Hoppa till huvudinnehåll

Hot och straff i uppfostran kan göra barnen till mobbare - hur talar du med ditt barn?

mamma försöker prata med sitt tonåriga barn som håller sig för öronen
mamma försöker prata med sitt tonåriga barn som håller sig för öronen Bild: lev dolgachov föräldraskap,tonåring,hemuppfostran

Hur ofta tar man inte som förälder till hot, straff och mutor för att få sitt barn att lyda. På lång sikt är det kanske inte så klokt. Vi skapar en stämning i hemmet som gör det otrevligt för alla parter och vi ger fel modeller. Men hur tar man sig ur jargongen?

- Vilken uppfostringsmetod man än väljer, ger man en modell till sina barn. Växer barnen upp med modellen att "när någonting är på tok då kan jag hota", så är risken stor att barnet agerar så också i sina kamratförhållanden. I värsta fall kan barnet bli en mobbare.

Det säger Åse Fagerlund som är specialist i neuropsykologi och jobbar med projektet Positivt föräldraskap på Folkhälsan.

Åse Fagerlund
Åse Fagerlund Åse Fagerlund Bild: Yle/Camilla Andelin neuropsykologer,Samfundet Folkhälsan,åse fagerlund

Fem goda upplevelser per en dålig upplevelse ger balans

Ett annat sätt att se på saken är att fundera hurudana relationer barn mår bra av. Fagerlund berättar om forskning som visar att negativa reaktioner är väldigt starka. De är så pass starka att vi behöver mycket mer positiva interaktioner för att uppnå jämvikt.

- Balansen behöver vara ungefär fem positiva möten per ett negativt om man ser till barnets välmående och en bra kommunikation, säger Fagerlund.

Våra hjärnor dras till hot för det har i tiderna varit viktigt i överlevnadens tjänst.

- Det har varit viktigt att se en orm på stigen en gång för mycket hellre än en gång för lite. Och när vi ser ett hot så reagerar vi jättesnabbt.

Att hota blir lätt en vana

Varje gång man hotar sitt barn utarbetar man också ett mönster för sig själv att handla. Nästa gång går det mer per automatik än föregående gång. Det känns inte heller längre så illa att hota som första gången.

Fagerlund talar om att man utarbetar motorvägar i sin hjärna och att man inte tänker så mycket på hur man agerar och vart det leder. Det handlar mer om en vana.

Att ta sig ur en sådan jargong kräver ett medvetet val.

Fagerlund poängterar vikten av att stanna upp och fundera hurudan man vill vara som förälder. Vilka värderingar och modeller vill jag ge till mina barn?

Susanna Posio, Porvoo, 22.03.2019
Susanna Posio, Porvoo, 22.03.2019 Bild: Antti Haanpää / Yle föräldraskap,utbrändhet,depression

Sedan måste man börja jobba på situationer där man vill ändra sitt beteende.

- Det kan till en början kännas som att gå i en snårskog då man börjar handla på annat sätt, men till all tur kan mänskan förändras och varje gång vi gör annorlunda stärker vi vårt nya sätt att reagera.

Har man barn som är livliga och har svårt att koncentrera sig, ligger det nära till hands att ta till hot och hot om straff för att få dem att lyda.

Men Fagerlund påminner igen om hur viktigt det är med ett positivt bemötande för alla barn. Enligt henne handlar det ofta om en ond cirkel som man kommit in i och som man medvetet måste bryta. Också livliga barn kan lära sig lyda om man har tid att lyssna på dem och förklara varför vissa regler måste följas.

Hur löser man jobbiga morgnar då allting känns svårt?

En klassisk situation, som alla ogillar, är vardagsmorgnarna med gnället, stressen och gnatet då klockan tickar och man borde komma iväg.

För den situationen finns inga trollkonster att ta till, konstaterar Fagerlund. Ingen är mottaglig för konstruktiva lösningar då känslorna går höga.

- Diskutera saken då alla är lugna och fundera ut hur vi vill ha det och vad alla önskar för att situationen kan bli bättre.

"Nonchalera inte det negativa men fokusera på det goda"

Som föräldrar kan vi stanna upp och försöka se det goda i våra barn. Hur har vi lyckats i dag, vilka är mina styrkor och vilka är barnets styrkor?

Inom projektet Positivt föräldraskap fokuserar man på det positiva i att uppfostra. Inte så att man sopar det negativa under mattan och låtsas som om allting är jättefint. Utan så att man stannar upp och ger plats för det goda.

- Minst fem minuter närvaro dagligen av en förälder, helt och hållet på barnens villkor, gör under i relationen mellan barn och förälder, säger Åse Fagerlund och hänvisar igen till förskning.

Det lönar sig att sätta sig i barnets situation och fundera hur barnet känner det då jag fräser och hotar.

Restaurangbesök där ingen trivs

Att gå ut på restaurang med barn kan bli hur skojigt som helst, men ibland ser man familjemiddagar där föräldrarna gnatar och uppmanar barnen att sitta still, smaka på maten, vara hyggliga och hotar om att det var sista gången det blev restaurangbesök för att de minsta är så omöjliga.

Vad finns det för lösning på den problematiken?

familj äter middag på retaurang
familj äter middag på retaurang familj

- Fundera tillsammans om vi överhuvudtaget ska gå ut på restaurang tillsammans om ingen i slutändan tycker att det är roligt. Man kan kanske beställa take away hem om man vill ha det lite festligare, och göra restaurangbesök då barnen är lite äldre.

Åse Fagerlund säger att om man tar med barnen i diskussionerna och försöker lösa tråkiga sitationer och hitta lösningar på dem, då gör vi barnen till skickliga problemlösare.

Hon lyfter också fram en situation som har diskuterats mycket: föräldrar som uppför sig illa vid fotbollsplanen då barnen spelar.

En pappa till tre basketspelande barn vände på kakan och tänkte i termer positivt föräldraskap. Han förstod sig inte överhuvudtaget på basket men vill naturligtvis stötta dem i alla fall.

Han köpte en videokamera och filmade några av deras träningar.

Sedan satte han sig ner tillsammans med barnen och tittade på filmen och bad dem alla välja ut fem kast som de tyckte att de gjorde fint.

De diskuterade tillsammans vad det var som gjorde de olika kasten lyckade. Då kände pappan att han kunde stöda deras basketspelande också på andra grunder än slutresultaten i matcher.

Hjälp barnen att sätta gränser och att bli skickliga problemlösare

Fagerlund påpekar också att det finns en annan ytterlighet: att vara överdrivet empatisk och alltid stryka medhårs och inte sätter gränser för barnen. Då lär sig inte barnen att hantera svårigheter.

- Man kan till exempel säga att "jag ser att du blir ledsen och jag förstår att det känns illa"

mamma och son diskuterar vid bord
mamma och son diskuterar vid bord föräldrar,barn (familjemedlemmar),konflikt

Viktigt i konfliktlösning med barn är att hen känner sig sedd och förstådd. Det viktiga är sedan att hjälpa barnet att dels se men också lösa problemet. Inte så att jag ger lösningen utan att jag lär barnet att se situationen och bolla olika lösningsförslag tillsammans med mig.

För att komma till positivt föräldraskap måste man ibland stanna upp och ändra på sitt agerande på ett systematiskt sätt.

Att som förälder sätta gränser för vad som går an och inte går an, är också ett väsentligt sätt att lära barnen att sätta gränser för sig själv.

Ämnet diskuterades också i föräldrapanelen onsdagen den 27.3.2019

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP