Hoppa till huvudinnehåll

Petteri Orpo försöker vända trenden för Samlingspartiet - fokus på jobben och ekonomin

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. Bild: Yle/Jani Saikko Petteri Orpo,Samlingspartiet,Riksdagsvalet i Finland 2019

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo står inför sin hittills största utmaning som partiledare, då det gäller att vända den nedåtgående trenden i partimätningarna och leda partiet in i nästa regering. Därför vill Orpo vifta bort de obekväma vårdfrågorna och istället fokusera på jobben, skatterna och ekonomin.

- Överallt i Finland har vi företag som vill växa och investera, men de hittar inte lämplig arbetskraft. Därför måste vi förenkla procedurerna och försöka locka hit mera kompetent arbetskraft från utlandet, säger Orpo.

Vi har kommit överens om att träffas på Åbo universitets campus för den här intervjun, och Petteri Orpo lägger genast i finansministerväxeln. Han trivs på hemmaplan och det märks.

Valtiovarainministeri Petteri Orpo Turun yliopistolla.
Petteri Orpo minns sin studietid vid Åbo universitet med värme. Valtiovarainministeri Petteri Orpo Turun yliopistolla. Bild: Jani Saikko / Yle Petteri Orpo,riksdagsledamöter,politiker,minister,ministrar,Samlingspartiet,Åbo universitet

Petteri Orpo var ursprungligen inrikesminister i Juha Sipiläs regering, men då han efterträdde Alexander Stubb som partiledare våren 2016 fick han överta finansministerposten.

Sipiläs plötsliga avgång kom som en kalldusch, då Samlingspartiet hade satsat mycket politiskt kapital på den stora vårdreformen. Men bara ett par veckor efter kollapsen gjorde Orpo en helomvändning och presenterade en helt annorlunda vårdreform, som han nu försöker utmana de andra partierna med.

Lite grönare valprogram

Samlingspartiets valprogram bjuder inte på några större överraskningar, men är lite grönare än tidigare. Orpo vill fortsätta sänka inkomstskatten, men kompensera bortfallet genom höjd skatt på konsumtion som förstör miljön och klimatet.

Viktigast är att få fler finländare att jobba. Sysselsättningsgraden borde drivas upp till allmän nordisk nivå, alltså närmare 75 procent.

Under nästa regeringsperiod vill Orpo dessutom genomdriva en mer jämställd familjeledighetsreform, som förhoppningsvis också uppmuntrar finländarna att skaffa fler barn. Välfungerande dagvård, skolor och utbildning är också viktigt med tanke på finländarnas framtidstro, konstaterar han.

Petteri Orpo

  • Ålder: 50 år (f. 1969)
  • Bor: Åbo
  • Politisk bakgrund: Flera olika förtroendeuppdrag och arbetsuppgifter inom Åbo universitets studentkår och Finlands studentkårers förbund under 1990-talet. Verksamhetsledare för Samlingspartiet i Egentliga Finland 1998, partiordförande Ville Itäläs specialmedarbetare 2002. Riksdagsledamot sedan 2007, jord- och skogsbruksminister 2014-2015, inrikesminister 2015-2016, Samlingspartiets partiordförande och finansminister sedan våren 2016.
  • Jag är politiskt engagerad för att: Jag har ända sedan en ung ålder varit intresserad av att påverka i samhället. För mig startade det hela med studentpolitiken vid Åbo Universitet. Med tiden har jag fått allt mera ansvar och med ansvaret har intresset bara förstärkts. Samtidigt har ämnena och arenorna ändrats. För tillfället är särskilt välfärden och klimatförändringen på agendan.
  • Min politiska gärning jag är mest stolt över: Att jag som finansminister lyckades få bukt med statsskulden samt få fart på ekonomin och sysselsättningen. 140 000 nya arbetsplatser, 22 000 färre ungdomar vid risk att marginaliseras samt att Finland kunde amortera sin statsskuld med 900 miljoner euro i fjol. Nu står vår välfärd på bättre grund, än då regeringsperioden började.
  • Min största kris: Som politiker har den tuffaste utmaningen varit då jag var inrikesminister och migrationskrisen började år 2015. Det var en helt ny situation för hela Europa och Finland, som krävde snabba och även nya lösningar. Vi tog målmedvetet itu med arbetet för att stabilisera situationen. Man kan säga att tack vare det kan inte en liknande situation som år 2015 uppstå nu.

Jaha, kanske han är lite ångerköpt efter fyra år av åtstramningspolitik och nedskärningar inom just socialskyddet och utbildningen?

- Det vi gjorde var helt nödvändigt, jag är glad att vi har fått statens finanser mer eller mindre i balans. Nu har vi bättre möjligheter att satsa på utbildningen igen, svarar Orpo.

Tar avstånd från Sannfinländarna

Samlingspartiet har tappat rejält i väljarstöd sedan årsskiftet och ligger nu tvåa i partimätningarna. Det är strid på kniven om både andra, tredje och fjärde plats och det är bäddat för svåra regeringsförhandlingar.

Finns det då sådana partier som Petteri Orpo inte kan tänka sig att bilda regering med? Sannfinländarna och partiets nuvarande ordförande Jussi Halla-aho faller honom fortfarande inte i smaken.

Jussi Halla-aho.
Jussi Halla-aho. Bild: Lehtikuva / HEIKKI SAUKKOMAA Jussi Halla-aho

- För att vi ska kunna överväga att samarbeta med dem förväntar jag mig handling snarare än ord från deras sida, formulerar sig Orpo.

Sannfinländarna åkte ut ur regeringen omedelbart efter att Halla-aho tog över som ordförande efter Timo Soini sommaren 2017. Partiet har i sin valreklam bland annat framställt Finlands EU-medlemskap som ett svek mot dem som kämpade för Finlands självständighet.

- I regeringsprogrammet kan man inte på något sätt ifrågasätta vårt medlemskap i EU eller eurozonen. Vi ska hålla fast vid vår utrikes- och säkerhetspolitiska linje, respekten för rättsstaten och västerländska värderingar, betonar Orpo.

F-18 Hornet -hävittäjälentokoneita Örlandin lentotukikohdassa Norjassa.
Finländska Hornet-plan deltog i Natos storövning i Norge hösten 2018. F-18 Hornet -hävittäjälentokoneita Örlandin lentotukikohdassa Norjassa. Bild: Jani Saikko / Yle Nato,Trident Juncture,militär,Norge,Trondheim,manövrer,McDonnell Douglas F/A-18 Hornet,Hornet jaktplan,jaktplan,flygvapnet,Finlands flygvapen,flygplan

Samlingspartiet talar också varmt för ett finländskt Nato-medlemskap, även om Nato inte har varit någon central fråga i valrörelsen.

- Vi är medvetna om att en majoritet av finländarna är emot ett Nato-medlemskap och av riksdagspartierna är det bara vi och SFP som förespråkar ett medlemskap. Därför anser jag att Nato-frågan inte är aktuell just nu, men vi försöker inte heller dölja vår ståndpunkt, säger Orpo.

Fortsätta som finansminister?

Hur lockande känns då tanken att fortsätta som finansminister efter valet? Petteri Orpo är stolt över sina och regeringens bedrifter, men han vill inte gå händelserna i förväg.

- Vem som än blir finansminister för nästa fyraårsperiod kommer inte att ha någon enkel uppgift, säger han.

Valtiovarainministeri Petteri Orpo Ylen haastattelussa Turun yliopistolla.
Valtiovarainministeri Petteri Orpo Ylen haastattelussa Turun yliopistolla. Bild: Jani Saikko / Yle Petteri Orpo,riksdagsledamöter,politiker,minister,ministrar,Samlingspartiet,Åbo universitet

Finland har tre goda år bakom sig, tack vare en överraskande stark uppgång i världsekonomin. Europeiska centralbanken har bidragit till att hålla euroländernas ekonomier igång, med hjälp av massiva stimulansåtgärder.

- Det är en länk i kedjan som har gett Finland draghjälp. Nu har centralbanken dragit ner på stimulansen och världsekonomin bromsar in. Då kan man inte utgå ifrån att den gynnsamma utvecklingen fortsätter i Finland, säger Petteri Orpo.

Här kommer du till Yles valkompass

Samlingspartiet: För- och nackdelar inför riksdagsvalet

+ Sysselsättningsläget och den offentliga ekonomin har förbättrats sedan regeringen tillträdde, vilket Samlingspartiet kan dra nytta av i valrörelsen.
- Samlingspartiet har backat tydligt i partimätningarna de senaste månaderna. Regeringens plötsliga avgång, den kollapsade vårdreformen och partiets otydliga besked i debatten om äldrevården har sannolikt bidragit till nedgången.
? Tidigare partiordföranden Alexander Stubb ställer inte upp för omval, vilket innebär att det finns över 27 000 herrelösa röster att plocka i Nylands valkrets.
! Samlingspartiet har överlag ett starkt stöd i Helsingfors, Nyland och Åboregionen. I till exempel Esbo har partiet lyckats knipa omkring 40 procent av rösterna i tidigare riksdagsval.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes