Hoppa till huvudinnehåll

Vi är alltmer oroade över svenskans ställning i Finland - flera finlandssvenska barn skulle rädda läget, tycker över hälften i ny enkät

Tre vänner
Illustrerande arkivbild. Tre vänner Bild: Yle/Chanette Härus ungdomar,tonåringar,unga vuxna,vänner,psykisk ohälsa

Många finlandssvenskar anser att svenskans ställning i Finland är dålig eller mycket dålig och att läget kommer att försämras ytterligare under den närmaste framtiden, visar en webbenkät som gjorts av tankesmedjan Agenda.

75 procent av dem som svarat anser att svenskans ställning är dålig eller mycket dålig i Finland och att situationen kommer att bli sämre under de fem närmaste åren, visar Agendas rapport Som att åka rulltrappa åt fel håll - om språkklimatet i Finland.

Sociologen Kjell Herberts som har sammanställt rapporten är förvånad över hur mycket respons de öppna frågorna fick.

Svaren på de öppna frågorna tyder enligt honom på att de som svarat är sorgsna och modfällda, snarare än arga.

Kjell Herberts
Kjell Herberts, känd som statistikens Mr. Svenskfinland. Kjell Herberts Bild: Yle/Roger Källman kjell herberts

På frågan "Hur upplever du svenska språkets ställning i Finland för tillfället” väljer 20 procent alternativet mycket dålig och 55 procent väljer ganska dålig.

Sammanlagt 25 procent anser att svenska språkets ställning är rätt bra. Väldigt få har valt det fjärde av sammanlagt fyra alternativ, att ställningen är mycket bra.

En graf.
En graf. Bild: Agenda / Yle Graf

Kjell Herberts noterar i sin analys att unga människor är mindre oroade över språksituationen än äldre. En orsak till det kan vara att äldre har sämre kunskaper i finska och därmed kan vara mera sårbara i vardagen.

I svaren ser man också att de som bor i tvåspråkiga eller helt finska hushåll ser mindre negativt på svenska språkets ställning än de som bor i svenskspråkiga hushåll.

Missnöje med regeringens språkpolitik

Att många finlandssvenskar är missnöjda med språkpolitiken under regeringen Sipilä är ganska tydligt.

På frågan “Hur upplever du att svenskans ställning har utvecklats under den nuvarande regeringsperioden med Juha Sipilä som statsminister” väljer 46 procent alternativet mycket sämre och 38 procent alternativet något sämre.

En graf.
En graf. Bild: Agenda / Yle Graf

15 procent anser att läget är oförändrat och en procent väljer alternativet något bättre.

På regional nivå är missnöjet störst i Österbotten. Det beror enligt Kjell Herberts på att Vasa centralsjukhus enligt den nya sjukhusmodellen inte tilldelades omfattande jour.

Andra bidragande faktorer är enligt Herberts diskussioner om polisdistrikten, tingsrätter och stamvägarnas status.

Vi ser inte ljust på framtiden

På frågan “Hur tror du att svenskans ställning i Finland kommer att utvecklas inom de närmaste fem åren”, svarar 22 procent mycket sämre och 49 procent något sämre.

19 procent tror att svenskans ställning kommer att vara oförändrad och 10 procent anser att den kommer att bli bättre eller mycket bättre.

En graf.
En graf. Bild: Agenda / Yle Graf

Kjell Herberts talar om en pessimism som har brett ut sig bland svenskspråkiga om framtiden för svenskans ställning i Finland.

I sin sammanfattning säger Herberts bland annat att finlandssvenskarna upplever en kollektiv sorg och besvikelse över ett dåligt eller försämrat språkklimat där man allt mer sällan kan ta för givet att svensk service ges eller att det finns beredskap och förståelse för de svenskspråkigas behov.

Svensk service efterlyses i synnerhet inom hälso- och sjukvård

I enkäten kommer det fram att svensk service behövs inom alla sektorer, men störst är behovet inom hälso- och sjukvården.

Den öppna frågan "inom vilka sektorer är det viktigt för dig att det finns svenskspråkig service?" gav ett klart och entydigt svar.

72 procent av de svarande nämnde social- och hälsovården, 31 procent svarade "alla myndigheter” och utbildningen nämndes av 27 procent.

För de allra flesta är det uppenbart att servicen på svenska bör fungera inom de flesta sektorer.

Var femte svarande uppgav att de upprepade gånger fått sämre service på grund av sitt modersmål. Ytterligare nästan tre av tio har upplevt detta ibland. Totalt hade 68 procent, eller två av tre, erfarenhet av sämre service på grund av modersmålet.

En graf.
En graf. Bild: Agenda \ Yle Graf

Däremot är de som svarat på enkäten nöjda med hur den svenskspråkiga dagvården och grundskolan fungerar. 81 procent är nöjda med den svenska grundskolan, och med dagvården är 61 procent nöjda.

En graf.
En graf. Bild: Agenda / Yle Graf

Klart över 90 procent av svararna, oberoende av bakgrund, anser att det är viktigt att värna om svenskans ställning och den finlandssvenska kulturen.

Det finns till och med påfallande många finlandssvenskar (28 procent) som anser att finlandssvenskar bör skaffa flera barn för att stärka det svenska i Finland.23 procent är delvis av samma åsikt.

Tio slutsatser

1. Finlandssvenskarna upplever en kollektiv sorg och besvikelse över ett dåligt eller försämrat språkklimat. Allt mer sällan kan man ta för givet att svensk service ges eller att det finns beredskap och förståelse för de svenskspråkigas behov.

2. Men alla har ändå inte helt resignerat, även om man förefaller att överskatta sitt eget agerande och sin egen aktivitet för att bevara svenska språkets ställning.

3. Många ser försämringarna och domänförlusterna som en följd av politiska beslut. Inte minst regeringen Sipilä ses som en avvecklare av svenska strukturer.

4. Trakasserier eller diskriminering kopplas oftast till sena kvällar i tätorter, (Helsingforsregionen, Åbo, Vasa, Karleby) i taxiköer, krogar och i kollektivtrafiken, mera sällan i vardagslivet.

5. Många har dock upplevt oförståelse och problem på arbetsplatsen, kunder/klienter som klagat på svensk accent, tvåspråkig betjäning och oförståelse bland arbetskamrater och chefer. Ofta får man tackla negativa attityder och fördomar (Suomessa puhutaan suomea, pappa betalar, hurrittelu, etc.)

6. I Österbotten klarar man sig relativt väl med svenskan och där undviker man sällan att tala svenska. Annat är det i huvudstadsregionen och i Åbo. Österbottningarna får fortfarande bäst svensk service, men är mera pessimistiska än andra. Här upplevs hotande förändringar, kopplat till alljouren vid Vasa centralsjukhus och strukturreformer.

7. Inom sektorer där man har svenska enheter fungerar servicen bäst; dagvård, skola och yrkesutbildning, sektorer där även språket utgör en del av kulturen och inte bara är kommunikation.

8. Synen på tvåspråkiga skolor delar finlandssvenskarna, även om en majoritet föredrar det nuvarande systemet med enspråkiga skolor. Utmaningen är att enspråkiga barn behöver tvåspråkiga skolor, medan tvåspråkiga barn behöver enspråkiga skolor.

9. Sjuk- och hälsovården är och förblir den viktigaste sektorn där man både vill förstå och bli förstådd på sitt modersmål. Att just en reform inom denna sektor slår sönder fungerande strukturer eller inte skapar förutsättningar för en fungerande tvåspråkighet oroar.

10. De svenskspråkiga strukturerna är sårbara och den svenskspråkiga servicen hänger ofta på ett fåtal tjänstemän. Ett flertal intervjuade berättar om egna erfarenheter som brobyggare mellan språkgrupperna.

Språket är en viktig faktor i valbåset för finlandssvenskarna. Över 90 procent säger sig rösta på kandidater som arbetar för det svenska språket. För kvinnor är det något viktigare än för män.

En graf.
En graf. Bild: Agenda / Yle Graf

För de äldre (51 +) är språket viktigare än för de yngre, men det är bara frågan om en gradskillnad.

Anne Suominen, en av de mest erfarna politiska journalisterna i Svenskfinland, har skrivit en kommentar till undersökningen, som fungerar som en uppföljning på hennes analys Regeringen Sipilä och svenskan (Agenda 2017).

– Med SFP utanför regeringen har bevakningen av de svenskspråkigas särbehov minskat i lagberedningen, säger hon i kommentaren.

1 154 svenskspråkiga främst från Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och svenskspråkiga Österbotten har svarat på enkäten. Från varje område deltog 200-300 personer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes