Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Halla-aho duger bra för Soinis gamla väljare, trots att partiet har förändrats radikalt

Jussi Halla-aho
Sannfinländarna går starkt framåt, men det är inte säkert att de äger begreppt "jytky" på valkvällen, skriver Ingemo Lindroos. Jussi Halla-aho Jussi Halla-aho

Stödet för Sannfinländarna närmar sig väljarstödet i det förra riksdagsvalet. Jussi Halla-aho har format ett parti med mycket hårdare värderingar än Timo Soinis parti hade för fyra år sedan. Det verkar inte skrämma bort Soinis gamla anhängare, skriver Svenska Yles politiska kommentator Ingemo Lindroos.

Det är tredje månaden i rad som stödet för Sannfinländarna ökar i Yles partimätning och siffrorna talar sitt tydliga språk: från 10,2 procent i december till 15,1 procent i mars. Före december hade stödet legat på ungefär samma nivå, mellan 8 och 10 procent, i över tre år.

Nu närmar sig Jussi Halla-ahos parti väljarstödet på 17,7 procent som Timo Soinis dåvarande sannfinländare fick i riksdagsvalet för fyra år sedan. Ändå är stora delar av partiets politik, och framför allt retorik, starkt förändrad.

Timo Soini vann flera val på kritiken mot en lång rad beslut inom EU och euroområdet. Stödpaketen till Grekland och Portugal var sällsynt illa omtyckta för det lågkonjunkturdrabbade Finland.

Det var en tacksam uppgift för en populistledare att samla väljare kring missnöjet bland det bortglömda folket som befinner sig långt från maktens korridorer.

Så här håller Sannfinländarna invandringsfrågan aktuell

Bara en del av stödet för Soinis Sannfinländare byggde på invandringsmotståndet. Ändå baserar dagens Sannfinländare sin politik helt och hållet på invandringskritik och direkt främlingsfientlighet.

Det räcker att ta en titt på Jussi Halla-ahos twitterkonto. Det är beräkningar på kostnader för invandringen, uppräkningar av brott som har gjorts av personer med invandrarbakgrund och ironiska inlägg om flyktingliberala politiker.

Det som har hänt sedan valet 2015 och som möjliggör de höga siffrorna för Halla-aho är följande: Flyktingkrisen 2015 gör sig fortfarande påmind. De nyanlända finns bland oss i mataffären, skolan och köpcentren.

För den som inte vill ha ett mångkulturellt samhälle är det i sig en daglig påminnelse om att Finland inte längre är så homogent som det var förr, då en del av väljarna uppenbarligen kände sig tryggare.

Soinis väljare flyttar över

Trots att invandringen inte är ett dominerande ämne på dagordningen, lyckas Sannfinländarna odla en bild av att invandringen är det akuta problemet.

Partiet har passat på varje tillfälle att uppmärksamma skjutningar och bränder i invandrartäta svenska förorter. I december tömde partiet allt ur det främsta inhemska exemplet på misslyckad integration, i samband med sexualbrotten i Uleåborg.

Att Sannfinländarna själva satt i regeringen under de två första åren då största delen av den nuvarande invandringspolitiken formades, verkar inte spela någon roll, då man ser på stödet för partiet.

Yles partimätning är gjord veckorna strax efter att Blå framtids starkaste namn Timo Soini meddelade att han inte ställer upp i riksdagsvalet.

Det innebär att de väljare som alltjämt har tvekat mellan att ge sitt stöd till Soini eller Halla-aho bara har det ena alternativet kvar. Det syns i att stödet för Blå framtid i partimätningen sjunker till under en procent.

Men framför allt kommer ökningen från de grupper som senast röstade på Sannfinländarna, men som har varit rådvilla under stora delar av den här valperioden. Då de här "sovande" väljarna börjar vakna kan det ge en ännu större potential för partiet, i synnerhet då många vill rösta på ett parti som hör till valets vinnare.

Den rödgröna oppositionen går ännu starkare fram

Sannfinländarna vill sannolikt se sig som det enda oppositionspartiet. Det syns i klimatfrågan, där Halla-aho ifrågasätter klimatförändringen som ett akut hot och talar för "sinne för proportioner" och "måttlighet". Det handlar om att gå i direkt konflikt med alla andra riksdagspartier.

I valrörelsen går kampen minst lika mycket mellan oppositionspartierna som mellan regering och opposition. Åtminstone Vänsterförbundet, De gröna och SFP, positionerar sig inte enbart gentemot regeringspartierna, utan som utmanare till Sannfinländarna.

Halla-aho går i sin tur hårt ut mot "grönvänstern" - ett begrepp som har skapats av Sannfinländarna och blivit ett skällsord, i stil med blomsterhattarna för några år sedan.

Oklart vem som äger begreppet "jytky" på valdagen

Parallellt med ett val som handlar om pensioner, vård och skatter handlar valet om nya valfrågor kring etik och klimat. Skolungdomar strejkar för klimatet. Plötsligt debatteras rätten att köra bil och äta kött som en identitetsfråga.

Förutom att Socialdemokraterna ser ut att hålla platsen som valvinnare stärks den rödgröna trenden.

Om valet hölls idag skulle Vänsterförbundet och De gröna sammanräknat få 7,2 procentenheter mer än i det förra valet, medan Sannfinländarna skulle få 2,6 procentenheter mindre. Trots allt är det inte självklart vem som äger begreppet "jytky" eller valskräll den 14 april.

Läs mera:

Yles partimätning mars/2019 i grafikform.

Yles partimätning: Stödet för Sannfinländarna ökar - SDP backar, men är fortfarande störst i landet

Sannfinländarna är nu landets tredje största parti med ett stöd på 15,1 procent i Yles färska partimätning. I februari månad låg stödet för Sannfinländarna på 13,3 procent.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val