Hoppa till huvudinnehåll

Bidöd oroar i världen - ingen vet hur pollinerarna i Finland har det

Urbaniseringen och ett allt intensivare jordbruk påverkar bina och andra pollinerande insekter. På vissa håll i Europa har de till och med försvunnit. Nu ska pollinerarnas situation i Finland undersökas ordentligt.

Den senaste tiden har det kommit flera larmrapporter om att insekternas antal minskar runt om i världen.

I Finland verkar situationen inte vara lika akut, men det finns inte heller mycket forskning kring ämnet här hemma. Därför ska pollinerarnas situation i Finland nu undersökas under ledning av Finland miljöcentral.

Blommor ger mervärde

Sebastian Sohlberg är lantbrukare på Malmgård i Sjundeå. Som jägare och naturvän har han ett stort intresse för att bevara och förbättra mångfalden i naturen.

Det handlar både om mjuka värden och helt krass ekonomisk vinning: han vill kunna gå med sina barn på fälten och titta på olika växter och djur, samtidigt som till exempel mera pollinerare också innebär en bättre rypsskörd.

- Studier visar att det kan vara fråga om några hundra kilograms skillnad om rypsen har pollinerats bra, säger han.

Fakta pollinerare

  • Pollinerare är humlor, bin, blomflugor och fjärilar.
  • Bär och oljeväxter som ryps är beroende av pollinerare.
  • Spannmål och potatis behöver inte pollineras.
  • I Finland beräknas pollineringen vara värd 60 miljoner euro om året, enligt biodlarnas förbund

Sebastian Sohlberg har därför odlat remsor vid sina åkerkanter för att skapa områden där pollinerare trivs. Förra året blommade där bland annat solros och honungsfacelia, som till exempel bin tycker mycket om.

- Det har gett en hel del insekter och mångfaldsmässigt ger den fortfarande en botten som är något helt annat än ute på det kultiverade skiftet där bredvid, säger han.

Tanken är också att göra motsvarande remsor mitt i fälten, till exempel där grödan byts.

Onödigt att städa åkrarna för mycket

Vid åkern visar Sebastian Sohlberg också en höbal som ursprungligen har fungerat som vinterfoder åt rådjuren. Men de har också en annan funktion efter att rådjuren hittar annan mat på sydsluttningarna.

- Pollinerare som till exempel humlor kan komma och göra bon och utnyttja det här materialet. Med andra ord kommer vi att få pollinering i det närliggande landskapet.

En man vid en höbal.
Sebastian Sohlberg visar var humlorna och andra pollinerare kan hitta material till sina bon. En man vid en höbal. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Sjundeå,hö,sebastian sohlberg

Andra konkreta saker som jordbrukarna kan göra är att se till att växtskydd används vid rätt tidpunkt, så att man inte tar kål på pollinerarna.

- Det handlar om att göra en sådan bekämpningsplan att man behöver bekämpa så lite som möjligt och kanske ha överseende med ogräs i viss mån på vissa platser. Kanske man kan lämna en fältkant obesprutad som ger ett visst mervärde.

En traktor sår höstraps.
Höstrypsen gynnas av en god pollinering. En traktor sår höstraps. Bild: Sebastian Sohlberg traktorer,sådd,Västnyland,höstraps

Det gäller också för bönderna att inte städa allt för ivrigt på sina åkrar, fortsätter han.

- Gärna vill bonden vara väldigt ivrig på att hålla det snyggt runt fältkanten, men kanske det kunde gynna mångfalden lite mera om man är lite mindre effektiv ibland.

Pollinerarnas livsmiljö ändras också här

Den senaste tiden har det kommit flera larmrapporter om insekternas situation i världen.

Nyligen publicerades en undersökning som visar att insekternas antal globalt minskar med 2,5 procent årligen.

För drygt ett år sedan visade en tysk rapport att de flygande insekterna på skyddade områden har minskat med 75 procent under de senaste 30 åren.

I Centraleuropa har pollinerarnas antal minskat drastiskt på vissa håll eftersom deras livsmiljö har försvunnit.

Blommor vid en åker.
Sebastian Sohlberg har sått solros och honungsfacelia vid åkerns kant. Blommor vid en åker. Bild: Sebastian Sohlberg Åker,blomma (växternas beståndsdelar),Västnyland

Men i Finland är situationen ändå inte lika akut bland annat för att åkerarealen fortfarande är förhållandevis liten, säger Mikael Jern som är vd för Novias försöks- och undervisningsgård i Västankvarn i Ingå.

- I Finland är det kanske inte riktigt lika alarmerande som i Europa. Men också här i Finland så har håller livsmiljöerna för pollinerare på att förändras hela tiden.

En orsak är att gamla betesmarker håller på att försvinna. Där har traditionellt funnits blommor och växter som pollinerarna kunde besöka.

En annan orsak är att bebyggelsen breder ut sig också här, även om det inte sker i lika stor utsträckning som söderut i Europa.

Också de bekämpningsmedel som används i jordbruket kan vara en orsak till att pollinerarnas antal i Finland minskar.

Hur orolig tycker du man ska vara?

- Överdrivet orolig ska man inte vara, men man ska ta det på allvar. Det är ju sådana saker som var och en som håller på med jordbruket måste ta ansvar för, att man använder till exempel bekämpningsmedel på ett sådant sätt som man ska använda dem enligt bruksanvisningen.

Forskningen ska nu starta

Samtidigt är det svårt att säga något om hur pollinerarnas situation har förändrats i Finland. Orsaken är att det knappt finns några finländska studier om saken.

- Det låter lite konstigt, men man har i Finland hittills inte vetat hur mycket vilda pollinerare och tama bin vi har. Men vi ska följa upp förändringarna i pollinerarstammarna i framtiden och titta på vilken ekonomisk betydelse de har för jordbruket i Finland.

Porträttbild på Mikael Jern.
Mikael Jern är vd vid Västankvarn gård i Ingå. Porträttbild på Mikael Jern. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,västankvarn gård

I år ska därför ett större forskningsprojekt kring pollinerarna i Finland starta. Det är Finlands miljöcentral som håller i trådarna för det projektet.

Tycker du jordbrukare är tillräckligt medvetna om pollinerarnas situation?

- Jordbrukare har nog varit medvetna om det. Men eftersom det har forskats ganska lite om det i Finland är det viktigt att man lyfter upp det här och diskuterar det på ett sånt sätt att jordbrukarna kan få fram sådan fakta som de kan ha nytta av.

Varför börjar forskningen först nu?

- Jag måste säga att jag inte vet. Det beror kanske på att situationen i Finland inte har varit lika dålig som i resten av Europa. Man har länge runt om i världen bekymrat sig över att pollinerarna minskar och i andra länder har hela bisamhällen försvunnit spårlöst, men det har vi inte märkt av i Finland.

Viktigt att forskningen är gjord på rätt ställe

Sebastian Sohlberg understryker att det är viktigt att det forskas på lokal nivå eftersom förhållandena varierar beroende på var man befinner sig.

Man kan inte jämföra södra Europa med Finland, säger han.

- Det är jätteviktigt att vi får inhemsk oberoende forskning när det gäller den biologiska mångfalden överlag. Det är helt förkastligt att applicera den forskning som gjorts i England, Spanien eller Amerika på Finland eftersom förhållandena är så pass olika.

Även om Sohlberg inte är speciellt orolig för situationen i Finland anser han att det är viktigt att vi får kunskap om hur läget är här.

- Det är dumt att göra fel och man borde göra rätt. Därför tycker jag att man ska vara lyhörd för den diskussion som förs och den forskning som finns.

Alla måste dra sitt strå till stacken

Samtidigt tycker Sebastian Sohlberg att det är hela samhällets ansvar att se till att mångfalden i naturen bevaras.

Han menar att jordbrukare och markägare med sina åtgärder kan göra en stor skillnad för miljön, som att binda kol eller gynna pollinerare.

Samtidigt ska man inte belasta markägaren, eller i det här fallet jordbrukaren, ensam för den kostnad som det här kanske innebär, säger han.

- Ska vi ha ett billigt bröd så måste vi också ta ansvar för konsekvenserna det här innebär. Vi behöver en bättre mångfald på åkern, men det är väl ingalunda bonden som ensam ska stå för den kostnaden.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland