Hoppa till huvudinnehåll

Jämställda Norden har problem med att ge våldtäktsoffer upprättelse och många kvinnor upplever våld i nära relationer, visar Amnesty-rapport

En kvinna demonstrerar mot våldtäkt med texten "en kyss är inget kontrakt".
En kvinna demonstrerar mot våldtäkt med texten "en kyss är inget kontrakt". Bild: All Over Press sociala frågor,våldtäkt,slut walk

De nordiska länderna har fortfarande mycket kvar att göra då det kommer till att motverka sexuellt våld mot kvinnor.

De framkommer i en rapport som Amnesty International har gjort baserat på intervjuer och information om Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Det är fortfarande få våldtäktsoffer som får upprättelse, visar Amnesty Internationals färska rapport.

De nordiska länderna målas ofta upp som förebilder då de kommer till jämställdhet. Ändå förekommer det fortfarande könsbaserat våld mot kvinnor, däribland sexuellt våld.

Det här fenomenet har tidigare kallats för "den nordiska paradoxen". Fastän Sverige och Danmark och även Finland ligger topp i EU:s jämställdhetsindex (2017) så visar uppgifter att dessa tre länder också ligger högt i statistiken då de gäller förekomsten av våld mot kvinnor, skriver Amnesty i rapporten.

Ungefär 22 procent av kvinnor i EU har upplevt våld i nära relationer. I Danmark, Finland och Sverige ligger motsvarande siffra på ungefär 30 procent.

Enligt Amnesty kan problemet bottna i stereotypa könsroller och myter om våldtäkter.

Det kan till exempel vara frågan om att man lägger skulden på kvinnan och hennes agerande, istället för att beskylla personen som utförde våldtäkten.

"Jag tänkte aldrig tanken på att anmäla eftersom det i mina ögon var mitt fel. Han hade inte pressat glaset mot mina läppar. Jag upplevde att jag borde ha sagt emot honom mer. Till och med då jag tydligt hade sagt att jag inte ville ha sex, så trodde jag ändå att det inte var tillräckligt" - "Eline" blev våldtagen av sin pojkvän då hon var 17 år. Föräldrarna var på en resa över veckoslutet.

"Eline" är en av de 45 kvinnor och flickor som har utsatts för en våldtäkt och intervjuats för Amnestys rapport.

Två siluetter syns bakom ett glas. Den ena verkar hota den andra.
Två siluetter syns bakom ett glas. Den ena verkar hota den andra. Bild: Mostphotos familjevåld,våldtäkt,våld

Det finns också felaktiga uppfattningar om vad som kan klassas som våldtäkt. En stereotyp våldtäkt begås kanske av en för offret okänd person och den utförs då av en viss typ av man.

I en stereotyp våldtäkt är offret sällan en man. Samtidigt vet vi att offer utsätts för våldtäkter av till exempel sambon och att också män utsätts.

"Först ville jag inte anmäla honom eftersom han hade gjort så mycket gott för samekulturen som jag bryr mig om och tycker att är viktigt. Jag vill inte att något som han ha gjort ska färga av sig på samekulturen. Det här är väldigt viktigt för mig" - norska "Sofe" som övervägde att inte anmäla sin våldtäktsman.

Få i Norden väljer att anmäla våldtäkter

I rapporten framkommer det att det fortfarande finns stora mörkertal i våldtäktsstatistiken i de undersökta länderna. I alla länder är det få offer som anmäler våldtäkten.

I till exempel Finland utsätts ungefär 50 000 kvinnor årligen för sexuellt våld. Av dem är det endast en liten del som vänder sig till polisen. Av de våldtäkter som anmäls är det få som tas upp i rätten.

I Norge bedömer man att bara en av tio våldtagna kvinnor (statistik från 2014) anmäler brottet.

Mellan år 2008 och 2017 avslutades mellan 75 procent och 80 procent av polisens utredningar av den allmänna åklagaren utan att ha nått domstolen.

Flera av de intervjuade vittnar om att de har mått psykiskt dåligt efter övergreppen. Många har också traumatiska upplevelser från den utdragna processen och rättegången.

“Vid rättegången tänkte jag, och jag sade till min advokat, att om jag hade vetat att det skulle vara så här, så skulle jag aldrig ha anmält våldtäkten" - Finska "Tiina" som fick frågor om hur full hon var, om varför hon inte bad om hjälp och varför hon inte tog en taxi.

Ingen frågade min våldtäktsman om varför han följde mig och varför han tyckte att det var ok att börja leda någon genom staden och stoppa dem från att stiga in i en taxi" - "Tiina"

En kvinna håller händerna för ögonen.
En stor del av våldtäkterna anmäls aldrig till polisen. En kvinna håller händerna för ögonen. Bild: Mostphotos / Federico Marsicano sexuella trakasserier,våld,ångest,Kvinna,oro,psykiska problem,psykiskt välbefinnande,mental hälsa,trötthet,trakasserier

Det är inte ovanligt att offer fryser till då de blir utsatta.

Amnesty slår också fast att det fortfarande finns brister i lagstiftningen i alla länder. Det här gäller också i Sverige där man år 2018 tog i bruk en samtyckeslag.

Enligt Amnesty finns det fortfarande saker som kan förbättras i både lagstiftning och praxis för att garantera att våldtäktsoffer får upprättelse.

Samtidigt välkomnar ändå Amnesty international den nya lagen. Man har tagit del av 30 svenska våldtäktsfall som behandlats i domstol under 2018. 28 ledde till fällande dom och två till frikännande.

Vad ska myndigheterna göra?

Amnesty International råder myndigheter i Finland, Danmark och Norge att så fort som möjligt ändra definitionen av våldtäkt så att den bygger på att alla parter ska ge samtycke.

" Jag sade nej flera gånger, stopp, låt mig vara ... Det borde räcka att jag sade nej. Jag borde inte behöva slåss mot honom" - Danska "Kristine" om att både polisen och domstolen frågade henne om hon hade gjort fysiskt motstånd. "Ingen frågade om jag hade gett mitt samtycke"- "Kristine".

I nuläget finns det bristande resurser inom de enheter som arbetar med personer som utsatts för sexuellt våld.

År 2017 kom 1 245 våldtäktsbrott till den finska polisens kännedom. Enbart en tredjedel av alla anmälda brott slutade i rätten. En fällande dom gavs i 209 fall.

en kvinna visar stop med sin hand, handen i förgrunden, kroppen i bakgrunden
en kvinna visar stop med sin hand, handen i förgrunden, kroppen i bakgrunden Bild: AOP Hand,#metoo,händerna,våld,familjevåld

Amnesty anser att alla fyra länder bör se till att det finns tillräckliga resurser. De behövs tillräckligt med resurser hos polisen, till rättsmedicinska undersökningar, hos åklagarna och hos domstolarna.

Ifall det finns tillräckliga resurser är det också möjligt att behandla våldtäktsfall effektivt, utan förseningar och på ett sätt som tar hänsyn till offret.

Man kan också i så fall bättre säkerställa att undersökningarna av våldtäktsfall utförs både noggrant och effektivt.

Mera resurser behövs också för att se till att de som jobbar med personer som utsatts för sexuellt våld vet hur de ska bemöta personerna och upptäcka ifall det förekommer till exempel diskriminering eller att offret skuldbeläggs under rättsprocessen.

I alla fyra länder kunde man också jobba med att förändra samhällsnormer som upprätthåller skadliga könsstereotyper och myter som berör till exempel sexuellt våld.

Amnesty vill att elever och studerande, oavsett kön, ska lära sig om samtycke samt kroppslig och sexuell integritet.

41-åriga svenska Erika anmälde sin tidigare partner som år 2015 våldtagit, hotat och angripit henne. Polisen arresterade mannen direkt " Jag fick meddelanden från alla möjliga som sade att jag var en förfärlig människa som hade gjort så mot honom".

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes