Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Vi har för många gamla politiker - lösningen på problemet finns i Sverige

Färre än hälften av alla röstberättigade 18–24-åringar röstade i riksdagsvalet 2015. Det här är ett enormt problem, då få unga röster leder till få unga riksdagsledamöter.

Är 0,7 vårdare per åldring tillräckligt? Så länge den viktigaste väljargruppen är pensionärer kommer den politiska debatten att vara teknisk, tråkig och avtändande för unga väljare.

Jämför vi med Sverige ser det unga deltagandet extra dålig ut i Finland. I Sveriges riksdagsval förra hösten röstade 81,3 procent av 18–24-åringarna.

Var fjärde riksdagsledamot är över 60

Med så få unga finländska väljare är det inte så konstigt att riksdagen mest liknar ett ålderdomshem.

Av 200 ledamöter är 55 stycken födda på 50-talet eller tidigare. Var fjärde ledamot är alltså 60 år eller äldre och bara en (!) är född på 90-talet.

Vi jämför med Sveriges riksdag igen. Där sitter 20 politiker födda på 90-talet. Bara 35 av 350 riksdagsledamöter är 60 år eller äldre.

Finlands riksdag lär inte heller bli yngre efter valet. Tvärtom är de unga kandidaterna färre än i valet 2015.

Hur kan svenskarna vara så mycket bättre?

Frågar man experter, vilket till exempel Svenska Yle, Helsingin Sanomat och Sverige Radio gjorde efter det svenska riksdagsvalet, får man åtminstone tre förklaringar.

För det första ordnar svenskarna flera val samtidigt, vilket tros öka deltagandet. För det andra är Sveriges blockpolitik tydligare då väljaren vet vilken regering hen röstar på.

För det tredje kör svenskarna med slutna listval. Det räcker alltså att rösta på ett parti, vilket är lättare för väljaren än att hitta den perfekta kandidaten. Och det här gäller inte bara för unga väljare.

Finland behöver tydligare vallöften och bättre valsystem

Att slå ihop flera val har diskuterats tidigare, senast för ett år sedan när vi ännu lurade oss själva att tro på ett landskapsval. Men den idén är nu död.

Också blockpolitiken känns rätt så livlös sedan SD blev stora i Sverige. I Finland räcker knappt de tre största partiernas stöd till ett majoritetsblock.

Tydligare vallöften kunde finländska politiker däremot lära sig av svenskarna. Istället för att hålla dörrarna öppna för att bilda regering med sina politiska motståndare.

Men nu till min personliga favorit: slutna listval.

Om vi bara röstade på partier istället för politiker skulle det vara mycket lättare att välja. Dessutom skulle vi få färre kändisar och mer kompetenta politiker (läs: flera kvinnor).

Vissa experter menar att slutna listval är odemokratiska då partierna, och inte väljarna, bestämmer vilka politiker de skickar till riksdagen.

Men att påstå att slutna listval är odemokratiska är ett gubb-argument.

Visst, slutna listval ger partierna mera makt att bestämma vem som sitter i riksdagen, men det känns inte så farligt om det leder till att flera unga röstar och att riksdagen blir yngre.

Dessutom skulle slutna listval troligtvis leda till ett högre deltagande också bland resten av befolkningen. I finska valet 2015 röstade 67 procent, i svenska valet 2018 hela 87 procent.

Men i väntan på ett bättre valsystem: Kräv tydligare vallöften av partierna och svar på vem de kan regera med.

Alla videor i serien Så fixar du 2019 hittar du här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes