Hoppa till huvudinnehåll

Att lära sig digitala färdigheter är som att lära sig ett nytt språk

Kodning
Kodning Bild: Mostphotos kodning,data,Dator,programmering,teknik,teknologi

I framtiden blir digitala färdigheter allt viktigare och något som alla medborgare måste behärska. Detta visar en verksamhetsberättelse från Finansministeriets Digi i vardagen-delegation.

Digi i vardagen-delegationens syfte var att stöda utvecklingen av digitala tjänster. Dessutom fungerade delegationen som en kanal för samarbete och dialog mellan frivilligorganisationer, forskare och finansministeriet.

Forskare jämför utvecklingen av digitala färdigheter med att lära sig ett nytt språk, i det här fallet digital läskunnighet.

I det här fallet har ungdomar en stor fördel eftersom de har fötts in i en miljö med enkel tillgång till olika apparater. Personer som senare i livet lär sig använda digitala apparater och tjänster kan jämföras med invandrare, som lär sig ett nytt språk långsammare än unga personer.

Tjej använder smarttelefon ute
Tjej använder smarttelefon ute Bild: Yle Mobiltelefoner och -apparater,mobiltelefoner,Mobiltelefon,smarttelefoner,mobilapplikationer,sociala medier,Helsingfors,ungdomar

Men ungdomarnas kompetens som "digitalt infödda" överdrivs också. Forskning visar att det finns stora skillnader mellan unga i kreativ, utvecklande och okontrollerad användning av digitala apparater.

Enligt vissa beräkningar kan det finnas upp till en miljon finländare som behöver digitalt stöd.

Här kommer ett axplock ur rapporten, som presenterade 12 lösningar till de observationer som har gjorts.

Digitaliseringen får inte slå ut folk

För att alla ska kunna ta del av digitala tjänster är ett lättläst språk viktigt. Under de senaste åren har behovet av ett lättläst språk ökat, bland annat för att minnessjukdomar har blivit vanligare och att antalet invandrare har ökat.

Digitala färdigheter är nya medborgarfärdigheter

Ungefär var femte äldre har lämnat ut sina bankkoder till en annan för att de själva inte kunnat använda en viss tjänst, vilket anses vara oroande.

Delegationen föreslår att man skulle skapa digitala övningsplattformar av bra kvalitet och som användaren kan logga in med övningskoder istället för egna koder. Många nödvändiga internettjänster, till exempel banktjänster, saknar nämligen digitala övningsplattformar.

Händer som skriver på en dator.
Händer som skriver på en dator. Bild: Witthaya Prasongsin team,smarttelefoner,tankesmedja,internet,datorer,digitalisering,skolan (fenomen),Digital

För integrationen av invandrare anser delegationen att det är viktigt att från början stöda digitala kunskaper och färdigheter och erbjuda detta på invandrarnas modersmål.

Alla har nytta av att de digitala tjänsterna är tillgängliga

För jämlikhetens skull är det viktigt att webbplatserna är lätta att använda och att innehållet är begripligt, så kallad kognitiv tillgänglighet.

Över en halv miljon finländare (10 procent av befolkningen) skulle gynnas av lättläst webbinnehåll.

Klara och lättbegripliga instruktioner skulle dessutom minska belastningen på digitala tjänsteproducenters stödtjänster, vilket skulle vara kostnadseffektivt.

Digital identifiering ska vara möjlig för alla

Inte alla barn och unga har koder för identifiering. Eller så behöver de vårdnadshavarens samtycke för att skaffa dem. Det här kan vara ett problem, särskilt för personer i barnskyddsåtgärder. Dessutom varierar praxis för identifieringstjänsterna. Till exempel kan åldersgränserna variera mycket.

Många invandrare med uppehållstillstånd och EU-medborgare hamnar i kläm då inga identifieringssätt kan användas. Det kan bero på att det är svårt att verifiera identiteten eller att banken kräver kunskaper i finska för att man ska få använda nätbanken. Då kan banken ge bankkoder med begränsade rättigheter och som inte kan användas i myndighetstjänster.

Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder.
Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder. Bild: Yle/Johan Gullmets elektronisk identifiering

Delegationen anser att alla barn och unga ska ha samma rättigheter hos telefonoperatörer och banker som andra kunder. Dessutom skulle man utveckla tillgängligheten så att identifiering kan ske med informationstekniska hjälpmedel, och det skulle gynna synskadade.

Digitaliseringen påverkar människors vardag, men hur?

Det behövs mera forskning för att se hur människors vardag påverkas av om man använder eller avstår från att använda tekniken och för att se vilka som gynnas av digitaliseringen.

Dessutom behövs studier i sociala medier och hur internet används för nytta och nöje.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes