Hoppa till huvudinnehåll

CKP har utrett över 30 misstänkta krigs- och terrorbrott

Temppeliaukion kirkko Helsingin Etu-Töölössä
I juni 2017 misstänktes Tempelplatsens kyrka i Helsingfors vara mål för terrorplaner. Temppeliaukion kirkko Helsingin Etu-Töölössä Bild: Juha Kivioja / Yle Tempelplatsens kyrka,Främre Tölö,kyrka

Vad handlar de om, Centralkriminalpolisens utredningar av krigsbrott och terrorplaner som vi allt oftare får läsa om? Yles aktualitetsprogram A-studion har tittat lite närmare på utredningarna, där det ofta är ytterst ont om konkret bevismaterial.

I mars 2016 satt Mohammad i förhörsrummet på Centralkriminalpolisens enhet i Lappland. Samma dag hade en husrannsakan gjorts i hans bostad.

Innan dess hade hans samtal avlyssnats i cirka två månaders tid.

Förhörsledaren ställde Mohammad tiotals frågor via tolk. Mohammad svarade.

- Jag är bara så förvånad över den här situationen, sa Mohammad till polismannen under förhöret.

Enligt en uppgift som polisen fått i slutet av föregående år hade Mohammad sagt sig vara medlem av terrorgruppen IS och planera införsel av vapen och sprängämnen i Europa och Finland. Syftet var att begå attentat.

Uppgiftslämnaren hade sagt att Mohammad också frågat om pålitliga människosmugglare. Polisen berättar att uppgiftslämnaren känt oro över Mohammads prat.

När paragraferna om krigs- och terrorbrott slogs fast trodde man knappast att de skulle komma att tillämpas.― Sakari Melander, professor i straffrätt

Mohammad hade bara varit några månader i Finland. Han hade kommit för att söka asyl i landet och bodde på en mottagning i Rovaniemi.

Han hade berättat för de finländska myndigheterna att hans bror i Irak blivit dödad. Enligt sin egen utsago hade också han själv utsatts för mordförsök.

Polisen misstänkte Mohammad för förberedelse av brott i terroristiskt syfte.

Mohammad är inte mannens riktiga namn, eftersom misstankarna slutligen visade sig vara ogrundade. I förhör berättade Mohammad att han var motståndare till IS, och han förnekade bestämt sin skuld.

Genom polisens teleavlyssning och husundersökning fick man inga indicier på att han verkligen planerat ett terrordåd.

Så varför ledde beskedet om Mohammad till två månader av teleavlyssning, förhör och husundersökning, medan en liknande anmälan om Abderrahman Bouanane, inlämnad i Åbo ett år senare, inte gjorde det? Vi återkommer senare till frågan.

Över 30 krigs- och terrorismutredningar

Krigs- och terroristbrott får mycket spaltutrymme, eftersom de i fredstid varit sällsynta i Finland.

Yle-programmet A-studion har kartlagt vilka krigsförbrytar- och terroristfall polisen utrett på senare år. Man kan urskilja tre teman som utredningarna rört sig kring.

För det första: terrorhot riktade mot Finland. Kartläggningen visar att polisen utrett tre fall av misstänkt terrorhot mot Finland, förutom knivdåden i Åbo.

Ett av hoten hade riktats mot Tempelplatsens kyrka och det rapporterades i offentligheten. Om två av fallen hade inget berättats före A-studions utredning.

Det andra temat är utlandskrigarna, alltså finländare som beslutit resa utomlands för att ansluta sig till eventuella terrorgrupper.

Tema nummer tre är krigs- och terrorbrott som begåtts utomlands, ofta innan gärningsmannen anlänt till Finland. Det kan handla om att posera med en stupad fiende på ett foto.

Totalt har polisen sedan 2014 utrett minst 34 krigs- och terrorbrott. 14 utredningar är alltjämt på hälft.

I de flesta halvfärdiga förundersökningar misstänker man att en person blivit utlandskrigare och sedan dödats. Någon officiell bekräftelse i saken kan inte fås.

20 utredningar är avslutade, och av dem har bara sju gått vidare till rätten. De övriga tretton är nedlagda.

Överkommissarie Tero Haapala vid CKP säger att siffrorna visar på problemen som hänger samman med utredning av krigs- och terrorbrott.

- Det ger en antydan om utmaningarna och miljön under utredningsarbetet. Har ett brott begåtts i utlandet, då har vi ingen fullmakt att agera. Vi får förlita oss på hjälp från myndigheterna i landet, beskriver Haapala.

Professorn i straffrätt Sakara Melander förmodar att polisen fått utreda fler fall än vad man väntade sig.

- 34 stycken utredningar är inte så litet. När paragraferna om krigs- och terrorbrott slogs fast, trodde man knappast att de skulle komma att tillämpas. Men nu börjar vi helt klart få sådana fall, konstaterar Melander.

Informationen från myndigheterna i frågor om terrorism har varit mycket knapp. Före Yles kartläggning gav polisen ut mycket allmängiltiga, och ibland rentav oklara uppgifter om krigs- och terrorbrott som var under utredning eller där utredningen lagts ner.

Tema 1: Misstänkta hotfulla situationer i Finland

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Bild: Yle Uutisgrafiikka terrorism

Polisen kan lägga ner en förundersökning, om det framgår att det inte finns skäl att misstänka brott. Eller åtminstone inga bevis.

Det var fallet med de flesta slutförda terroristutredningar som Yle gick igenom, däribland Mohammad-fallet i artikelns början.

- Personen berättade i förhör att han ibland fört diskussioner i den här stilen, men att allting var på skoj, berättar utredningschef Jukka Lakkala.

De flesta utredningar läggs ner, då de uppgifter man fått in inte tyder på att brott begåtts.

- Det kan finnas något slags kontakter, eller de misstänkta känner folk. Men det är inte tillräcklig orsak, säger kriminalöverkommissarie Haapala.

Ett annat hot som Yle vet om och som rörde Finland kom till polisens kännedom i december 2017. Tipset kom från säkerhetsmyndigheterna.

Enligt tipset hade en vid sydvästra Finlands kust bosatt man eventuellt planerat en terrorattack mot Finland.

- Det hängde samman med beteendet hos en enstaka person med invandrarbakgrund, både i den här riktiga världen och i virtualvärlden, och de bekymmer som beteendet väckte, skildrar utredningsledaren i fallet Kimmo Huhta-aho.

Saken blev känd för CKP inför julhelgen 2017. Polisen riktade hemliga tvångsåtgärder mot mannen, förhörde honom och höll även honom häktad i en knapp vecka.

Vid nyår hade utredningen gått framåt. En del av mannens suspekta uppträdande fick en förklaring, resten förblev höljt i dunkel.

Under utredningen framgick det att mannen inte hade någon konkret plan eller några förberedelser för att genomföra brottet. Eller åtminstone hade man inte märkt det under utredningen.

I januari 2018 beslöt polisen att lägga ner utredningen, då det inte längre var orsak att misstänka mannen för brott.

Huhta-aho vill inte kommentera om det förelåg skäl att misstänka radikalisering hos personen.

- Egentligen är det inget som rör dem som gör förundersökningen. Vi litar i den här frågan på säkerhetsmyndigheten. Sedan får vi upplysningar av dem om sådana drag framkommer, säger Huhta-aho.

Alla tips rör inte planerade dåd. Ofta gäller de någon människas radikalisering.― Skyddspolisens kommunikationsexpert Minna Passi

Den tredje utredningen av ett terrorhot mot Finland har redan tidigare fått stor uppmärksamhet i offentligheten.

Det var helgen före midsommar 2017. En polis som hade jour sent på lördag kväll fick ta emot ett tips som verkade trovärdigt - det tydde på ett allvarligt terrorhot. Målet var Tempelplatsens kyrka.

Polisen i Helsingfors började redan samma natt skydda kyrkan. På söndag fick operationen synlighet. Betonghinder placerade ut runt kyrkan och polisen avpatrullerade området oftare än annars.

En person misstänktes för brott. Han förhördes också.

Hotbilden kvarstod i mer än en vecka, till midsommar 2017. Först då blev det klart att hotet inte var på riktigt.

Polisen har inte gjort upp något officiellt förundersökningsprotokoll om fallet. Som skäl anförs att ingen i slutändan misstänktes för brott.

Är tre terrorutredningar mot finländska mål mycket?

Enligt Juha Saarinen, forskare med jihadism som specialitet, tyder mängden på att terrorhotet i Finland är en liten grupps verk.

Att utredningar avslutas är däremot ett tecken på att det inte funnits några långtgående planer. Saarinen säger att varje fall som polisen får veta om inger bekymmer.

Skyddspolisen säger sig ständigt få olika tips om terrorism med finländsk anknytning. Tips kommer från andra myndigheter, men också från privatpersoner och företag.

- Alla tips rör inte planerade dåd. Ofta gäller de någon människas radikalisering, säger Skyddspolisens kommunikationsexpert Minna Passi.

Men bedömer man utifrån Yles utredning, går få av tipsen till förundersökning.

Tema 2: Terrorresenärer

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Bild: Yle Uutisgrafiikka terrorism

År 2016 dök en ung man från sydvästra Finland upp vid finländska ambassaden i Turkiets huvudstad Ankara.

Han kom att bli känd som "Jouni". På ambassaden berättade han att han stridit i terrorgruppen al-Nusras led.

al-Nusra var en islamistisk jihadiströrelse, verksam i Syrien åren 2012-2016. Den hade kopplingar till al-Qaida.

En stor del av de fall som finländsk polis utrett eller alltjämt utreder hänger ihop med så kallade utrikeskrigare, på engelska foreign combatants.

MTV rapporterade om Jouni sedan han 2016 återvänt till Finland

Den finländske mannen hade rest till Syrien ett par år tidigare, som 19-åring. Inför avfärden hade han via nätet haft kontakt med en imam i Holland, som uppmanat honom att resa,

När mannen kommit tillbaka till Finland lanserade polisen en utredning och misstänkte honom ha förberett brott i terroristiskt syfte.

Under polisförhören ändrade Jouni på sin berättelse. Han sa att han i Syrien inte hade deltagit i väpnad strid, utan haft hjälp- och underhållsuppdrag.

Att få uppgifter från Syrien visade sig vara en utmaning för polisen.

De övriga detaljerna i fallet är inte offentliga, enligt polisen. De gäller familjeangelägenheter samt den misstänktes hälsa.

Att Jouni kom hem 2016 var exceptionellt. På den tiden var det få terrorresenärer som kom hem med livet i behåll.

I slutet av 2017 valde polis och åklagare att lägga ner förundersökningen. Man hittade inget som tydde på brott.

Också värvning till att begå terrorbrott spelar en förvånansvärt stor roll i utredningarna.

CKP har utrett terroristvärvning i minst tio skilda fall de senaste åren. Vi presenterar två fall - den ena utredningen är på hälft, den andra nedlagd.

I det första fallet gällde det en familj som kommit till Finland i 2010-talets början. I mitten av decenniet reste enligt polisens uppgifter hela sällskapet via Turkiet till Syrien.

I Syrien anslöt sig två av familjens vuxna söner till väpnade grupper. Obekräftade uppgifter gör gällande att båda är döda.

CKP har uppgifter om att det i familjen fanns två vuxna kvinnor och ett 20-tal barn och ungdomar. Kvinnorna misstänks för rekrytering.

Utredningen av fallet är på hälft. Var familjen finns vet man inte.

I det andra fallet begav sig två män från huvudstadsregionen sommaren 2014 till Syrien. CKP misstänkte en vän till männen för att ha radikaliserat dem och hjälpt dem med resan, bland annat genom att bekosta biljetterna till Syrien,

Men i utredningen framgick att männen blivit radikaliserade redan tidigare, och deras bekant låg inte bakom deras beslut att resa iväg. Vid den här tiden var det ännu inte straffbart att göra resor för att begå terrorhandlingar, eller att finansiera sådana resor. Handlingarna skrevs in i strafflagen i december 2016.

Det har också gjorts en utredning om de båda syrienfararna, men den har avbrutits. Ingendera har återvänt till Finland, och åtminstone den ene misstänks vara död.

Tema 3: Krigs- och terrorbrott som begåtts utomlands

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Bild: Yle Uutisgrafiikka terrorism

Bilden föreställde fem män, av vilka en höll upp den dödes kropp i håret.

Mannen som tjänstgjort i Iraks armé förklarade för finska polisen att det var en segergest. Enligt mannen hade självmordsbombaren från al-Qaida kommit springande mot dem. De irakiska soldaterna hann skjuta honom innan han utlöste sprängladdningarna.

Enligt mannen hade bilden tagits av lokala medier. Även CKP ansåg att den misstänkte inte deltagit i spridandet av bilden.

Där har vi ett finländskt exempel på en nedlagd krigsbrottsutredning. Allt som allt har fem utredningar av krigsbrott lagts ner de senaste åren, visar Yle-kartläggningen.

De flesta fall gällde bilder eller videor, som tagits i konfliktzonen och misstänktes föreställa personer som nu befann sig i Finland.

I det anförda exemplet tyckte finska polisen att det allra högst uppfyllde kännetecknen för lindrigt krigsbrott, då den misstänkte själv inte spritt bilden.

Ett lindrigt krigsbrott i Irak skulle inte omfattas av åtalsrätt i Finland.

När krigsbrottsutredningar lagts ner försvaras beslutet också med att man i Finland inte kan få tillräckliga indicier på brott. I andra fall motiveras nedläggningen med kostnaderna.

För professorn i straffrätt Sakari Melander är sådant förståeligt, åtminstone då kostnadsskälen inte är den enda orsaken till att utredningen läggs ner.

- Handlar det om ett lindrigt fall, där man behöver uppgifter ända från kriszonen - då kan kostnaderna för utredningen bli oproportionerligt stora i relation till brottets art. Men inte är det heller så oproblematiskt att utredning av ett så allvarligt brott avbryts av hänsyn till kostnaderna.

Två av de avslutade krigsbrottsutredningarna var av allvarligare art: i dem misstänkte polisen män för deltagande i det så kallade Camp Speicher-massmordet, och de var även misstänkta för mord i terroristiskt syfte. Men slutligen fanns det inte skäl för brottsmisstankar mot någondera.

Sommaren 2014 dödade IS-krigare över tusen fångar nära militärbasen Camp Speicher i Irak. I Finland har det ordnats en enda rättegång om detta massmord.

Vilkas fall ska utredas?

Låt oss till slut återgå till berättelsen om Mohammad i artikelns början. En enskild persons polisanmälan satte i gång en nästan tre månader lång förundersökning, där bland annat teleavlyssning användes och en husundersökning gjordes. Brottsmisstanken mot Mohammad visade sig dock vara ogrundad.

Efter mindre än ett år, i januari 2017, gjordes till polisen en ganska likartad anmälan. Den togs emot av polisinrättningen i Sydvästra Finland, och skickades vidare till Skyddspolisen.

Där berättades om en man på en asylmottagning som blivit radikaliserad. Han hade talat om terrorgruppen IS och om att gå med i den, han hade lyssnat på inspelningar. Tre gånger hade mannen hotat döda en asylsökande, hette det.

Tipset gällde Abderrahman Bouanane, som ett halvår senare mördade två människor och skadade åtta i Åbo.

Varför utredde man det ena liknande tipset, men underlät att utreda det andra?

- Då för tiden var olika hot vardagsmat på asylmottagningarna. Åbo-tipset blev först bedömt av den lokala polisen, och det gjordes ingen brottsanmälan för olaga hot. Men vid Skyddspolisen gjordes normala registerkontroller och en handlingsplan. Att börja med hemlig informationsanskaffning hade krävt extra utredningar, säger Skyddspolisens kommunikationsexpert Minna Passi.

- Vi måste hela tiden prioritera vår verksamhet ordentligt. Då Åbo-dådet skedde fanns det tyvärr också andra hot, som ansågs ha högre prioritet, fortsätter Passi.

Utredningsledaren i Mohammad-fallet, Jukka Lakkala, säger att polisen i Rovaniemi reagerade snabbt. Ett sådant brott kunde ha vållat stor skada. Meddelandets art gjorde dessutom att det togs på allvar.

- En människa som tänker efter ordentligt drar slutsatsen att ett brott förbereds, och anmäler det till polisen, anser Lakkala.

Lakkala kan inte säga hur Mohammad påverkats av polisutredningen.

- Förstås kan man alltid spekulera om vi tog itu med saken tillräckligt snabbt. Kanske man ändå redan förberedde något, men drog sig ur när vi lade oss i? Men som jag sa, detta är spekulation.

Artikeln är en lätt modifierad översättning av Kaisu Janssons och Johanna Mattinens artikel för Yle Uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle