Hoppa till huvudinnehåll

Terrorism och invandring synliga i debatten men oroar under en femtedel av finländarna

Karin Creutz.
Sociologen och forskaren Karin Creutz. Karin Creutz. Bild: Kristiina Lehto/Yle Helsingfors universitet,forskare,islamofobi

Karin Creutz är förvånad över att invandring och terrorism oroar under 20 procent av finländare då dessa ämnen får mycket synlighet i samhällsdebatten.

I en enkät som Taloustutkimus har gjort för Yle framgår det att finländare är oroliga för äldreomsorgen, klimatförändringen samt för ojämlikhet och marginalisering.

Det som däremot inte oroar finländare i lika hög grad är invandring och hot om terrorism.

Sociologen och forskaren Karin Creutz är förvånad över resultatet eftersom just terrorism och invandring är så synliga i den offentliga debatten och också väcker känslor.

– Om man tänker på den offentliga debatten är det såklart överraskande. De här frågorna har varit ganska överdimensionerade i fråga om risker och hot, säger Creutz.

Enligt Creutz har diskussionen också varit mycket laddad trots att många inte har någon direkt anknytning till någondera i det vardagliga livet.

Drygt 2 200 finländare svarade på enkäten, varav omkring hundra var svenskspråkiga. I resultaten framgår det att 19 procent av de som svarat är oroliga för invandringen till Finland.

Det är främst män i åldern 30-44 som är oroliga för invandring. Ungefär 30 procent av männen i den åldern säger sig känna oro för invandringen, men endast 17 procent av kvinnorna i samma ålder delar den känslan.

Annorlunda oro bland svenskspråkiga

De svenskspråkiga finländarna är inte lika oroliga för invandring som finländarna i stort. Bara 10 procent av de cirka hundra finlandssvenskarna som svarat på enkäten uppger att de är oroliga för invandring.

Yles enkät genomfördes delvis innan de första misstankarna om sexualbrotten i Uleåborg kom till allmänhetens kännedom i månadsskiftet november-december i fjol.

I enkäten ser man också att oron för äldreomsorgen var stor redan innan den stora mediala diskussionen om den privata äldreomsorgen startade då Ulrikahemmet i Kristinestad övertogs av kommunen från Esperi Care.

Grafik över vad som oroar Finländare.
Grafik över vad som oroar Finländare. Bild: Yle Grafik

En fjärdedel av finlandssvenskarna är oroliga för hot om terrorism

Ur svaren framgår att 16 procent av finländarna oroar sig för terrorism.

Finlandssvenskarna verkar vara mera bekymrade eftersom en fjärdedel av de svenskspråkiga som svarat uppger att de är oroliga för hotet om terrorism.

Karin Creutz säger att diskussionen om invandring har styrts om till en fråga om säkerhet.

Enligt henne sker detta inte endast av populistiska politiker och invandringskritiska röster, utan också myndigheterna har bidragit till den här processen.

– Säkerhetsfrågor har hållits på tapeten av myndigheter i invandringsdebatten. Som ett exempel kan nämnas papperslösa som bara genom tjänstemannaretorik har gjorts till en säkerhetsfråga framom en fråga om grundrättigheter, säger Creutz.

Enligt henne har detta bidragit till att hålla diskussionen om invandring och terrorism synlig.

Vardagliga orosmoment tar över

Att dessa frågor inte oroar i lika hög grad som andra frågor kan bero på att efter att den hetaste invandringsdebatten hade lagt sig år 2015 märkte folk att deras vardag inte förändrats så mycket, trots att det kom många invandrare till Finland då.

– Man kan tänka sig att åtminstone en del märkte att det inte heller skedde så stora samhälleliga förändringar. Då övergick man igen till att tänka på mer vanliga orosmoment, sådana som ingår i människors vanliga liv, säger Creutz.

De frågor som oroar mest för tillfället är alltså äldreomsorgen, klimatförändringen samt ojämlikhet och marginalisering. Över 40 procent är mycket oroliga för äldreomsorgen och klimatförändringen, medan drygt 35 procent är oroade för ojämlikhet och marginalisering.

Yles enkät gjordes av Taloustukimus som en kombination av en internetpanel och telefonintervjuer. Urvalet representerar befolkningen i åldern 15–79 år i fasta Finland. Internetpanelen genomfördes mellan 27 och 29.11.2018 och fördjupande telefonintervjuer gjordes mellan den 27.11 och 17.12.2018.

Totalt deltog 2 237 personer i undersökningen. Av dem var 101 personer svenskspråkiga. Felmarginalen i undersökningen är 2,2 procentenheter åt vardera håll.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes