Hoppa till huvudinnehåll

Hälften av arbetskraftskraften skall ha yrkeshögskole-eller universitetsutbildning 2030: "Om vi verkligen vill satsa på utbildning så kostar det pengar"

Studeranden i ett klassrum
Studeranden i ett klassrum Bild: Yle/Chanette Härus Åbo Akademi,universitet,studier (verksamhet),elever,studerande,klassrum,undervisning

Finlands konkurrenskraft kräver en högre utbildningsnivå på arbetskraften i framtiden enligt utbildningsministeriet. Målet för ministeriet formuleras i Vision 2030 där andelen yrkeshögskole- eller universitetsutbildade skall höjas till 50 procent från dagens 42 procent bland 25-34 åringar.

Det är oklart hur finansieringen skall gå till.

Men utbildningschef Jennie Elfving vid yrkeshögskolan Centria i Karleby hoppas på att följande regering inser att om man verkligen vill satsa på utbildning så kostar det också pengar.

I grunden handlar det om Finlands konkurrenskraft. Ifall Finland skall klara sig i framtiden med tanke på arbetslivets förändringar så behöver landet enligt Jennie Elfving en hög utbildningsnivå på arbetskraften.

Korea i topp, Finland nedanom mitten och Mexico i botten

Bland OECD-länderna har arbetskraften i Korea den högsta utbildningsnivån och Mexico den lägsta.

Finland ligger en bit under OECD-medeltalet med 42 procent av arbetskraften bland 25-34-åringar som har yrkeshögskole-eller universitetsutbildning.

Ifall Finland idag skulle ligga på en 50 procents nivå skulle landet klättra rejält i placering till en sjätte plats.

Yrkeshögskolan Centria i Karleby
Yrkeshögskolan Centria i Karleby. Yrkeshögskolan Centria i Karleby Bild: Yle/Kjell Vikman Centria yrkeshögskola,Karleby

Utbildningschef Jennie Elfving vid yrkeshögskolan Centria i Karleby har nyligen deltagit i seminarier ordnade av utbildningsministeriet där de här frågorna har diskuterats.

Vision 2030 tankarna har funnits redan under fjolåret men det är efter nyår som arbetet har tagit fart.

Det gället att få in fler studerande, snabbare genomströmning och helst får det inte kosta alltför mycket för staten.

Frågan är om det är möjligt att på en kort tid nå upp till 50 procent av varje årskull och bibehålla den nivån.

Utbildningschef Jennie Elfving vid yrkeshögskolan Centria i Karleby
Utbildningschef Jennie Elfving vid yrkeshögskolan Centria i Karleby. Utbildningschef Jennie Elfving vid yrkeshögskolan Centria i Karleby Bild: Yle/Kjell Vikman Centria yrkeshögskola,utbildningschefer,yrkeshögskolor,Karleby

- Det är realistiskt men det kräver ganska stora insatser. Nu börjar folk studera när de är för gamla och när de studerar tar det för länge. I Finland är man ganska gammal i en internationell jämförelse när man får sin examen, säger Jennie Elfving.

Det finns också andra problem enligt Elfving och det gäller svårigheterna att överhuvudtaget få en studieplats.

- Det här är kanske det största problemet som jag ser det, det finns en risk att de blir hängande och inte hittar sin plats. Det kan också leda till att pressen blir stor på ungdomarna att i ett tidigt skede veta vad man vill studera och att välja rätt.

Finansieringen är ett problem

Visionerna är storstilade men ett problem är finansieringen. Yrkeshögskolan Centria har tappat en tredjedel av sin offentliga finansiering jämfört med läget för 5-6 år sedan enligt Elfving och ekonomiskt är läget tufft.

- I dagsläget är det inte realistiskt med mera pengar från ministeriet. Vi hoppas att frysningen av indexjusteringen skall tas bort, Centria måste också få in mera extern finansiering.

- Jag hoppas att vi får en regering som inser att om vi verkligen vill satsa på utbildning så kostar det pengar, man måste se det som en investering och inte en kostnad.

Centria och de övriga utbildningsenheterna i landet inleder förhandlingar med ministeriet om målsättningar nästa år och hur många examina som krävs.

Undervisningsmiljö vid Centria i Karleby
Undervisningsmiljö vid Centria i Karleby Bild: Yle/Kjell Vikman Centria yrkeshögskola,Karleby

Målsättningen på att hälften av en årsklass skall ha yrkeshögskole-eller universitetsutbildningen kräver att ytterligare cirka 6000 studerande utexamineras varje år i landet.

- Centria har en målsättning på 525 examina per år i dagsläget. Höjs kraven borde vi få 50 studerande med examen till varje år. Får vi fler tekniksplatser hittar vi nog jobb åt dem.

Vilka utbildningar drar längsta strået?

Vilka yrken är det då som gäller för alla dessa nya studerande? Vilka utbildningar blir vinnare, vilka blir förlorare?

- Budskapet från ministeriehåll är att det skall finnas ett behov på arbetsmarknaden för de nya platserna, dels skall det finnas tillräckligt med sökande. Här skriker man efter ingenjörer och sjukskötare, säger Jennie Elfving.

- Det finns en hårdare nyttostyrning och det syns i finansieringsmodellerna, det finns ett ganska hårt tryck på oss.

Finns det en risk att risk att humanistiska och konstnärliga utbildningar blir lidande?

- Det som vi har inom Centria, musik och samhällspedagoger, de får jobb. Musik är viktigt för oss och regionen och det håller vi fast vid, man kan inte mäta allt i pengar

Livslångt lärande

Livslångt lärande och en beredskap att lära sig nya saker i arbetslivet är inget nytt påfund men nya verksamhetsmodeller kan bli aktuella inom ramen för Vision 20230.

- Det som kanske är nytt, betyder att man kanske inte behöver ta en ny examen. Det skall vara enkelt att bygga på med moduler och bara komplettera den utbildning man har från förr och höja sin utbildningsnivå.

Åbo Akademi håller på med sitt strategiarbete

Rektor Lisbeth Fagerström vid Åbo Akademi i Vasa berättar att strategiarbetet är högaktuellt för tillfället och det skall vara klart under hösten. Vision 2030 ingår också som en del i det arbetet.

Porträtt av Lisbeth Fagerström.
Professor Lisbeth Fagerström. Porträtt av Lisbeth Fagerström. Bild: Yle/Sofi Nordmyr Lisbeth Fagerström,fagerström

- Åldersklasserna blir mindre , det gäller för alla att kunna locka studerande och att ämnena möter arbetslivets behov. Det är viktigt med en studentfokusering i planeringen av utbildningen, säger Lisbeth Fagerström.

Flexibla studievägar och digitaliseringen är hjälpmedel på vägen.

- Det handlar också om att hitta en egen nisch och att ha en egen profil som lockar studerande.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten