Hoppa till huvudinnehåll

Frånvaron ökar i de östnyländska skolorna - eleverna reser mera än förut men ett fåtal mår riktigt dåligt

pojke ensam på en berg
Illustrerande arkivbild. pojke ensam på en berg Bild: Yle / Ida Granholm Pojke,berg,skogar,Huvtröja,blått,träd,naturen,parker,ensamhet,sittande,depression,ungdomar,mental hälsa,Psykisk störning

Antalet lovliga och olovliga frånvaron har ökat i skolor i Borgå, Lovisa och Sibbo. Semesterresor med familjen har blivit populärare. Samtidigt ökar antalet elever som undviker skolan på grund av stress eller sociala problem.

I Lovisa är man orolig över en ökad skolfrånvaro. Rektorerna för Harjurinteen koulu och Lovisanejdens högstadium, Laura Tenhunen och Petra Paakkanen uppger i Loviisan Sanomat (2.4.2019) att både lovlig och olovlig frånvaro har ökat.

I det svenska högstadiet har Paakkanen noterat att flera elever hade mer än 30 procents frånvaro och många hade 10 procents frånvaro. En långt utdragen influensa under vinterhalvåret kan vara delorsak till frånvaron.

Enligt Tenhunen rörde det sig tidigare om ett fåtal elever som skolkade då och då. Nu är det en liten grupp från både låg- och högstadiet som ofta är olovligt borta från skolan.

Kryssningsfartyg
Vårdnadshavare ansöker allt oftare om frånvaro för att kunna åka på semesterresa. Illustrerande arkivbild. Kryssningsfartyg Bild: Copyright 2013 Darryl Brooks/Mostphotos Kryssningsfartyg,fartyg,Ocean,resor,Holiday,Cruise,Travel

Tenhunen påpekar också att vårdnadshavare under de senaste åren allt oftare ansöker om frånvaro för semesterresor. En förutsättning för att få lov är att skolarbetet sköts.

Det har fungerat bra hittills, men rektorn uppmanar vårdnadshavarna att vara taktfulla så att skolarbetet inte lider.

Långvarig frånvaro oroar mest

I Borgå och Sibbo har frånvaron bland eleverna också ökat en aning. I Lyceiparkens skola i Borgå oroar sig rektor Johannes Nygren mest för den som blir långvarig.

- Den frånvaro som oftast börjar med någon form av sjukdom, men som sedan leder till ofta förekommande sjukfrånvaro är knepig. De ökar nu litet överlag, säger Nygren.

Det handlar om ett fåtal elever som är frånvarande på grund av till exempel stress, psykiska problem eller annan sjukdom.

Johannes Nygren.
Johannes Nygren. Johannes Nygren. Bild: Yle / Leo Gammals rektor,rektorer,Borgå,lyceiparkens skola

Nygren upplever att det är svårt att komma fram till orsakerna bakom frånvaron om den börjar sporadiskt. En elev kan ha varit borta från skolan en längre tid innan man upptäcker samband och hinner reagera.

- Det kan vara från en dag någon vecka till två dagar i månaden som ökar sakta men säkert. Det kan ha gått en ganska lång tid innan man reagerar och märker att här är någonting annat än sjukdomen som vårdnadshavaren meddelar om, säger Nygren.

Stöd hellre än bestraffning

Om eleven stannar hemma från skolan finns det i regel någon orsak till det.

- I de flesta fall där det är psykiska faktorer som ligger bakom så hjälper det inte med bestraffningar utan med stöd. Men det finns ingen plan eller modell för hur man får eleven att komma till skolan. Det gäller att stöda och så småningom skräddarsy en lösning, men vi är inte där riktigt ännu, säger Nygren.

Två bordtennisbord på Lyceiparkens skolas gård.
Tom skolgård vid Lyceiparkens skola. Två bordtennisbord på Lyceiparkens skolas gård. Bild: Yle / Hanna Othman lypa,bordtennis,skolgård

Nygren tror inte att man kan beskylla skolan och undervisningsmetoderna för den ökade frånvaron.

- De har inte förändrats så mycket på de senaste 100 åren, snarare till det mänskliga och humana. Jag tror inte att varken pressen eller stressen åtminstone i grundläggande utbildning har ökat nämnvärt. Man frångår ju prov och liknande stressfaktorer och det är mera självständigt arbete och tänkande som ligger till grund för skolarbetet nu än tidigare.

Det finns ingen plan eller modell för hur man får eleven att komma till skolan― Johannes Nygren, rektor för Lyceiparkens skola

I Lyceiparkens skola har antalet lovliga frånvaron inte förändrats. De har hållits på ungefär samma nivå och gäller främst resor. Det kan vara frågan om idrottstävlingar eller träningsläger som sällan vållar problem.

Fler semesterresor också i Sibbo

Jouni Piippo, rektor för Kungsvägens skola i Sibbo instämmer i att frånvaron ökat också i grannkommunen, men inte riktigt på samma sätt.

- Den olovliga frånvaron har hållit sig på ungefär samma nivå i många år. Men fler vårdnadshavare ansöker om lov för resor och privata engagemang, säger Piippo.

Rektor Jouni Piippo
Jouni Piippo. Rektor Jouni Piippo Bild: Yle/Stefan Härus Sibbo,Nickby,rektor jouni piippo

Elever som idrottar och tävlar på landslagsnivå kan ha mycket frånvaro men ordnar undervisningen på annat sätt i samråd med idrottsförbunden.

Av de omkring 350 elever som går i Kungsvägens skola är det en handfull som lider av sådana problem som ofta har lett till återkommande frånvaro.

Även i Sibbo handlar det om ett fåtal elever med psykiska problem eller inlärningssvårigheter. De kräver särskilt stöd och behöver specialundervisning.

Svagt stöd från hälsovården

Forskaren Katarina Alanko håller på med ett forskningsprojekt om skolfrånvaro vid Åbo Akademi.

Alanko menar att elever med ofta förekommande frånvaro inte får tillräckligt stöd från hälsovården eftersom skolfrånvaron inte kopplas ihop med hälsan.

Socialen ser inte att det finns problem i familjen och skolan kan inte göra något eftersom barnet inte kommer till skolan, menar hon.

De här eleverna är skolans problem. Skolan ska se till att de kommer till skolan, i värsta fall ska skolan hämta eleven hemifrån― Jouni Piippo, rektor för Kungsvägens skola

Johannes Nygren instämmer i problematiken. Han säger att stödet för och ansvarsfördelningen mellan bildningen och social- och hälsovården utgör en sorts gråzon.

- Samarbetet över gränserna är inte smidigt och det känns svårt att sitta vid samma bord och fatta beslut. Elever som lider av psykisk ohälsa är inte skolans ansvar. Eleverna behöver hjälp för att sedan kunna komma tillbaka och ta till sig undervisningen, menar Nygren.

Vårdnadshavaren kan få böta

Om läroplikten bestäms det i lagen om grundläggande utbildning.

Vårdnadshavaren ska se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Om vårdnadshavaren försummar att övervaka att läroplikten fullgörs ska denne dömas till böter för att ha slarvat med övervakningen.

Ryggarna på två ungdomar
Illustrerande arkivbild. Ryggarna på två ungdomar Bild: Yle/Chanette Härus ungdomar,tonåringar,psykisk ohälsa

Men om den läropliktiga inte deltar i undervisningen är det kommunen den läropliktiga bor i som skall övervaka elevens framsteg.

- När det kommer till mycket frånvaro är socialtjänsten involverad och jobbar med familjen. Sen har vi psykologer och kuratorer som kan hjälpa. Men i och med att eleverna inte är i skolan så når vi dem inte och då är det främst på vårdnadshavarens ansvar att se till att söka stöd och hjälp för att få eleven att tillfriskna och kunna fortsätta med skolgången, säger Nygren.

Måste försöka hitta lösningar

- De här eleverna är skolans problem. Skolan ska se till att de kommer till skolan, i värsta fall ska skolan hämta eleven hemifrån. Det finns psykologer och kuratorer, men vi får minimal hjälp från socialsidan. Det handlar också om pengar, säger Jouni Piippo.

I Kungsvägens skola jobbar personalen målmedvetet med förebyggande arbete i enlighet med den nya läroplanen. Här betonas trivsel i skolan och stort intresse för inlärning.

ingången till kungsvägens skola/nickby hjärta i sibbo
Kungsvägens skola i Nickby. ingången till kungsvägens skola/nickby hjärta i sibbo Bild: Yle/Stefan Härus kungsvägens skola,Nickby,Sibbo

Samtidigt har samarbetet med hemmen ökat markant under de senaste åren.

Det är viktigt att alla trivs i sin skola och att det finns personal man kan prata med vid behov. I Esbo stad har man dessutom anställt en speciallärare som jobbar med elever med omfattande frånvaro.

- Jag tror nog att det är den väg vi måste ta och på något sätt försöka samordna och hitta lösningar. Jag tror tyvärr inte att den här problematiken kommer att minska i framtiden. Det skulle vara bra att på något sätt koordinera hur man går vidare inom Borgå eller ett större område med till exempel Lovisa och Sibbo, säger Johannes Nygren.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland