Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Naturskogar är att föredra framom plantager – stor nytta för att bromsa klimatförändringen

Papegojor i regnskogen.
Mer naturskog gynnar också artrikedomen i världen. Här sitter några blågul aror i en tropisk regnskog i Sydamerika. Papegojor i regnskogen. Bild: Dmitry Rukhlenko Regnskog

Mycket ny skog i länder nära ekvatorn ska hjälpa till med att motarbeta klimatförändringen. Men det finns ett alltför stort fokus på att anlägga kommersiella plantager, varnar en brittisk forskargrupp. Gruppen påpekar att naturskogar i längden är mycket bättre på att binda koldioxid ur atmosfären.

– Här framför oss ser vi en kottepalm. Det är en mycket primitiv växt och hör till de första träd som överhuvudtaget fanns på jorden. Och där bakom ser vi en trädormbunke. Sådana finns i vissa subtropiska områden, påpekar Olavi Luukkanen är professor emeritus i tropisk skogsskötsel vid Helsingfors Universitet.

Han berättar engagerat om olika exotiska trädarter i Kajsaniemi botaniska trädgård i Helsingfors.

– Naturskogen i tropiska områden är mycket mångsidig. I regnskogen kan träden ha upp till 10 olika kronskikt ovanpå varandra, säger Luukkanen.

Olavi Luukkanen
Olavi Luukkanen, professor emeritus i tropisk skogsskötsel, granskar ett kakaoträd i Kajsaniemi botaniska trädgård. Olavi Luukkanen Bild: Yle/Niklas Fagerström kakaoträd,porträtt,professor emeritus

Han påpekar att växande skog hjälper till att binda koldioxid ur atmosfären, i samband med fotosyntesen. Kol sparas i stammen, i löven och i rötterna.

– Växande skog binder alltid kol. Och ju snabbare den växer, desto mera binder den.

Om man planterar skog på områden som inte redan är skogsbeklädda kan man alltså få bort koldioxid ur atmosfären.

Skog större än 10 gånger Finlands yta

Före 1700-talet och den industriella revolutionen så täcktes jordens yta av skog i betydligt större utsträckning än i dag.

Men det pågår nu ett internationellt samarbete, som kallas för Bonn-utmaningen, för att återställa så mycket som 350 miljoner hektar skog före år 2030. Det är ett område som är större än 10 gånger Finlands yta, eller större än Indien.

43 länder i tropikerna och subtropikerna, där träd växer snabbt, är med om Bonn-utmaningen. Länderna – inklusive Brasilien, Indien och Kina – har hittills lovat plantera 292 miljoner hektar skog.

"För ensidig skog"

Simon Lewis, som är professor i global förändring vid University College London, har tillsammans med flera kolleger sammanställt uppgifter om all den skog som har utlovats i samband med den globala Bonn-utmaningen.

De har kommit fram till att nästan hälften (45 procent) av de planerade skogarna består av kommersiella, monokulturella planteringar, där relativt få organismer trivs.

Eukalyptus
Plantage med eukalyptusträd för pappersindustrin. Eukalyptus Bild: Songsak Paname eukalyptussläktet

– Sådana här planteringar tar inte upp särskilt mycket koldioxid ur atomsfären. Och ungefär varje årtionde huggs träden ned för att till exempel producera pappersprodukter eller spånskivor. När träprodukterna sönderfaller, eller till exempel bränns, så återgår koldioxiden till atmosfären, säger Lewis.

Enligt forskargruppens beräkningar är naturskogar i längden, till exempel fram till år 2100, mycket bättre på att binda koldioxid än vad mer kommersiella plantager är.

Lewis är upprörd över att så många länder väljer bort möjligheten att återställa naturskogar.

– Det är en skandal. Folk blir säkert överraskade över att det att återbörda skog innebär monokulturella planteringar av kommersiella träd för att göra papper- och träprodukter. De flesta tänker sig säkert att man vill få skogen tillbaka till såsom den var en gång i tiden. Det borde det betyda.

Vietnam är det land i världen som har lovat att återställa mest naturskog – 14,6 miljoner hektar, eller nästan hälften av Finlands yta.

Forskare och klimatexperter uppmanade i en insändare i tidningen The Guardian den här veckan regeringar över hela världen att stöda naturliga klimatlösningar, genom att i brådskande ordning återställa skog och andra viktiga ekosystem för att kunna binda mer koldioxid. Första undertecknare var den svenska klimataktivisten Greta Thunberg.

Mångfald och lönsamhet

Naturskogar gynnar också biodiversiteten som har varit hårt utsatt över hela världen under senare år.

En finländsk forskningsrapport visade till exempel förra månaden att antalet akut hotade arter i Finland har ökat under det senaste årtiondet. Liknande har skett också på sydligare breddgrader.

Varför tror du att man i många länder närmare ekvatorn inte har planterat så mycket naturskog och istället fokuserat på kommersiella planteringar?

– Det finns ekonomiska orsaker till det. Kommersiella plantager kan ge de företag som driver dem vinst. De kan hävda att de både återställer skog, men det är inte så det fungerar, säger han.

Olavi Luukkanen
Olavi Luukkanen tittar på en bambu. Bambu är inte ett träd utan en grässort. Bambun kan i gynnsamma förhållanden växa till och med en meter per dag. Olavi Luukkanen Bild: Yle/Niklas Fagerström bambu (växter),Olavi Luukkanen

Professor emeritus Olavi Luukkanen är inte alls lika kritisk till att en stor andel av de nya skogarna är plantager.

– Jag skulle säga att det är bra att det finns kommersiella intressen och plantager anläggs. Det som den brittiska forskargruppen har glömt att nämna är svårigheten att få till stånd naturskogar i tropikerna. Min grupp har forskat i det här redan för drygt 20 år sedan i Indonesien och märkt en hur svår process det är. Det finns en viss teknik men det är inte så lätt.

Han är också skeptisk till de brittiska beräkningarna om hur effektiv naturskogen faktiskt är på att binda koldioxid på lång sikt – fram till år 2100.

– Jag blev lite förvånad när jag såg att naturskogen skulle binda drygt 40 gånger mer kol än plantager. Själv har jag trott, och jag tror att sanningen är att vi har 3–4 gånger mera kol lagrad i naturlig skog jämfört med plantager.

Hur mycket bättre?

En tredje bedömning får vi av Tuomo Kalliokoski som är forskare vid Helsingfors Universitet.

Han är skogsekolog och har i flera år forskat i skogars klimatpåverkan. Just nu tittar han närmare på hur man i olika länder kunde gynna skogars förmåga att fungera som kolsänkor.

Det finns många sätt att räkna skogars klimatpåverkan, men Kalliokoski säger ändå bestämt att den brittiska forskargruppen klart har överskattat den positiva klimateffekt naturskogen har samtidigt som man har underskattat plantagernas klimateffekt.

– Jag skulle säga att det är en överskattning att säga att naturskogar är drygt 40 gånger mer effektiva på att binda koldioxid än plantager. Och att de skulle vara 3–4 gånger bättre är en ganska så försiktig bedömning.

Han menar alltså att sanningen troligen ligger någonstans mellan Simon Lewis och Olavi Luukkanens uppskattning.

Slutsatsen är hur som helst enligt forskarna att naturskogar i medeltal är bättre på att binda koldioxid, när man väl lyckas etablera sådana skogar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes