Hoppa till huvudinnehåll

Östtyska Lausitz lever på - och med - brunkolen men nu ska den försvinna: ”Visst har man sömnlösa nätter”

Brunkol står för ungefär en fjärdedel av den tyska elproduktionen
Brunkol står för ungefär en fjärdedel av den tyska elproduktionen. Brunkol står för ungefär en fjärdedel av den tyska elproduktionen Bild: Johnny Sjöblom kol,kolkraftverk,Tyskland

Allra senast år 2038 ska det vara slut. Då ska det sista kolkraftverket i Tyskland vara stängt, så står det skrivet i den plan som slogs fast i början av året. Vi har besökt en östtysk ort där den här planen kan komma att få omfattande följder.

Kraftverket i Boxberg är omöjligt att missa.

Man behöver inte ens vara nära kraftverket för att se de enorma molnen av vattenånga som stiger upp från kyltornen också under denna gråa vårvinterdag.

Boxberg var i tiderna det största kolkraftverket i DDR och med en kapacitet på över 2 500 megawatt är anläggningen en betydande faktor i den tyska elproduktionen än i dag.

Kraftverket kan producera el för omkring fem miljoner tyska hushåll, men hur länge man kommer att göra det är i dagens läge ett stort frågetecken.

Senast år 2038 ska det enligt den så kallade kolkommissionens planer vara slut, men den tyska regeringen har inte ännu fattat några slutgiltiga beslut gällande tidtabellen och vilka kraftverk som först kommer att stängas.

– För oss är det här förstås problematiskt då vi måste planera vår verksamhet långt in i framtiden. Och de nu gällande planerna för utvinning av brunkol sträcker sig ända in på 2040-talet, säger Thoralf Schimer talesman för företaget LEAG som driver kraftverket i Boxberg.

Boxberg beroende av brunkolen

I närheten av Boxberg driver LEAG också de tidigare av Vattenfall ägda kraftverken Jänschwalde och Schwarze Pumpe och så förstås de tillhörande stora dagbrotten.

Sammanlagt sysselsätter företaget omkring 8 000 personer, en av dem är elektrikern Martin Schautschick.

– Det är klart man funderar över vad framtiden för med sig men samtidigt så finns det inget yrke idag där man vet hur det ser ut med arbetsplatsen om tjugo år.

– Mycket hinner ännu hända, hittills finns ju bara en plan och inga beslut. Bland annat måste man komma på hur kolkraften ska ersättas, säger Schautschick.

Ett av kontrollrummen
Ett av kontrollrummen Bild: Johnny Sjöblom Tyskland,kolkraftverk

Brunkolen står i dagens läge för ungefär en fjärdedel av elproduktionen i Tyskland och i synnerhet här i Lausitz på gränsen mot Polen spelar den fortfarande en mycket stor roll med tanke på ekonomi och arbetsplatser.

– Av våra 4 600 invånare arbetar nästan 2 000 inom i energibranschen, säger Achim Junker, borgmästare i Boxberg.

Från LEAG:s sida talar man om att brunkolen direkt och indirekt sysselsätter närmare 20 000 personer och årligen uppgår värdet av verksamheten till närmare 1,5 miljarder euro.

Rädsla för att de unga flyttar

En större huvudgata, en matbutik och några höghus från DDR-tiden. Det som kan sägas vara centrum av Boxberg erbjuder ingen större visuell upplevelse.

Den sömniga lilla orten ligger dessutom rätt så avsides, åtminstone mätt med tyska mått. Närmaste motorväg ligger tiotals kilometer bort och här stannar inga tåg.

Struktursvag är den benämning som ofta används för hela regionen.

– Redan i samband med återföreningen 1990 lades många firmor ner och de unga flyttade till väst. Om man nu i snabb takt avstår från brunkolen är vi rädda för att samma sak ska hända igen, säger borgmästaren Junker.

Achim Junker är borgmästare i Boxberg
Achim Junker. Achim Junker är borgmästare i Boxberg kolkraftverk,Tyskland,achim junker

För att det här inte ska hända föreslår den så kallade kolkommissionen att de drabbade områdena och orter som Boxberg ska stödas med 40 miljarder euro under de kommande tjugo åren.

– Vi hoppas att Lausitz kunde göras till en europeisk modellregion för hur man går över från brunkol till något annat. Men för att det ska lyckas behöver vi nya välbetalda industrijobb för att hålla kvar de unga, säger Junker.

”Många frågor öppna”

För att locka företag till regionen behövs enligt den kristdemokratiske borgmästaren ändå stora investeringar i vägar och järnvägar.

Att hans parti nu också är med om att göra sig av med brunkolen samtidigt som man sedan tidigare kör ner kärnkraften har Junker ändå svårt att förstå.

– Jag är smått kritisk till att Tyskland alltid måste axla en ledarroll. Säkerheten vid våra kärnkraftverk var knappast så dålig att man så snabbt såg sig tvungen att slopa den här teknologin.

Några kilometer från borgmästarens kontor späder man på kritiken.

– Vi kan leverera el dygnet runt oberoende av väder och vind. Om man parallellt slopar kärn- och kolkraft måste man för framtiden kunna garantera en säker tillförsel av el till ett rimligt pris.

– På den här punkten ser åtminstone vi många öppna frågor, säger Thoralf Schirmer på LEAG.

Tyskland når inte målen

Som en följd av beslutet från år 2011 att avveckla kärnkraften har de tyska koldioxidutsläppen inte minskat enligt de mål man hade satt upp.

En allt större del av den tyska elen kommer visserligen från förnybara energikällor som vind och sol (år 2018 cirka 40 procent), men samtidigt har elbortfallet från nerkörda kärnreaktorer i flera år också ersatts med brunkol.

Dagbrottet Nochten försöjer kraftverket med kol (1)
Dagbrottet Nochten försöjer kraftverket med kol (1) Bild: Johnny Sjöblom kolkraftverk,Tyskland

Trots att kraftverk som Boxberg har moderniserats under årens lopp härstammar den absolut största delen av de 313 miljoner ton koldioxidutsläpp som elproduktionen år 2017 förorsakade från just förbränning av kol.

– Tysklands väg är nog både ambitiös och modig. Utomlands följer man noggrant med vad vi gör. Men om vi ska duga som exempel måste vi nog också ha fungerande lösningar och dessutom sådana lösningar som den egna befolkningen kan leva med.

– Annars duger vi nog inte som förebild, säger Martin Schautschick.

Förhoppningar för regionen

Själv vill den 32-årige Schautschick helst stanna kvar i sin hembygd Lausitz och inte flytta någon annanstans i jakt på ett nytt jobb.

– Brunkolen är en känslosam affär för oss som bor här på samma sätt som stenkolen tidigare var det i Ruhrområdet. Vi har lärt oss att leva med för- och nackdelarna och folk är bundna till industrin.

– Vem som helst kan bygga luftslott och lova det ena och det andra men om man nu slopar kolen så vill folk här se konkreta åtgärder som gagnar regionen, säger Schautschick.

– Man har nog sömnlösa nätter. Men om allt görs med eftertanke har jag också en stark förhoppning om att Lausitz förblir en livskraftig region också i framtiden, säger borgmästaren i Boxberg Achim Junker.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes