Hoppa till huvudinnehåll

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Tapani Brotherus, 2008
Tapani Brotherus, 2008 Tapani Brotherus, 2008 Bild: Yle/Jyrki Lyytikkä Tapani Brotherus,2008

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade chilenare från fångenskap och död.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Finland i det nya Chile

Tapani Brotherus kom till Santiago de Chile 1971 med frun Lysa, två barn och en hund. Brotherus skulle vara med och bygga upp Finlands ambassad i den nya demokratin Chile. Hans titel var chargé d’affaires.

Alexander Thesleff, den egentliga ambassadören för Chile, var placerad i Argentina.

Den nya folkvalda presidenten Salvador Allende höll på att bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Matköerna var dock ännu långa och ekonomin knagglig.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomiskt, för amerikanerna var oroliga för kommunismens framfart.

Finländarna blev varmt mottagna i Chile, medan USA ansåg det suspekt att Finland hade öppnat en diplomatisk representation i Chile.

Militärdiktaturen tog över

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Militären fängslade president Salvador Allende och han dog samma dag. Den officiella dödsorsaken sades vara självmord, men många ifrågasatte detta.

Tapani Brotherus börjar sitt sommarprat om Chile 1973 med Allendes sista ord.

Militärjuntan förföljde, fängslade, torterade och dödade dem som hade stött Allende, eller som var socialister. Gränserna till grannländerna stängdes.

Under den närmaste tiden flydde mängder av personer till ambassaderna. De latinamerikanska ambassaderna blev först fulla.

- USA, som var militärkuppens främsta sponsor, tyckte illa om att dess allierade länder skulle ta emot militärjuntans fiender. Strax efter kuppen fanns det relativt få tillflyktsorter för Allendes anhängare. Ju mindre känt och mera avlägset landet var, desto bättre för de förföljda, berättar Tapani Brotherus.

Finska ambassaden blev ett skyddshärbärge för förföljda chilenare

Några dagar efter militärkuppen klättrade de första flyktingarna över muren till Tapani Brotherus hem. Lysa Brotherus stod i sin trädgård och insåg att familjelivet skulle förändras.

Under de följande dagarna anlände fler, alla på flykt undan en fruktad diktator.

Bland dem som sökte skydd fanns bland andra Salvador Allendes säkerhetsvakter och chefen för den handelspolitiska avdelningen vid Chiles utrikesministerium.

Som mest hade familjen Brotherus ett trettiotal personer boende hos sig.

Den svenska ambassadören Harald Edelstam fick Sveriges stöd

Sveriges ambassadör Harald Edelstam tog öppet ställning mot militärjuntan. Sverige tog över Kubas ambassad och Edelstam smugglade ut flyktingar.

Harald Edelstam var redan en motståndshjälte från andra världskriget. Som diplomat i det ockuperade Norge hade Edelstam räddat livet på hundratals norska motståndsmän och judar. Han skyddade förföljda motståndsmän i sitt hem och smugglade ut dem till Sverige.

Den norska motståndsrörelsen Hjemmefronten döpte honom till Svarta Nejlikan.

Också på Santiagos gator körde Edelstam med flyktingar gömda i bilen och trotsade general Pinochet. Och smeknamnet bibehöll han där.

Då det gäller människoliv tycker jag att en diplomat har rätt att engagera sig på det sätt jag gjorde i Chile.― Harald Edelstam, 1974

Militärjuntan förföljde Edelstam och till sist förklarades han persona non grata och måste lämna landet.

Harald Edelstam ångrar inte vad han gjorde.

- Jag har under hela min diplomatiska karriär försökt agera mänskligt, säger han.

Harald Edelstam agerade starkt, och fick också stor hjälp av sitt lands regering och framför allt av statsminister Olof Palme. De accepterade genast hans sätt att handla och stödde honom.

Flyktingar till DDR och Finland

I motsats till Edelstam hade Brotherus ingen som backade upp honom.

– Harald Edelstam ringde statsminister Olof Palme som skickade pengar och personal. Men det hade varit utopiskt att vänta sig något sådant av vårt utrikesministerium, menar Tapani Brotherus.

På 1970-talet ansåg många på UM i Finland att mänskliga rättigheter var FN-tjafs.― Tapani Brotherus

Tapani Brotherus skrev ett brev till statssekreteraren på Utrikesministeriet och förklarade läget.

- Jag fick aldrig något svar, men när huset var fullt av chilenska avhoppare ringde jag till den jourhavande tjänstemannen på Utrikesministeriet.

Tapani Brotherus höll låg profil inför media. Medan svenskarna öppet berättade att de tog emot chilenska avhoppare, sade Brotherus inget.

Därför ifrågasatte många finländska journalister, bland andra Sakari Määttänen från Helsingin Sanomat, Brotherus och vicekonsul Ilkka Jaamalas agerande och anklagade dem för att helhjärtat stöda militärregimen.

- Jag sade att visst var det häftigt att Edelstam tog emot flyktingar, men det som passar Sverige, passar inte varje gång oss. Men vissa journalister misstänkte att vi trots det hade någonting på gång.

Men till sist fick Brotherus och Jaamala grönt ljus från Finland - regeringen meddelade att Finland var villigt att ta emot en del av chilenarna.

De första chilenska flyktingarna till Finland redan den 19 november 1973.

Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973
Chilenska flyktingar anländer till Finland, 1973 Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973 Bild: YLE videostill Helsingfors-Vanda flygplats,1973,Chilenare

Totalt förde den finska ambassaden tillsammans med Harald Edelstam ut närmare 2 500 personer från Chile. Största delen av dem fick asyl i DDR, men omkring 200 kom till Finland.

Dokumentären Hemligstämplad diplomati

Tomi Brotherus, son till Tapani och Lysa Brotherus, har gjort en dokumentärfilm om den dramatiska hösten 1973.

Själv var Tomi Brotherus ett barn då och han har bara diffusa minnen från tiden vid militärkuppen.

För Tapani och Lysa Brotherus kommer både vackra och obehagliga minnen ur det förflutna tillbaka i och med filmen.

För Lysa Brotherus innebar flyktingarna att hon måste vara påhittig och modig, till exempel när det gällde att skaffa mat eller hur hon kunde smuggla ut flyktingar. Vissa händelser kunde vara rent dråpliga när man försökte lura vakter på olika sätt.

Men flyktingarna var förstås också förtvivlade, självmordsbenägna och ångestfyllda då de saknade sina vänner och familjemedlemmar.

Tomi Brotherus har också intervjuat otaliga av de chilenare som blev fängslade, torterade och förföljda i Pinochets diktatur. Vissa av dem kom till Finland.

Dramaserien Invisible Heroes

Den svenska ambassadören Harald Edelstam har fått internationell uppmärksamhet och tack för sina insatser. En film "Svarta nejlikan" kom ut 2007.

Edelstam är en av de få som i offentligheten har berömt Tapani Brotherus för dennes insatser. Ett berömt tal höll han på Sergels torg och där nämnde han Brotherus.

Inspirerad av det talet skrev professor Heikki Hiilamo en bok om Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala: Kuoleman listat. Suomalaisten salainen apu Chilen vainotuille (2010.) En senare upplaga fick namnet Näkymättömät sankarit .

Yles stora dramaserie Invisible Heroes bygger på de här verkliga händelserna och Heikki Hiilamos bok.

I serien spelas Tapani Brotherus av Pelle Heikkilä, hans fru Lysa Brotherus av Sophia Heikkilä och Ilkka Jaamala av Ilkka Villi. Sveriges ambassadör Harald Edelstam spelas av Mikael Persbrandt.

Skådespelarparet Sophia och Pelle Heikkilä gästar Efter nio när de precis har återvänt hem till Finland efter fyra intensiva månader av inspelningar i Chile.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Bergströms besöker Dragsvik

    Bergströms informerar om militärtjänstgöring.

    Magnus Bergström, äldsta sonen i familjen Bergström, avtjänar sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik. Den pedagogiska serien passar på att informera om militärtjänstgöring.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

Nyligen publicerat - Arkivet