Hoppa till huvudinnehåll

SVT: Könskorrigeringar ökar kraftigt bland allt yngre tonåringar

en flicka sitter på en sten
Allt fler tonårsflickor vill korrigera sitt kön. en flicka sitter på en sten Bild: Sandra Crawford/Yle vår,Naturfotografi,fotografering,Flicka

Könskorrigeringar är en växande trend och allt yngre tonåringar i Sverige upplever att de har fötts i fel kropp. Det rapporterar SVT:s Uppdrag granskning i sitt senaste program. Samtidigt saknas uppföljande forskning om den nya patientgruppen. Vem bär ansvaret då unga ångrar sig senare i livet?

Den nya, kraftigt ökande patientgruppen för könskorrigeringar är unga tonårsflickor, som lider av könsdysfori; de upplever att kroppen inte stämmer överens med deras könsidentitet och de lider av det.

Över hälften av flickorna som söker vård för könsdysfori lider också av depression, autism och självskadebeteende.

I Sverige utför Karolinska universitetssjukhuset en stor del av könskorrigeringarna i landet.

Tidigare kunde ett tiotal patienter per år söka vård för könsdysfori vid deras barn- och ungdomsenhet medan de unga i dag som söker vård är nästan 200 per år.

Vid Karolinska har så unga som 14-åriga flickor genomgått könskorrigering.

Kritik mot svensk vårdmodell: "Vi är testkaniner"

Den svenska vården kritiseras kraftigt i programmet Tranståget och tonårsflickorna.

Programmet lyfter fram två personer som genomgått könskorrigering men som nu ångrar sig. Den ena av dem, "Mika", säger att vården ges för lättvindligt.

- Vi är testkaniner, något som det inte finns tillräcklig vetenskap bakom. Var någonstans inom medicinen gör man på detta viset, var spelar man med folks liv? frågar "Mika"

– Det jag fick veta av vården var att det i princip inte är någon som ångrar sig, berättar "Mika".

Mika återger sin berättelse anonymt i rädsla för att bli stämplad av transcommunityn. Att ångra sig hör inte till det "klassiska transnarrativet", säger hon.

Man vet inte på sikt hur de kommer att må, man har ingen forskning på hur det går.― Anne Waehre, överläkare vid Rikshospitalet

Tidigare forskning visar att vården av könsdysfori minskar människors lidande.

Av tidigare forskning vet man att få personer ångrar könskorringering, med forskning saknas kring den nya patientgruppen som började växa 2012.

Anne Waehre, överläkare på könsmottagningen för barn vid norska Rikshospitalet, ser samma ökning som i Sverige och hon kallar vården av tonårsflickor för “experimentell”.

– Man vet inte på sikt hur de kommer att må, man har ingen forskning på hur det går.

Per-Anders Rydelius, överläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska, säger att vården följer en beprövad modell och att deras mål är att lätta på patienternas lidande.

- Självklart kan utredningsmodellen behöva modifieras på olika sätt. Men huvuddelen av de som utreds och behandlas, de blir ju ändå nöjda, säger Rydelius.

Starka hormonbehandlingar stoppar puberteten

En person som börjar testosteronbehandling och övergår från kvinnligt till manligt kön måste fortsätta med medicineringen hela livet och många av de fysiska förändringar som sker till följd av behandlingen är oåterkalleliga.

Preparaten är starka. Till unga ger man hormon som stoppar puberteten och dosen är samma som används vid kemisk kastrering av vuxna män.

Föräldrar till minderåriga flickor som påbörjat könskorrigerande behandling ifrågasätter varför utredningen inte är mera djupgående och varför deras barn så hastigt fick grönt ljus för att inleda medicinsk korrigering. De hade önskat att de erbjudits andra alternativ.

- Vi upplever inte att vården erbjuder någonting annat än hormonbehandling och planering för kirurgi. Att operera om vårt barn, säger “Sofie” som är mamma till en av tonårsflickorna.

Svensk och norsk lag mer liberal än den finska

I Finland har lagen om könskorrigering kritiserats av sakkunniga och aktivister och den anses släpa efter lagen i Sverige och Norge. Man har redan länge efterlyst en ny lag som inte kräver sterilisering före könskorrigering. Många har också talat för att man ska få fatta beslut om korrigering redan före myndig ålder.

I Norge kan medborgare välja sin könstillhörighet själv då de fyllt 6 år.

I Sverige har ett lagförslag i fjol höstas lagts fram som skulle tillåta 15-åringar att söka sig till könskorrigerande vård utan föräldrars vetskap eller tillstånd.

Se SVT:s Uppdrag granskning här.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes