Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Efter kraschen i riksdagen - så här vill partierna att vårdreformen ska se ut

Pensionär Nan Nyman i Esbo porträtt som serietdidningssida med pratbubbla och texten "vad hände med vårdreformen?"
Vad händer härnäst med vårdreformen undrar Nan Nyman i Esbo. Pensionär Nan Nyman i Esbo porträtt som serietdidningssida med pratbubbla och texten "vad hände med vårdreformen?" Bild: Privat/Nan Nyman. Grafik: Lasse Grönroos riksdagsval,politik,femtioelvafrågor

Efter att vårdreformen kraschade i riksdagen vill flera partier begränsa det fria vårdvalet. Samtidigt säger alla riksdagspartier att det behövs bredare axlar än kommunerna, för att ansvara för vården i framtiden. Så här ser de nya vårdlöftena ut inför riksdagsvalet.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Nan Nyman, pensionär från Esbo undrar hur vårdreformen kommer attt utvecklas. Situationen är ny efter att Sipilä-regeringens omfattande lagpaket till vård- och landskapsreform föll. Vi har utrett hur alla riksdagspartier vill utveckla vården i det nya läget.

Socialdemokraterna vill ha lika många vårdområden som Centern, men de får inte kallas landskap

Socialdemokraterna vill ha 18 regioner, som är ansvariga för vården. Det är lika många som antalet landskap som Sipilä-regeringen föreslog, men i SDP:s modell kallas de "sote-kommuner".

De skulle ha egen beskattningsrätt, för att staten inte ska kunna diktera hur mycket pengar som de ansvariga vårdkommunerna skulle få använda på vården.

Antti Rinne puoluejohtajien vaalitentissä Yle 25.03.2019
Socialdemokraternas modell utgår från social- och hälsovårdsområden - inte landskap. På bilden ordförande Antti Rinne i Yles valtent Antti Rinne puoluejohtajien vaalitentissä Yle 25.03.2019 Bild: Derrick Frilund / Yle riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Partiordförande,Finlands Socialdemokratiska Parti,Antti Rinne

SDP:s ordförande Antti Rinne vill ha en parlamentarisk beredning av reformen, vilket betyder att både regeringens och oppositionens partier deltar i beredningen.

Dessutom vill SDP, liksom flera andra partier, att ett minimiantal på 0,7 vårdare per patient inom äldrevården, skrivs in i lagen.

Samlingspartiet: Kommunerna ska vara basen, men staten ska styra vid behov

Kort efter att Sipilä-regeringen hade sett vård- och landskapsreformen falla presenterade Samlingspartiet sin nya vårdmodell. Den skiljer sig tydligt från regeringens modell, eftersom Samlingspartiet nu går till val med att landskapen inte får något ansvar för vården.

I Samlingspartiets modell har kommunerna och städerna ansvar för vården, men samtidigt ska de dra nytta av de samarbeten som skapades då den förra vårdfreformen bereddes, under den blåröda regeringen Katainen/Stubb.

Petteri Orpo Ylen Vaalitentissä 26.03.2019 Studio 2 Yleisradio. Eduskuntavaalit 2019
Samlingspartiet var inte ens i regeringen särskilt entusiastiskt över landskapsmodellen, som var en Centerdriven idé. Nu talar partiet för en kommunbaserad modell. Petteri Orpo i Yles valtent. Petteri Orpo Ylen Vaalitentissä 26.03.2019 Studio 2 Yleisradio. Eduskuntavaalit 2019 Bild: Derrick Frilund / Yle riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Petteri Orpo,Samlingspartiet

Partiet anser att kommunerna behöver lite "bredare axlar" för att klara uppgiften.

Kommunerna ska först söka samarbeten på frivillig basis, men staten ska gripa in, om kommunerna inte lyckas.

I första hand är det de offentliga aktörerna som ska erbjuda vården, men det ska också finnas rum för privata och tredje sektorns vårdgivare, anser partiet. Landskapen ska inte ha rätt att uppbära skatt.

Du kan också läsa en kommentar om Samlingspartiets vårdmodell och vad den betyder för kommande regeringsförhandlingar, av Svenska Yles politiska reporter Magnus Swanljung.

Centern håller fast vid landskapen, men oklart om de ska ha rätt att uppbära skatt

Centern har presenterat en modell som i stor utsträckning baserar sig på den modell som togs fram av regeringen Sipilä, som stötte på patrull i riksdagen.

Juha Sipilä Kesärannan pihalla
Trivs bäst i öppna landskap. Centern håller fast vid sin landskapsmodell men ger en vink om att man är beredd att kompromissa kring landskapens uppgifter. Partiordförande Juha Sipilä fick som statsminister se sitt jätteprojekt gå i graven. Juha Sipilä Kesärannan pihalla Bild: Marko Oikarinen Juha Sipilä

Centern vill alltjämnt ge landskapen ansvaret för att ordna vården, eftersom folket kan välja beslutsfattarna i landskapsval, och det tillför mer direkt demokrati, anser ordförande Juha Sipilä.

Partiet anser att staten bär huvudansvaret för finansieringen av tjänsterna. Man måste noga överväga om landskapen ska ha rätt att uppbära skatt, skriver Centern i sitt uppdaterade program för vårdreformen.

Det här förslaget närmar sig Socialdemokraternas modell. Samtidigt skiljer det sig från Sipilä-regeringens modell som utgick från att landskapen inte skulle ha beskattningsrätt, utan de skulle få statsandelar med ett utgiftstak som skulle vara inskrivet i lag.

Centern skriver i sitt uppdaterade program för vårdreformen att landskapen ska ha en mångsidig roll, vilket också var tanken med den landskapsreform som lades ner av riksdagen.

Exakt vilka uppgifter landskapen skulle ha, skriver Centern inte ut i sitt nya program.

Också Centern vill att det lagstiftas om ett mimimiantal vårdare på 0,7 per patient.

Sannfinländarna stödde tidigare regeringens modell - är nu kritiska till marknadsmodellen

Eftersom Sannfinländarna satt i regering i två år under den gångna valperioden, har partiet tidigare stött både landskaps- och valfrihetsmodellen.

I samband med den uppmärksammade krisen i åldringsvården har partiet ställt sig mer kritiskt till privatiseringen inom vården.

- Allt kan inte utlokaliseras, sade sannfinländska riksdagsledamoten Arja Juvonen till Helsingin Sanomat, när partiet tillfrågades om sitt alternativ till regeringens dåvarande vårdmodell. Samtidigt säger Juvonen att partiet ser de privata tjänsterna som ett bra komplement till de offentliga tjänsterna.

Jussi Halla-aho
Sannfinländarna vill att det ska vara obligatoriskt för alla läkare att arbeta under en period på hälsostationerna. Ordförande Jussi Halla-aho. Jussi Halla-aho Bild: © European Union 2017 - Source : EP Jussi Halla-aho

Sannfinländarna ser landskapsmodellen som en möjlighet. I likhet med de andra oppositonspartierna anser partiet att det behövs en modell med "bredare axlar" än vad kommunerna har, för att ansvara för vården.

Partiet vill också öka antalet studieplatser inom läkarutbildningen och dessutom ställer Sannfinländarna krav på att alla läkare ska arbeta under en period på kommunala hälsostationerna.

De gröna vill överge marknadsmodellen

Det viktigaste för De gröna är att hindra att tjänster förs över till den privata marknaden. Till Svenska Yle motiverar partiet sin ståndpunkt så här:

"Tanken var att minska antalet vårdproducenter, närmare 200, till en mindre och starkare organisation där pengar, makt och ansvar skulle ligga i händerna på under 20 producenter."

"I själva verket innebär en förflyttning av vårdtjänsterna till den privata marknaden att social- och hälsovårdstjänsterna splittras ut över ett hundratal företag, ökar kostnaderna och inbjuder till skatteplanering. Det här leder till att den sociala och regionala ojämlikheten ökar. Vårdutbudet ökar för storstädernas invånare och minskar på glesbygden, motiverar De gröna.

Pekka Haavisto Munkkivuoren ostarilla 5.3.2019
Det viktigaste för De gröna är att slopa marknadsmodellen inom vården, anser ordförande Pekka Haavisto. Pekka Haavisto Munkkivuoren ostarilla 5.3.2019 Bild: Kalevi Rytkölä / Yle Pekka Haavisto

Efter att vårdfreformen föll i riksdagen har ordförande Pekka Haavisto konstaterat att reformen först ska ta ta itu med hälsovården, och senare kan man överväga andra uppgifter för de eventuella landskapen.

- Man borde äntligen överge marknadsmodellen, som har varit problemets kärna, och föra reformen i mål utgående från de mål som har den största majoriteten bakom sig i riksdagen, sade Haavisto i ett pressmeddelandde i början av mars.

De gröna har ansett att landskapen i sig är en bra bas för att producera vårdtjänster - att beslutsfattarna väljs av folket och att landskapen skulle ha beskattningsrätt.

Vänsterförbundet vill ha tak för vinster i vården

Också Vänsterförbundet motsätter den valfrihetsmodell som den förra regeringen försökte driva igenom. Partiet kräver dessutom att det finns ett tak för de vinster som privata bolag kan göra på skattefinansierad vård.

- Nästa regering måste genast sätta igång och utreda en begränsning av de vinstintressen som görs med skattepengar inom social- och hälsovårdstjänsterna, samt inom barnomsorgen, säger Vänsterförbundets Li Andersson.

Li Andersson Ylen Vaalitentissä 27.03.2019 Studio 2 Yleisradio. Eduskuntavaalit 2019
Vänsterförbundet har krävt ett tak för vinster i vården, säger Li Andersson. Motsvarande krav har Vänsterpartiet försökt driva igenom i Sverige. Li Andersson Ylen Vaalitentissä 27.03.2019 Studio 2 Yleisradio. Eduskuntavaalit 2019 Bild: Derrick Frilund / Yle riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Li Andersson,Vänsterförbundet

Vänsterförbundet vill ha en parlamentarisk beredning av vårdreformen.

SFP stänger inte dörren för privata aktörer

SFP vill ha baskommuner, inte landskap, som ansvarar för vården.

En av de viktigaste frågorna för SFP är att jämlika möjligheter till vård på svenska tryggas i lag.

Det är en orsak till att partiet motsätter sig landskapsmodellen, eftersom den sannolikt skulle innebära att svenskspråkiga skulle ha svårt att göra sig hörda i större organisationer.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har också gett ett indirekt löfte om att partiet tar itu med frågan om utvidgad jour vid Vasa centralsjukhus, om SFP sitter i nästa regering.

- Väljarna kan förvänta sig att om SFP sitter i regeringen så kommer vi naturligtvis att också lyfta de här frågorna på bordet. Vi vill att människor ska ha samma rättigheter oavsett om de har finska eller svenska som modersmål, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson puoluejohtajien vaalitentissä Yle 18.03.2018
Anna-Maja Henriksson vill trygga de små sjukhusens framtid. Sfp anser desssutom att privata vårdföretag kan vara ett komplement till den offentliga vården Anna-Maja Henriksson puoluejohtajien vaalitentissä Yle 18.03.2018 Bild: Derrick Frilund / Yle Anna-Maja Henriksson,riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Svenska folkpartiet i Finland,SFP

SFP talar för att trygga framtiden för de mindre sjukhusen i Borgå, Raseborg och Jakoobstad. Meningen är att vårdköerna ska förkortas genom att anställa fler läkare till hälsostationerna, anser partiet.

SFP ställer sig öppet till privata aktörer, om den offentliga sektorn inte lyckas erbjuda vård.

- Om den offentliga sektorn inte kan erbjuda vård inom vårdgarantins tidsgränser, kan patienten med en vårdsedel få tjänsten från en privat aktör, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, som är SFP:s representant i social- och hälsovårdsutskottet.

Partiet vill dessutom att vårdgarantin förkortas från tre månader till en, på hälsostationerna, och från sex månader till tre månader, inom specialistvården.

Kristdemokraterna vill ha en äldreombudsman

Kristdemokraterna talar för social- och hälsovårdsområden, som ger en bredare bas än kommunerna. Områdena skulle inte ha rätt att uppbära skatt, utan pengarna skulle komma från statsandelar.

Kd är berett att stegvis införa valfrihet i vården. Partiet godkänner idén med en personlig vårdbudget inklusive vårdsedlar som gör det möjligt att själv välja vårdproducent.

Samtidigt vill Kd ha bättre kunnande inom kommunerna att köpa tjänster av privata vårdproducenter.

- I stället för priset borde man garantera kvaliteten, säger ordförande Sari Essayah.

Sari Essayah puoluejohtajien vaalitentissä Yle 19.03.2018
Kristdemokraterna har lagt fram ett initiativ om en äldreombudsman, som ska bevaka de äldres rättigheter. Sari Essayah i Yles valtent. Sari Essayah puoluejohtajien vaalitentissä Yle 19.03.2018 Bild: Derrick Frilund / Yle riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Sari Essayah,Kristdemokraterna i Finland (KD)

Kristdemokraterna har ett eget initiativ om att tillsätta en äldreombudsman, som en nationell självständig intressebevakare för åldringar.

- Ombudsmannen skulle bland annat övervaka att åldringarnas rättigheter uppfylls och utvecklingen av situationen inom äldrevården, säger Essayah.

Blå framtid ändrade linje - vill inte ge landskapen för många uppgifter

Blå framtid har presenterat en ny modell för vårdreformen, efter att regeringens modell föll.

Partiet vill ha en landskapsbaserad modell, men landskapen ska i första hand ta hand om social- och hälsovården, och inte ha alla de uppgifter som Sipilä-regeringen ville genomdriva.

"Vårdreformen ska fortsätta utgående från den beredning som hittills har gjorts. Gjort arbete ska inte kastas bort", skriver partiet på sin nätsida.

Sampo Terho, kulttuuriministeri  Hvitträskin pihalla
Ordförande Sampo Terho säger att allt beredningsjobb som har gjorts kring vårdreformen inte borde kastas bort. Sampo Terho, kulttuuriministeri Hvitträskin pihalla Bild: Jaani Lampinen / Yle Sampo Terho,Hvitträsk,Blå framtid

Däremot ska landskapen inte tilldelas så många uppgifter Sipilä-regeringen försökte påföra dem.

"Problemet med landskapsmodellen var att man försökte inkludera för mycket och för snabbt", skriver Blå framtid.

De blå är beredda att måttligt öka valfriheten i det skede då ansvarsområdena klarar av att övervaka vårdproducenterna.

Vad funderar du på inför riksdagsvalet?

Alla kontaktuppgifter behandlas konfidentiellt, och raderas efter valet.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val