Hoppa till huvudinnehåll

Var tredje röstar inte: Unga, lågutbildade, frakt- och kökspersonal deltar sällan i val

Ung vid datorn, fotad uppifrån.
Många unga väljer att inte rösta. Ändå har intresset för politik ökat markant. Ung vid datorn, fotad uppifrån. Bild: Andrey Popov röstningsbeteende,Unga,väljare,val

Var tredje röstberättigad röstade inte i riksdagsvalet 2015. En färsk rapport visar vilka yrkesgrupper som låter bli att rösta. Listan toppas av lager- och fraktarbetare, kökspersonal, tidningsutdelare och skoputsare, visar Valnavigatorn som publicerades i slutet av mars.

- De som inte röstar är inte sovande, anser Hannu Lahtinen, doktorand vid Helsingfors universitet.

Han anser att det finns andra intressantare faktorer, som påverkar motivationen att rösta.

Till dem hör inkomster, utbildningsnivå och benägenheten att flytta.

Finländare som bor utomlands är också ovilliga att rösta, i förra riksdagsvalet använde tio procent av dem sin rösträtt. De flesta av dem bor i Sverige.

Låga inkomster och tufft, fysiskt arbete påverkar röstningsivern negativt

Låginkomsttagarna är också svåra att få till valurnorna, visar Valnavigatorn vidare. Det är Hannu Lahtinen, som tillsammans med en forskargrupp synat väljarnas röstningsbenägenhet i undersökningen "Vaalinavigaattori - katso mistä löytyy eniten käyttämättömiä ääniä" (på svenska ungefär "Valnavigatorn, se var det finns mest oanvända röster").

Hannu Lahtinen är doktorand vid Helsingfors universitet.
Hannu Lahtinen är doktorand vid Helsingfors universitet. Hannu Lahtinen är doktorand vid Helsingfors universitet. Bild: privat sociologi,Doktorand,Vaalinavigaattori

Från tidigare vet vi att de typiska väljarna som låter bli att rösta bor i östra Finland, flyttar ofta eller bor utomlands. Unga är i största allmänhet väl företrädda bland dem som inte röstar.

- Röstningsaktiviteten är lägst bland 20-åringar och högst bland 70-åringar, säger Lahtinen. Efter det sjunker röstningsaktiviteten också. Åldersgaffeln är bred bland dem som inte röstar.

84 procent av 70-åringarna röstade i det föregående riksdagsvalet. Bland 20-åringarna var det bara 41 procent som valde att rösta.

Valnavigatorns material baserar sig på Statistikcentralens och Justitieministeriets registeruppgifter från områden där man använde sig av elektroniskt röstningsförfarande.

Det är fråga om en fjärdedel av alla röstberättigade eller en miljon finländare. Samplet är således stort.

Kampanjarbete förs där det finns flest väljare

Finns då kandidaterna på rätt ställen i dag med tanke på de inaktiva väljarna? Vi ser dem föra kampanj i landets stora städer men rör de sig i tillräcklig utsträckning i glesbygden, i till exempel östra Finland?

- Ute i världen har man undersökt det här och det visar sig att de uppställda kandidaterna når de högutbildade bäst. Därför borde kandidaterna röra sig i områden där valaktiviteten är lägre.

- Det här skulle vara viktigt, samhälleligt sett, säger Hannu Lahtinen. Så här är ändå inte fallet.

En person sätter röstsedeln i valurnan.
En person sätter röstsedeln i valurnan. Bild: Lehtikuva val,väljare,röstningsbeteende,röstningsställen,Röstsedeln

Hur når sociala medier dem som inte röstar?

- Man når de unga väl via sociala medier, säger Lahtinen. De senaste rapporterna vittnar också om ett rekordstort intresse för politik bland unga. Här ett exempel ur den senaste ungdomsbarometern.

Lahtinen säger ändå att den digitala klyftan är ett faktum. Man ser skillnaden mellan välbärgade och dem som inte har det så bra ställt - även i sociala medier.

- De som har det bättre ställt följer ofta med flera medier parallellt, dagstidningar eller andra medier. De andra har sociala medier som huvudkälla, förklarar Lahtinen.

Trots att partierna i dag vet var väljarna finns så handlar de inte därefter.

- De flesta partier lägger mest krut på stora städer, här tänker jag på partiledarna som kampanjerar synligt i Nyland. De flesta väljarna finns här.

Öst-västaxeln delar folket

Skillnaden i röstningsaktivitet syns också på öst-västaxeln. Många kommuner i östra Finland uppvisar röstningsprocenter på 60 plus, bland andra Kitee, Nurmes och Suomussalmi. Det här i senaste riksdagsval.

I väster finns det många kommuner med strax under och strax över 80 procents röstdeltagande. Till exempel ligger Ingå, Malax och Pello strax under 80-strecket, medan Grankulla, Pedersöre och Kronoby har en röstningsaktivitet på över 80 procent.

Man arbetar vid spisen i köket.
Man arbetar vid spisen i köket. Bild: Yle restauranger,kökspersonal,bespisning,spis,kök,steker

Gruvarbetare och serveringspersonal - läkare och lärare

Senaste riksdagsval lyckades inte engagera gruvarbetarna, serveringspersonalen eller tidningsutdelarna. Färre än varannan arbetstagare i de här branscherna valde att rösta, visar Valnavigatorn vidare.

Bland dem som röstar aktivast finns lärare och läkare, organisationspampar och juridiska sakkunniga. Här röstar över 90 procent.

Till de aktivaste väljarna hör också samhällets toppar, verkställande direktörer, bibliotekarier, museifolk, sakkunniga inom försäljnings- och försäkringsbranschen - över 90 procent av dem röstade i senaste riksdagsval.

- Klassuppdelningen är intressant när det gäller röstningsaktivitet. Den är fortfarande traditionell och har varit det länge.

Hannu Lahtinen säger att klyftorna mellan dem som röstar och dem som inte gör det ser ut att öka, fast röstningsaktiviteten inte gör det.

- Visst är det bekymrande att vissa grupper i samhället inte deltar genom att rösta.

Två par fötter på en gård. En av personerna har en skateboard.
Två par fötter på en gård. En av personerna har en skateboard. Bild: Yle skor,fötterna,Skateboarding,pojkar,unga vuxna,ungdomar

Lågutbildade unga särskilt svåra att nå, utanförskap ökar känslan av hopplöshet

Lauri Karvonen, professor emeritus i statsvetenskap, bekräftar trenden vi ser i Valnavigatorn.

- De som har lägre lön eller är arbetslösa och som bor i områden där många delar samma verklighet, de är ovilliga att rösta, fördjupar Karvonen.

- Unga väljare med låg utbildning är svåra att mobilisera.

Karvonen säger att man med teoretisk utbildning av något slag har det lättare att sätta sig in i de politiska frågorna.

- Politiken ter sig svår för dem med lägre utbildning. Det blir också svårare att lita på beslutsfattarna och samhällets institutioner.

Han säger att utanförskapet ökar känslan av hopplöshet gällande de egna möjligheterna att påverka samhällsskeendet.

- Tendensen är densamma oberoende av vem som sitter i regeringen.

Nya rörelser av mer populistisk art lyckas enligt Karvonen tillfälligt mobilisera grupper som hör till de mindre ivriga väljargrupperna.

- Det här syns tydligt i de skrällval som Sannfinländarna gjorde 2011 och 2015. I många områden där det har varit svårt att mobilisera väljare märkte man ett livligare röstande än normalt.

Vem har den största outnyttjade potentialen av väljare inför riksdagsvalet?

- Den största potentialen har givetvis partier som vänder sig till svagare grupper i samhället. De partier som företräder arbetarklassen har mest att förlora på det här för här är valdeltagandet ofta lägst.

Lauri Karvonen tror inte att valdeltagandet stiger i valet. Klimatfrågan, äldreomsorgen, invandringen och sysselsättningen inverkar inte på valdeltagandet.

Professor Lauri Karvonen,  Åbo Akademi
Unga låginkomsttagare är svåra att nå, säger professor emeritus Lauri Karvonen. Professor Lauri Karvonen, Åbo Akademi Bild: Yle/Linus Hoffman statsvetenskap,val,väljare,beteendeterapi,lauri karvonen

Vad skulle krävas för att valdeltagandet skulle öka?

- Det är den stora evighetsfrågan, vi har erbjudits många lösningar och ingen av dem har visat sig vara varaktig. Lokala, regionala effekter förekommer i valdeltagandet, men de brukar vara tillfälliga.

Karvonen säger att det krävs särskilda budskap till utsatta grupper, som direkt rör dem. Här har populisterna lyckats i viss utsträckning.

- Andra partier borde ta detta som en utmaning, att locka passiva väljare till valurnorna.

  • Sursiks hejarklack vid Stafettkarnevalen blev diskvalificerad

    Knuffande och bråk vid stadionporten.

    Det har aldrig hänt förut i stafettkarnevalens historia att en hejarklack har blivit diskvalificerad. Sursiks hejarklack blev den första men det finns en del frågetecken kring det skedda. Den incident som ledde till diskvalificeringen skedde redan klockan sju på lördagmorgon men det var först vid 17-tiden som arrangörskommittén gav beskedet om diskvalificeringen. I Sursiklägret var man inte medveten om att nånting var på gång utan körde för fullt med programmet på läktaren hela dagen.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val