Hoppa till huvudinnehåll

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Tapani Brotherus, 2008
Tapani Brotherus, 2008 Tapani Brotherus, 2008 Bild: Yle/Jyrki Lyytikkä Tapani Brotherus,2008

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade chilenare från fångenskap och död.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Finland i det nya Chile

Tapani Brotherus kom till Santiago de Chile 1971 med frun Lysa, två barn och en hund. Brotherus skulle vara med och bygga upp Finlands ambassad i den nya demokratin Chile. Hans titel var chargé d’affaires.

Alexander Thesleff, den egentliga ambassadören för Chile, var placerad i Argentina.

Den nya folkvalda presidenten Salvador Allende höll på att bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Matköerna var dock ännu långa och ekonomin knagglig.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomiskt, för amerikanerna var oroliga för kommunismens framfart.

Finländarna blev varmt mottagna i Chile, medan USA ansåg det suspekt att Finland hade öppnat en diplomatisk representation i Chile.

Militärdiktaturen tog över

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Militären fängslade president Salvador Allende och han dog samma dag. Den officiella dödsorsaken sades vara självmord, men många ifrågasatte detta.

Tapani Brotherus börjar sitt sommarprat om Chile 1973 med Allendes sista ord.

Militärjuntan förföljde, fängslade, torterade och dödade dem som hade stött Allende, eller som var socialister. Gränserna till grannländerna stängdes.

Under den närmaste tiden flydde mängder av personer till ambassaderna. De latinamerikanska ambassaderna blev först fulla.

- USA, som var militärkuppens främsta sponsor, tyckte illa om att dess allierade länder skulle ta emot militärjuntans fiender. Strax efter kuppen fanns det relativt få tillflyktsorter för Allendes anhängare. Ju mindre känt och mera avlägset landet var, desto bättre för de förföljda, berättar Tapani Brotherus.

Finska ambassaden blev ett skyddshärbärge för förföljda chilenare

Några dagar efter militärkuppen klättrade de första flyktingarna över muren till Tapani Brotherus hem. Lysa Brotherus stod i sin trädgård och insåg att familjelivet skulle förändras.

Under de följande dagarna anlände fler, alla på flykt undan en fruktad diktator.

Bland dem som sökte skydd fanns bland andra Salvador Allendes säkerhetsvakter och chefen för den handelspolitiska avdelningen vid Chiles utrikesministerium.

Som mest hade familjen Brotherus ett trettiotal personer boende hos sig.

Den svenska ambassadören Harald Edelstam fick Sveriges stöd

Sveriges ambassadör Harald Edelstam tog öppet ställning mot militärjuntan. Sverige tog över Kubas ambassad och Edelstam smugglade ut flyktingar.

Harald Edelstam var redan en motståndshjälte från andra världskriget. Som diplomat i det ockuperade Norge hade Edelstam räddat livet på hundratals norska motståndsmän och judar. Han skyddade förföljda motståndsmän i sitt hem och smugglade ut dem till Sverige.

Den norska motståndsrörelsen Hjemmefronten döpte honom till Svarta Nejlikan.

Också på Santiagos gator körde Edelstam med flyktingar gömda i bilen och trotsade general Pinochet. Och smeknamnet bibehöll han där.

Då det gäller människoliv tycker jag att en diplomat har rätt att engagera sig på det sätt jag gjorde i Chile.― Harald Edelstam, 1974

Militärjuntan förföljde Edelstam och till sist förklarades han persona non grata och måste lämna landet.

Harald Edelstam ångrar inte vad han gjorde.

- Jag har under hela min diplomatiska karriär försökt agera mänskligt, säger han.

Harald Edelstam agerade starkt, och fick också stor hjälp av sitt lands regering och framför allt av statsminister Olof Palme. De accepterade genast hans sätt att handla och stödde honom.

Flyktingar till DDR och Finland

I motsats till Edelstam hade Brotherus ingen som backade upp honom.

– Harald Edelstam ringde statsminister Olof Palme som skickade pengar och personal. Men det hade varit utopiskt att vänta sig något sådant av vårt utrikesministerium, menar Tapani Brotherus.

På 1970-talet ansåg många på UM i Finland att mänskliga rättigheter var FN-tjafs.― Tapani Brotherus

Tapani Brotherus skrev ett brev till statssekreteraren på Utrikesministeriet och förklarade läget.

- Jag fick aldrig något svar, men när huset var fullt av chilenska avhoppare ringde jag till den jourhavande tjänstemannen på Utrikesministeriet.

Tapani Brotherus höll låg profil inför media. Medan svenskarna öppet berättade att de tog emot chilenska avhoppare, sade Brotherus inget.

Därför ifrågasatte många finländska journalister, bland andra Sakari Määttänen från Helsingin Sanomat, Brotherus och vicekonsul Ilkka Jaamalas agerande och anklagade dem för att helhjärtat stöda militärregimen.

- Jag sade att visst var det häftigt att Edelstam tog emot flyktingar, men det som passar Sverige, passar inte varje gång oss. Men vissa journalister misstänkte att vi trots det hade någonting på gång.

Men till sist fick Brotherus och Jaamala grönt ljus från Finland - regeringen meddelade att Finland var villigt att ta emot en del av chilenarna.

De första chilenska flyktingarna till Finland redan den 19 november 1973.

Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973
Chilenska flyktingar anländer till Finland, 1973 Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973 Bild: YLE videostill Helsingfors-Vanda flygplats,1973,Chilenare

Totalt förde den finska ambassaden tillsammans med Harald Edelstam ut närmare 2 500 personer från Chile. Största delen av dem fick asyl i DDR, men omkring 200 kom till Finland.

Dokumentären Hemligstämplad diplomati

Tomi Brotherus, son till Tapani och Lysa Brotherus, har gjort en dokumentärfilm om den dramatiska hösten 1973.

Själv var Tomi Brotherus ett barn då och han har bara diffusa minnen från tiden vid militärkuppen.

För Tapani och Lysa Brotherus kommer både vackra och obehagliga minnen ur det förflutna tillbaka i och med filmen.

För Lysa Brotherus innebar flyktingarna att hon måste vara påhittig och modig, till exempel när det gällde att skaffa mat eller hur hon kunde smuggla ut flyktingar. Vissa händelser kunde vara rent dråpliga när man försökte lura vakter på olika sätt.

Men flyktingarna var förstås också förtvivlade, självmordsbenägna och ångestfyllda då de saknade sina vänner och familjemedlemmar.

Tomi Brotherus har också intervjuat otaliga av de chilenare som blev fängslade, torterade och förföljda i Pinochets diktatur. Vissa av dem kom till Finland.

Dramaserien Invisible Heroes

Den svenska ambassadören Harald Edelstam har fått internationell uppmärksamhet och tack för sina insatser. En film "Svarta nejlikan" kom ut 2007.

Edelstam är en av de få som i offentligheten har berömt Tapani Brotherus för dennes insatser. Ett berömt tal höll han på Sergels torg och där nämnde han Brotherus.

Inspirerad av det talet skrev professor Heikki Hiilamo en bok om Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala: Kuoleman listat. Suomalaisten salainen apu Chilen vainotuille (2010.) En senare upplaga fick namnet Näkymättömät sankarit .

Yles stora dramaserie Invisible Heroes bygger på de här verkliga händelserna och Heikki Hiilamos bok.

I serien spelas Tapani Brotherus av Pelle Heikkilä, hans fru Lysa Brotherus av Sophia Heikkilä och Ilkka Jaamala av Ilkka Villi. Sveriges ambassadör Harald Edelstam spelas av Mikael Persbrandt.

Skådespelarparet Sophia och Pelle Heikkilä gästar Efter nio när de precis har återvänt hem till Finland efter fyra intensiva månader av inspelningar i Chile.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet