Hoppa till huvudinnehåll

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Tapani Brotherus, 2008
Tapani Brotherus, 2008 Tapani Brotherus, 2008 Bild: Yle/Jyrki Lyytikkä Tapani Brotherus,2008

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade chilenare från fångenskap och död.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Finland i det nya Chile

Tapani Brotherus kom till Santiago de Chile 1971 med frun Lysa, två barn och en hund. Brotherus skulle vara med och bygga upp Finlands ambassad i den nya demokratin Chile. Hans titel var chargé d’affaires.

Alexander Thesleff, den egentliga ambassadören för Chile, var placerad i Argentina.

Den nya folkvalda presidenten Salvador Allende höll på att bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Matköerna var dock ännu långa och ekonomin knagglig.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomiskt, för amerikanerna var oroliga för kommunismens framfart.

Finländarna blev varmt mottagna i Chile, medan USA ansåg det suspekt att Finland hade öppnat en diplomatisk representation i Chile.

Militärdiktaturen tog över

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Militären fängslade president Salvador Allende och han dog samma dag. Den officiella dödsorsaken sades vara självmord, men många ifrågasatte detta.

Tapani Brotherus börjar sitt sommarprat om Chile 1973 med Allendes sista ord.

Militärjuntan förföljde, fängslade, torterade och dödade dem som hade stött Allende, eller som var socialister. Gränserna till grannländerna stängdes.

Under den närmaste tiden flydde mängder av personer till ambassaderna. De latinamerikanska ambassaderna blev först fulla.

- USA, som var militärkuppens främsta sponsor, tyckte illa om att dess allierade länder skulle ta emot militärjuntans fiender. Strax efter kuppen fanns det relativt få tillflyktsorter för Allendes anhängare. Ju mindre känt och mera avlägset landet var, desto bättre för de förföljda, berättar Tapani Brotherus.

Finska ambassaden blev ett skyddshärbärge för förföljda chilenare

Några dagar efter militärkuppen klättrade de första flyktingarna över muren till Tapani Brotherus hem. Lysa Brotherus stod i sin trädgård och insåg att familjelivet skulle förändras.

Under de följande dagarna anlände fler, alla på flykt undan en fruktad diktator.

Bland dem som sökte skydd fanns bland andra Salvador Allendes säkerhetsvakter och chefen för den handelspolitiska avdelningen vid Chiles utrikesministerium.

Som mest hade familjen Brotherus ett trettiotal personer boende hos sig.

Den svenska ambassadören Harald Edelstam fick Sveriges stöd

Sveriges ambassadör Harald Edelstam tog öppet ställning mot militärjuntan. Sverige tog över Kubas ambassad och Edelstam smugglade ut flyktingar.

Harald Edelstam var redan en motståndshjälte från andra världskriget. Som diplomat i det ockuperade Norge hade Edelstam räddat livet på hundratals norska motståndsmän och judar. Han skyddade förföljda motståndsmän i sitt hem och smugglade ut dem till Sverige.

Den norska motståndsrörelsen Hjemmefronten döpte honom till Svarta Nejlikan.

Också på Santiagos gator körde Edelstam med flyktingar gömda i bilen och trotsade general Pinochet. Och smeknamnet bibehöll han där.

Då det gäller människoliv tycker jag att en diplomat har rätt att engagera sig på det sätt jag gjorde i Chile.― Harald Edelstam, 1974

Militärjuntan förföljde Edelstam och till sist förklarades han persona non grata och måste lämna landet.

Harald Edelstam ångrar inte vad han gjorde.

- Jag har under hela min diplomatiska karriär försökt agera mänskligt, säger han.

Harald Edelstam agerade starkt, och fick också stor hjälp av sitt lands regering och framför allt av statsminister Olof Palme. De accepterade genast hans sätt att handla och stödde honom.

Flyktingar till DDR och Finland

I motsats till Edelstam hade Brotherus ingen som backade upp honom.

– Harald Edelstam ringde statsminister Olof Palme som skickade pengar och personal. Men det hade varit utopiskt att vänta sig något sådant av vårt utrikesministerium, menar Tapani Brotherus.

På 1970-talet ansåg många på UM i Finland att mänskliga rättigheter var FN-tjafs.― Tapani Brotherus

Tapani Brotherus skrev ett brev till statssekreteraren på Utrikesministeriet och förklarade läget.

- Jag fick aldrig något svar, men när huset var fullt av chilenska avhoppare ringde jag till den jourhavande tjänstemannen på Utrikesministeriet.

Tapani Brotherus höll låg profil inför media. Medan svenskarna öppet berättade att de tog emot chilenska avhoppare, sade Brotherus inget.

Därför ifrågasatte många finländska journalister, bland andra Sakari Määttänen från Helsingin Sanomat, Brotherus och vicekonsul Ilkka Jaamalas agerande och anklagade dem för att helhjärtat stöda militärregimen.

- Jag sade att visst var det häftigt att Edelstam tog emot flyktingar, men det som passar Sverige, passar inte varje gång oss. Men vissa journalister misstänkte att vi trots det hade någonting på gång.

Men till sist fick Brotherus och Jaamala grönt ljus från Finland - regeringen meddelade att Finland var villigt att ta emot en del av chilenarna.

De första chilenska flyktingarna till Finland redan den 19 november 1973.

Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973
Chilenska flyktingar anländer till Finland, 1973 Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973 Bild: YLE videostill Helsingfors-Vanda flygplats,1973,Chilenare

Totalt förde den finska ambassaden tillsammans med Harald Edelstam ut närmare 2 500 personer från Chile. Största delen av dem fick asyl i DDR, men omkring 200 kom till Finland.

Dokumentären Hemligstämplad diplomati

Tomi Brotherus, son till Tapani och Lysa Brotherus, har gjort en dokumentärfilm om den dramatiska hösten 1973.

Själv var Tomi Brotherus ett barn då och han har bara diffusa minnen från tiden vid militärkuppen.

För Tapani och Lysa Brotherus kommer både vackra och obehagliga minnen ur det förflutna tillbaka i och med filmen.

För Lysa Brotherus innebar flyktingarna att hon måste vara påhittig och modig, till exempel när det gällde att skaffa mat eller hur hon kunde smuggla ut flyktingar. Vissa händelser kunde vara rent dråpliga när man försökte lura vakter på olika sätt.

Men flyktingarna var förstås också förtvivlade, självmordsbenägna och ångestfyllda då de saknade sina vänner och familjemedlemmar.

Tomi Brotherus har också intervjuat otaliga av de chilenare som blev fängslade, torterade och förföljda i Pinochets diktatur. Vissa av dem kom till Finland.

Dramaserien Invisible Heroes

Den svenska ambassadören Harald Edelstam har fått internationell uppmärksamhet och tack för sina insatser. En film "Svarta nejlikan" kom ut 2007.

Edelstam är en av de få som i offentligheten har berömt Tapani Brotherus för dennes insatser. Ett berömt tal höll han på Sergels torg och där nämnde han Brotherus.

Inspirerad av det talet skrev professor Heikki Hiilamo en bok om Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala: Kuoleman listat. Suomalaisten salainen apu Chilen vainotuille (2010.) En senare upplaga fick namnet Näkymättömät sankarit .

Yles stora dramaserie Invisible Heroes bygger på de här verkliga händelserna och Heikki Hiilamos bok.

I serien spelas Tapani Brotherus av Pelle Heikkilä, hans fru Lysa Brotherus av Sophia Heikkilä och Ilkka Jaamala av Ilkka Villi. Sveriges ambassadör Harald Edelstam spelas av Mikael Persbrandt.

Skådespelarparet Sophia och Pelle Heikkilä gästar Efter nio när de precis har återvänt hem till Finland efter fyra intensiva månader av inspelningar i Chile.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet