad till storprojekt

Kinas massmediesatsning är nära kopplad till andra ekonomiska storsatsningar. Mediernas ses som ett verktyg för att driva andra projekt framåt.

‒ Man kan placera mediestrategin överlag i ett samband med Kinas andra stora investeringar, som den nya sidenvägen. Projekt som ska göra Kina till en global aktör. Det här är ett sätt att driva de här andra projekten, säger Slätis.

Den så kallade nya sidenvägen är en serie väg och sjöfartsprojekt för att binda ihop Kina med Afrika och Asien ända fram till Europa.

Italiens regering ställde sig nyligen bakom projektet, vilket väckte oro i EU där Kinas växande inflytande inte enbart ses som en positiv faktor.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes