Hoppa till huvudinnehåll

Österbottningarna får bäst service på svenska – men ser allra negativast på svenskans ställning

Två studerande i Vasa.
Mikael Wilhelmsson och kompisen Riki Fagerudd tycker att den svenska servicen fungerar bra i Österbotten. Två studerande i Vasa. Bild: Yle / Roy Fogde finlandssvenskar

Studerandena Mikael Wilhelmsson och Riki Fagerudd är nöjda med servicen på svenska i Österbotten. De är inget undantag. Österbottningarna får bäst service på svenska bland finlandssvenskarna. Samtidigt är det österbottningarna som ser mest pessimistiskt på svenskans ställning, visar en enkät.

75 procent av de finlandssvenskar som svarade på tankesmedjan Agendas enkät anser att svenskans ställning är dålig eller mycket dålig i Finland. I Österbotten är siffran ännu högre. 83 procent av österbottningarna anser att svenskans ställning är dålig eller mycket dålig.

Sociologen Kjell Herberts som har sammanställt rapporten säger att det är intressant att österbottningarna är speciellt negativa och pessimistiska trots att de får bäst service på svenska.

Forskaren Kjell Herberts.
Kjell Herberts Forskaren Kjell Herberts. Bild: Yle / Roy Fogde forskare,kjell herberts

- Det är något av en paradox. Österbottningarna får statlig, kommunal och privat service på svenska och stöter inte alltför ofta på negativa attityder. På det viset lever man i den bästa av världar i Svenskfinland. Men man är väldigt rädd att det ska bli sämre.

Österbottningar nöjda med servicen

Herberts säger att det under den senaste regeringsperioden har signalerats mycket att de strukturer vi är vana vid inte kan tas för givna. Han nämner Vasa centralsjukhus som exempel.

- Därför är man väldigt bekymrad inför morgondagen, om de strukturomvandlingar man planerar också drabbar den tvåspråkiga servicen. För man har har dåliga erfarenheter av storskalighet.

Om de bara säger "puhu suomea kiitos" blir man ju sur. Man måste säga: "ursäkta, jag kan inte svenska men jag försöker". Då är allting acceptabelt.― Vasabon Sonja Asplund

Österbottningarna är väldigt nöjda med den service de får i dagens läge.

- Många lever i enspråkigt svenska eller tvåspråkiga miljöer där svenskan är i majoritet. Det är framförallt i tätorter som Vasa och Karleby där det finns vissa utmaningar, men likväl är man betydligt nöjdare med servicen än i många mellannyländska städer till exempel.

Många har negativa språkerfarenheter i vardagen

Klassiska exempel på situationer där finlandssvenskarna känner sig som mest obekväma är i krogmiljö och i taxikön sent på kvällen, säger Herberts.

- Men det handlar också ganska mycket om vardagssituationer. Dels när man ska ha service, av kommun eller framförallt stat, men också när man vill ha privat service och upplever inte bara en arrogans eller lättja utan också en irritation över att man "täcks" tala svenska.

Tyvärr är det ganska många som har de erfarenheterna, säger Herberts.

- Till och med på arbetsplatserna är det en del som upplever att tvåspråkigheten man står för irriterar.

"Svårare att tala svenska i Helsingfors och Åbo"

Mikael Wilhelmsson är nöjd med den service han får av myndigheter på svenska.

- Jag försöker alltid tala svenska med myndigheterna. Det går oftast bra.

Mikael Wilhelmsson, studerande, på Vasa torg.
Mikael Wilhelmsson Mikael Wilhelmsson, studerande, på Vasa torg. Bild: Yle / Roy Fogde studerande,Mikael Wilhelmsson

Finns det situationer där du undviker att tala svenska?

- Inte i Österbotten. Om man far mot Helsingfors eller Åbotrakten förstår de kanske inte lika bra svenska och då är det ju självklart att man byter till finska om man kan.

Har du någon gång blivit utsatt för glåpord för att du talar svenska?

- Nej, aldrig.

Riki Fagerudd bor numera i Sverige men också han är nöjd med den svenska servicen i Österbotten.

- Det funkar ganska fint. Nog vet de oftast vad man menar i butiken.

"Svenskan försvinner bara om vi ger efter"

Vasabon Sonja Asplund säger att hon alltid fått myndighetsservice på svenska.

- Men när jag ska ringa till exempel till försäkringsbolaget som inte finns i Vasa kanske jag inte får service på svenska. Då får man vänta på att någon ringer tillbaka på svenska.

Sonja Asplund
Sonja Asplund Sonja Asplund Bild: Yle / Roy Fogde intervjuundersökning

Det finns inga situationer där Sonja Asplund undviker att tala svenska.

- Nej, varför skulle jag göra det. Jag är ju svenskspråkig. Man börjar alltid med svenska, det är givet.

Man får ändå inte bli sur om man inte får service på svenska, tycker Asplund.

- Det finns ju de som kanske inte kan svenska utan lär sig. Men om de bara säger "puhu suomea kiitos" blir man ju sur. Man måste säga: "ursäkta, jag kan inte svenska men jag försöker". Då är allting acceptabelt.

Hur känner du inför framtiden när det gäller finlandssvenskan?

- Om vi pratar svenska som vi gjort hittills så vart skulle den försvinna? Det är först när vi ger efter och börjar prata det andra språket som svenskan försvinner.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten