Hoppa till huvudinnehåll

SFP och Sannfinländarna vill inte lätta på tvåspråkighetskraven i Helsingfors – i nuläget svårt för invandrare att få jobb

Kollage.
Kerry Osborne (uppe till vänster), Yassah Wuellah Mulbah (uppe till höger), Ali Okbani (nere till vänster) och Pablo Alvarez (nere till höger) har alla stött på motgångar i arbetslivet på grund av språket. Kollage. Helsingfors

Av riksdagspartierna är SFP och Sannfinländarna mest emot att lätta på tvåspråkighetskraven för offentligt anställda, medan de övriga förhåller sig mer positiva till frågan.

Då riksdagsvalskandidaterna i Helsingfors valkrets svarar på påståendet "Vi bör lätta på myndigheternas tvåspråkighetskrav så att det blir lättare för invandrare att få jobb" i Yles valkompass är 81 procent av SFP:s kandidater helt eller delvis av annan åsikt.

59 procent av Sannfinländarnas riksdagsvalskandidater svarar på samma sätt.

SFP:s riksdagsvalskandidater motiverar sina svar med att den svenskspråkiga servicen kan lida ifall man lättar på språkkraven.

Sannfinländarna anser däremot på basis av de öppna svaren i valkompassen att språkkraven borde vara samma för alla och att man inte ska lätta på språkkraven för att invandrare lättare ska få jobb.

Vilka språkkunskaper krävs i vilka yrken?

Språklagen och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda kräver inte att alla offentligt anställda kan finska och svenska. Det räcker att tillräckligt många behärskar båda språken i de uppdrag där kunskaper i båda språken behövs.

Språkkraven för myndigheter gäller oftast sådana tjänster som kräver en högskoleexamen, eller där tjänsteinnehavaren utövar offentlig makt. Bland annat gäller språkbehörighetskraven statliga myndigheter, domstolar, självständiga offentligrättsliga inrättningar som till exempel FPA, presidentens kansli, riksdagens myndigheter, statens affärsverk, statsägda och kommunalt ägda bolag.

Kommunerna bestämmer själv om vem som berörs av språkkraven och hur språkkunskaperna bevisas.

Man har rätt till att få service på båda språken inom all kundservice. Alla som arbetar med kundservice behöver nödvändigtvis inte kunna båda språken, men det ska vara möjligt att få service på sitt modersmål.

I en tvåspråkig kommun ska alla ha rätt att få service på ett av nationalspråken. I en enspråkig kommun har man samma rätt endast hos vissa myndigheter.

Om det för en tjänst krävs en viss nivå av språkkunskaper, måste de bevisas på det sätt som lagen förutsätter. Till exempel om det krävs utmärkta kunskaper i finska förutsätts det att man antingen gått skolan på finska samt har mognadsprov från högskola på finska, eller att man fått minst M i finska som modersmålet i studentbetyget eller att man gjort statsförvaltningens språkexamen eller en allmän språkexamen med utmärkta språkkunskaper.

Behörighetsvillkoren för statliga anställningar fastställs genom lag eller förordning.

Kommunerna är ändå skyldiga att säkerställa att de anställda har tillräckligt med språkkunskaper för att sköta uppgifterna framgångsrikt. Det innebär att de ska uppfylla de krav som språklagen, kommunallagen och all speciallagstifning ställer gällande de språkliga rättigheterna.

Tanken med lagen om språkkunskaper som krävs av offentligt anställda är att få till stånd en smidig reglering gällande språkliga behörighetsvillkor. Det innebär att språkkunnig personal finns där de verkligen behövs.

Om man vill luckra upp språkkraven för kommunerna, måste man göra ändringar i flera olika lagar.

Källor: Kommunförbundet, Kommunarbetsgivarna, Finlex

Inom de övriga riksdagspartierna är över hälften av kandidaterna delvis eller helt överens med påståendet om att man ska lätta på språkkraven. Samlingspartiet och Blå framtid är de partier som förhåller sig mest positiva.

I Samlingspartiets svar betonas sysselsättning och invandrarnas arbetsmöjligheter och i partiets öppna svar konstateras att kraven borde vara flexiblare.

Här kan du se hur riksdagspartiernas svarat på frågan i valkompassen:

Vi bör lätta på myndigheternas tvåspråkighetskrav så att det blir lättare för invandrare att få jobb.
Vi bör lätta på myndigheternas tvåspråkighetskrav så att det blir lättare för invandrare att få jobb.

Språket borde inte vara ett hinder

För invandrare kan tvåspråkighetskraven leda till svårigheter med att få jobb. Vi frågade fyra Helsingforsbor som flyttat till Finland från olika delar av världen hur språkkraven har påverkat deras möjligheter på arbetsmarknaden.

– Jag har en ingenjörsexamen, men jag har inte lyckats få jobb i Finland. Jag har studerat svetsning och utbildat om mig till kock, men jag har inte hittat jobb inom någon av de branscherna heller, säger Ali Okbani.

Ali Okbani.
Ali Okbani kom till Finland 2013. Han är ursprungligen från Algeriet. Ali Okbani. Bild: Hamza Amarouche/Yle person

Okbani säger att hans finska är på nivå B2 på den gemensamma europeiska referensramen för språk, CEFR.

– Arbetsgivarna säger att jag måste kunna flytande finska. Att få jobb som invandrare är svårt, även om man har en examen. Jag har skickat min cv till över 60 företag, men ingen anställer mig, säger han.

Yassah Wuellah Mulbah kom till Finland från Liberia år 1997. Hon talar finska men har haft svårigheter att få jobb. Hon har flera gånger försökt fortsätta sina studier utomlands för att hon inte har känt att det finns möjligheter för henne i Finland
Yassah Wuellah Mulbah kom till Finland från Liberia år 1997. Hon talar finska men har haft svårigheter att få jobb. Hon har flera gånger försökt fortsätta sina studier utomlands för att hon inte har känt att det finns möjligheter för henne i Finland Yassah Wuellah Mulbah kom till Finland från Liberia år 1997. Hon talar finska men har haft svårigheter att få jobb. Hon har flera gånger försökt fortsätta sina studier utomlands för att hon inte har känt att det finns möjligheter för henne i Finland Bild: Hamza Amarouche/Yle person

Yassah Wuellah Mulbah som bott i Finland sedan år 1997 har ännu i denna dag inte hittat ett jobb.

– Jag kan tala finska, men för många jobb vill arbetsgivarna ha certifikat på språkkunskaper. Och även om man har det så får man inte jobbet. Språket borde inte vara ett hinder, säger Yassah Wuellah Mulbah.

"Européer kan klara sig på engelska "

Ali Okbani anser att språkkraven kan stå i vägen för invandrare på arbetsmarknaden i Finland, men enligt vad han erfarit gäller språkkraven inte alla invandrare.

– Jag vet många européer från Litauen, Estland, Spanien och Italien som inte talar bra finska eller ens ett ord finska men de jobbar, säger Ali Okbani.

Pablo Alvarez som bott i Finland i över tio år håller med.

– Spanjorer kan oftast inte så mycket finska. Européer kan bo i Finland och klara sig på engelska. Många kanske känner att 'om du talar finska är du inte internationell', säger Alvarez.

Spanjoren Pablo Alvarez har bott flera år i Finland. Han har arbetat som professionell clown i olika produktioner, men inte hittat ett permanent jobb i Finland
Spanjoren Pablo Alvarez har bott i Finland i över tio år. Han har arbetat som professionell clown i olika produktioner, men inte hittat ett permanent jobb här. Spanjoren Pablo Alvarez har bott flera år i Finland. Han har arbetat som professionell clown i olika produktioner, men inte hittat ett permanent jobb i Finland Bild: Hamza Amarouche/Yle person

Alvarez jobbar själv som frilansare inom kultur- och utbildningssektorn och talar finska. Han säger att hans språkkunskaper inte alltid räcker till.

– Då jag har sökt något jobb som också andra finländare kan söka har problemet alltid varit att jag inte kan tillräckligt bra finska, säger Alvarez.

Han säger ändå att språkkurserna har blivit bättre och mer branschspecifika under den tid som han har bott i Finland.

"Kraven kunde vara flexiblare"

Kerry Osborne som flyttat till Finland från USA anser att språkkraven i Finland kunde vara flexiblare, men att det är viktigt att invandrare lär sig de lokala språken.

– Jag tror att det skulle kunna hjälpa invandrare om språkkraven skulle vara mer flexibla, men det kan också leda till att invandrare gör sig själva en björntjänst om de inte lär sig finska eller svenska, säger hon.

Kerry Osborne.
Kerry Osborne har arbetat som lärare i engelska, men även om utmärkta språkkunskaper i finska eller svenska inte är essentiella i hennes jobb har hon haft svårt att bli anställd. Kerry Osborne. Bild: Hamza Amarouche/Yle person

Själv har hon upplevt att det i hennes jobb kan vara en fördel att inte tala flytande svenska eller finska.

– Då har folk talat det språk med mig som jag kan bäst. Men för att klara av vardagen så måste man kunna finska. I en av skolorna som jag sökt till har jag fått svaret att jag måste kunna finska, men andra skolor har tagit in mig och varit nöjda med mig, säger Osborne.

Intervjuerna med Ali Okbani, Yassah Wuellah Mulbah och Pablo Alvarez och Kerry Osborne gjordes av Hamza Amarouche som är praktikant på Yle Huvudstadsregionen.

Läs också