Hoppa till huvudinnehåll

"Tänk att leva i rädsla varje dag" - elektroniska fotbojor kunde göra livet säkrare för våldsoffer

En knuten näve och en person som kurat ihop sig i bakgrunden.
En knuten näve och en person som kurat ihop sig i bakgrunden. Bild: Ilya Andriyanov sexuella trakasserier,våld,våld i parförhållande

I många länder finns möjligheten att personer som bryter mot besöksförbud får en elektronisk fotboja. Tanken är att det ska öka säkerheten för offer som blir utsatta för våld eller förföljelse. Också i Finland finns liknande planer.

I Finland utfärdades år 2018 totalt 934 besöksförbud. Allt som allt behandlade tingsrätten 2 063 ansökningar.

Varje år bryter flera personer mot besöksförbuden. Exakta siffror är svåra att få tag i eftersom många väljer att inte anmäla personen som brutit mot besöksförbudet.

Det är dessutom upp till offret att kunna bevisa att det har skett en överträdelse.

I Finland finns det två olika former av besöksförbud.

Antingen kan man ansöka om ett normalt besöksförbud, vilket betyder att personen som fått besöksförbud inte får träffa eller kontakta personen som skyddas. Det är också förbjudet att följa efter eller iaktta den skyddade.

Alternativt kan ett utvidgat besöksförbud utfärdas. Det betyder att vistelse på vissa områden är förbjudna, till exempel den skyddades hem eller ett dagis.

Viktigt att tänka på offret

Leena-Kaisa Åberg är verksamhetsledare på Brottsofferjouren. Enligt henne är det viktigt att i första hand tänka på offret.

– Det är ett viktigt system. Det måste bara helt enkelt förbättras. I många fall fungerar det. I många fall kan också besöksförbudet leda till provokation. Därför finns det många som helt enkelt inte vågar starta processen.

kvinna står framför en roll-up i ett kontor
Leena-Kaisa Åberg på Brottsofferjouren tycker att man måste tänka på de utsattas säkerhet. kvinna står framför en roll-up i ett kontor Bild: Tony Pohjolainen Brottsofferjour,riku

Åberg tillägger att de besöksförbud som utfärdas av polisen borde användas mer.

– De fallen går sedan vidare till tingsrätten och visst används de men de borde användas ännu mer tycker vi.

Enligt Åberg är det största problemet att det egentligen inte finns några konkreta sätt att skydda sig.

– Det finns många alternativ men inget som är ett totalt skydd. Man kan göra upp en säkerhetsplan. Syftet med den är att skydda mot våld och visa hur man kan agera i vissa situationer. Dessutom kan planeringen minska känslan av hjälplöshet.

Justitieministeriet undersöker möjligheten att införa fotbojor

Förutom planeringen finns det också konkreta sätt att skydda sig.

– Man kan till exempel förstärka dörrar och fönster. Man kan ringa polisen och så finns det olika elektroniska medel som till exempel olika alarm som sedan går till polisen eller ett säkerhetsföretag. Man har testat telefoner som har en alarmknapp på vissa orter.

Justitieministeriet har nu börjat undersöka möjligheten att de personer som gång på gång bryter mot besöksförbudet skulle tvingas bära en elektronisk fotboja.

Elektronisk fotboja
De som bryter mot besöksförbud kan i framtiden tvingas bära elektronisk fotboja. Elektronisk fotboja Bild: Yle boja

I sådana fall skulle det gå ett larm hos offret och hos polisen om förbrytaren befinner sig på ett förbjudet område. Det här ser Minna Piispa, konsultativ tjänsteman på Justitieministeriet, som en bra sak.

– Vi måste komma ihåg att det också finns de som följer besöksförbudet. De som bryter mot det struntar helt enkelt i konsekvenserna. Då är det bra om polisen larmas direkt när hen bryter mot förbudet.

kvinna står framför en brun tavla
Minna Piispa på Justitieministeriet säger att man nog måste göra något. kvinna står framför en brun tavla Justitieministeriet,Minna Piispa

I Sverige och Norge har man haft en lag om elektroniska fotbojor för personer som bryter mot besöksförbud. Det är ändå väldigt få som faktiskt har dömts till fotboja.

Också i USA och i Spanien har man haft liknande lagar en längre tid. Där har resultatet varit positivt.

Falsk känsla av säkerhet?

Samtidigt finns det också de som motsätter sig elektronisk övervakning. De menar att det bara leder till en falsk känsla av säkerhet hos offren.

Åberg säger att argumentet nog är grundat.

– Man måste ju fortfarande själv vidta säkerhetsåtgärder. Samtidigt menar både USA och Spanien att fotbojorna faktiskt fungerar. Vi kan inte bara lämna de utsatta vind för våg. Tänk att leva i rädsla varje dag.

Trots kritiken anser Åberg att elektronisk övervakning skulle fungera bra i Finland.

– Offret skulle få höjd trygghet. Man vet att polisen kommer om förbrytaren kommer för nära eller kommer in på ett område som är förbjudet. Det förpassar ansvarsfrågan om säkerhet till myndigheterna.

I Sverige och Norge har lagen existerat i ungefär tio år. I USA och Spanien ännu längre. Så varför har det tagit så länge för Finland att ens ta upp ämnet för diskussion?

– Ärendet har diskuterats tidigare. Senast 2010 i samband med ett program som ska minska våld mot kvinnor. Sedan gick ärendet bara inte vidare. Nu talas det om det igen. Finland har bland annat fått kritik av andra länder för hur besöksförbud fungerar, och dessutom har rapporter visat att det måste ske en förändring, säger Piispa.

Många tragiska exempel

Piispa säger också att hon vet att det finns många tragiska fall där överträdelsen har lett till dödsfall.

– Ett exempel är knivhuggningen i Borgå där en man knivhögg sin treåriga dotter i en lekpark. Det var en av orsakerna till att minister Antti Häkkänen (Saml) ville ta upp frågan på nytt.

Det finns otaliga exempel där överträdelsen har fått ett dystert slut. Exempelvis mannen som knivhögg sin ex-fru och dennes vän i Haga i Helsingfors, eller mannen som satte eld på sin ex-frus hus medan ex-frun och parets barn fortfarande var inne i huset.

Skuggor av man och kvinna. Mannen höjer handen för att slå.
De som bryter mot besöksförbudet struntar i konsekvenserna. Skuggor av man och kvinna. Mannen höjer handen för att slå. Bild: YLE/Roy Fogde våld,familjevåld,skuggor

Eftersom Sverige och Norge inte har konkreta data över hur bra systemet fungerar bör man enligt Piispa vänta på rapporter från dessa länder. Hon tillägger att man ännu inte har talat med USA eller Spanien.

En annan orsak till att det tar så länge innan något kan implementeras är för att det skulle kosta väldigt mycket, enligt Piispa.

I USA har man löst det problemet genom att den som bär fotbojan betalar en daglig summa.

Maximalt ett år

Ett annat problem är den finska grundlagen. Rörelsefrihet är en viktig del av grundlagen, därför kan man i Finland bara ansöka om ett års besöksförbud. Vid behov kan förbudet förlängas med ett år.

– Tiden är justerad så eftersom saker hela tiden ändras. Man hoppas att situationen skulle ha förändrats på ett år. Om en person bryter mot förbudet kan man få böter eller till och med fängelse, säger Piispa.

en kvinna visar stop med sin hand, handen i förgrunden, kroppen i bakgrunden
Rehabiliteringsprogram kan hjälpa de som bryter mot förbuden. en kvinna visar stop med sin hand, handen i förgrunden, kroppen i bakgrunden Bild: AOP Hand,#metoo,händerna,våld,familjevåld

Både på Brottsofferjouren och på Justitieministeriet är man övertygade om att något måste göras för att trygga säkerheten hos offren, ännu är man bara inte säker på hur man skulle gå tillväga.

– Vi har ett system för riskbedömning som nu håller på att sprida sig i landet där man helt enkelt bedömer risken för att offret skulle utsättas för våld.

– Vi borde också bli bättre på att rehabilitera de som bryter mot förbudet. I många länder i Europa är det en del av straffet att genomgå ett rehabiliteringsprogram. För tillfället är det helt frivilligt i Finland, säger Piispa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes