Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Här är tre orsaker till att pensionärer beskattas hårdare än löntagare

Pensionären Ann-Christine Kjellin- Evertson poserar som serietidningssida med pratbubbla och texten "varför beskattas pensionärer mer?".
Pensionären Ann-Christine Kjellin-Evertson från Liljendal undrar varför pensionärer beskattas högre än löntagare och hur länge pensionärerna tvingas leva med de indexskurna pensionerna. Pensionären Ann-Christine Kjellin- Evertson poserar som serietidningssida med pratbubbla och texten "varför beskattas pensionärer mer?". Bild: Privat/Ann-Christine Kjellin-Evertson. Grafik. Lasse Grönroos. riksdagsval,politik,pensionärer

Pensionären Ann-Christine Kjellin-Evertson från Liljendal undrar varför pensionärer beskattas högre än löntagare och hur länge pensionärerna tvingas leva med de indexskurna pensionerna.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Är det faktiskt sant att pensionärerna beskattas hårdare än löntagare? För att reda ut frågan kontaktar vi Skatteförvaltningens analytiker Aki Savolainen.

Han skickar per e-post en tabell med skatter och avgifter per inkomsttagargrupp och inkomstklass och påståendet visar sig stämma.

Pensionärerna beskattas hårdare än löntagare

Om du förtjänar mellan 35 000 och 54 999 euro per år betalar du som löntagare i medeltal 9 017 euro i skatt.

I samma inkomstklass betalar pensionärerna i medeltal 11 677 euro i skatt.

Skatter och avgifter i medeltal per år
Skatter och avgifter i medeltal per år

Pensionärer betalar alltså i snitt 2 660 euro mer i skatt per år än löntagarna i den aktuella inkomstklassen. Eller jämnt fördelat på kalenderåret 221 euro mer i månaden.

Samma tendenser ser vi i alla inkomstklasser. Förtjänar du mellan 15 000 och 19 999 i året betalar du som löntagare i medeltal 1 424 euro i skatt och som pensionär 2 487 euro i skatt.

Skatter och avgifter i medeltal per år
Skatter och avgifter i medeltal per år

Kapitalinkomster en bidragande faktor

Orsaken till att pensionärerna beskattas högre beror på en mängd omständigheter. En central faktor är kapitalinkomster.

Vad beträffar inkomstklassen 35 000-54 999 har pensionärer i medeltal högre kapitalinkomster, cirka åtta procent av de skattepliktiga inkomsterna, medan löntagarnas andel är cirka två procent.

I den ifrågavarande inkomstklassen beskattas kapitalinkomster högre än arbetsinkomster.

Det här förklarar en del, men inte allt. Aki Savolainen lyfter också fram kyrkoskatten som en bidragande orsak.

Ser vi närmare på statistiken i den aktuella inkomstklassen noterar vi att cirka 77 procent av pensionärerna och 67 procent av löntagarna hör till kyrkan. Kyrkoskatten höjer alltså medelskatten en aning för pensionärer.

Utöver dessa faktorer påverkar också hushållsavdrag och barnavdrag, förmåner som inte pensionärer nyttjar i samma utsträckning som löntagare.

Detsamma gäller avdrag för exempelvis personalförbundens medlemsavgifter, avgifter till arbetslöshetskassan, kostnader för arbetsresor och räntor på bostadslån.

Det brutna indexet bibehåller köpkraften men stryper löneutvecklingen

Vad beträffar frågan om indexet handlar det om en regel för indexjustering vi har haft i bruk i över 20 år.

På 1960- och 1970-talet tillämpades ett utkomstindex som band arbetspensionerna helt till löneutvecklingen.

Efter det övergick man till ett dubbelindex där också förändringar i konsumentpris och inkomster vägde lika mycket.

Men från mitten av 1990-talet förnyades systemet igen och arbetspensionerna justerades övervägande enligt konsumentprisnivå.

Tillämpningen som en gång påverkade helt och hållet för att senare påverka till häften på löneinkomstnivån, förändrades nu till att enbart inverka till en femtedel, eller 20 procent.

Den här förnyelsen kallas allmänt för det brutna indexet.

I klarspråk betyder det att pensionärerna hållit kvar sin köpkraft men hamnat på efterkälken vad gäller löneutvecklingen på arbetsmarknaden.

En återgång till forna system efterfrågas

Direktör Mikko Kautto vid Pensionsskyddscentralen säger att de som kritiserar det nuvarande pensionssystemet anser att löneutvecklingen borde väga mera än vad den gör just nu

- Kritikerna menar att pensionerna borde höjas i samma takt som lönerna. Men det gör de inte på grund av det brutna indexet.

Mikko Kautto, direktör på pensionsskyddscentralen
Direktör Mikko Kautto vid Pensionsskyddscentralen säger att de som kritiserar det nuvarande pensionssystemet anser att löneutvecklingen borde väga mera än vad den gör just nu. Mikko Kautto, direktör på pensionsskyddscentralen Bild: Mårten Lampén, Yle pensionsskyddscentralen,Eläketurvakeskus

Frågan om det brutna indexet har diskuterats flitigt genom åren och för fyra år sedan startades ett medborgarinitiativ där initiativtagarna krävde en återgång till läget före år 1977.

Då var pensionerna hundraprocentigt bundna till löneutvecklingen.

50 000 underskrifter samlades in och initiativet överlämnades till riksdagen i december 2016.

Pensionerna på en genomsnittlig europeisk nivå

Granskar vi det finländska pensionssystemet i sin nuvarande form ur ett globalt perspektiv kan vi ändå vara rätt nöjda säger Kautto.

- Vi har en genomsnittlig europeisk pensionsnivå men framför allt har vi en ganska låg pensionärsfattigdom i Finland. De flesta pensionärer anser att de klarar sig med de inkomster de har.

Av Finlands drygt 1,5 miljoner pensionärer finns det ändå många som enbart har sjukpension. Den gruppen kämpar ofta med ekonomin.

- Kombinationen låga inkomster och höga hälsokostnader gör att sjukpensionärerna har det svårast.

Vad kan samhället då göra för de med låga pensioner som kämpar med ekonomin? Kautto säger att det är en fråga för den nya riksdagen att dryfta.

- Det beror helt på vad partierna vill, exempelvis kunde det nu vara hög tid att kontrollera indexökningen av de lägsta pensionerna och garantipensionerna.

Kautto påpekar att ifall vi vill påverka levnadsstandarden i en positiv riktning för pensionärerna måste vi också se över deras utgifter.

- En revidering av avgiftspolitiken för läkemedel och hälsotjänster kunde också vara på sin plats.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val