Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler unga tar mellanår – nybakade studenter inleder högskolestudier senare än förr

Kvinna skriver i ett anteckningsblock.
Kvinna skriver i ett anteckningsblock. Bild: Mostphotos studerande,datorer,journalistik,journalister

Nyblivna studenter tar allt längre tid på sig innan de fortsätter vidare till högskolestudier, visar Statistikcentralens färska rapport. Fenomenet märks av både i yrkeshögskolor och på universitet.

Antalet unga som fortsatt vidare till yrkeshögskolestudier samma år som de avlagt studentexamen var år 2017 närmare 10 procentenheter mindre än drygt tio år tidigare.

Av nyintagna studerande vid yrkeshögskolor hade 8,5 procent tagit studenten samma år – tidigare var andelen 18 procent.

Vad gäller universiteten hade andelen nyblivna studerande minskat med 12 procentenheter.

Av nyintagna studerande vid universitet var andelen nyblivna studenter 28 procent år 2017, medan den tio år tidigare var 40 procent.

Dröjer längst för unga kvinnor

För unga kvinnors del syns en större fördröjning i övergången till högskolestudier jämfört med unga män. Orsaken till detta är okänd.

Fortfarande är det ändå en betydligt större andel av kvinnorna än av männen som överhuvudtaget inleder högskolestudier.

De färska siffrorna talar sitt tydliga språk: målet att förlänga yrkeskarriärerna och få ungdomarna ut i arbetslivet snabbare verkar inte ha uppnåtts trots att det länge varit ett utbildningspolitiskt mål – också för Juha Sipiläs (C) regering.

För att snabbare få de unga ut i arbetslivet införde Sipiläs regering år 2016 högskolekvoten för förstagångssökande.

Det innebär att skolorna enligt lag måste reservera en del av studieplatserna för personer som för första gången söker studieplats vid en högskola.

Effekten av kvotreformen har ändå varit liten, kanske till och med kontraproduktiv - kvoten har lett till att många unga överväger noga om det alls lönar sig att söka in till en högskola eller inte, för att inte gå miste om den fördel man som förstagångssökande har.

Ny modell kan vända trenden

Under de närmaste åren kan ändå en ny modell sätta fart på de ungas övergång till högskoleutbildning.

Enligt modellen skulle hälften av högskoleplatserna från år 2020 framåt fyllas endast på basis av resultaten i avgångsbetyget.

Bland universitetens ekonomilinjer togs reformen i bruk redan i samband med antagningen våren 2018, och resultaten har varit goda.

Studier på högskolenivå påbörjas och slutförs i genomsnitt i en högre ålder i Finland än i många andra EU- och OECD-länder, visar internationella jämförelser.

Källor: Statistikcentralen, Yle Uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes