Hoppa till huvudinnehåll

De osynliga finländska hjältarna som räddade över tvåtusen personer från diktator Pinochets Chile

Tapani Brotherus, 2008
Tapani Brotherus, 2008 Tapani Brotherus, 2008 Bild: Yle/Jyrki Lyytikkä Tapani Brotherus,2008

Efter militärkuppen i Chile 1973 flydde oliktänkare för sina liv. Finlands ambassad blev en skyddsplats för många. Ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde och räddade chilenare från fångenskap och död.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Finland i det nya Chile

Tapani Brotherus kom till Santiago de Chile 1971 med frun Lysa, två barn och en hund. Brotherus skulle vara med och bygga upp Finlands ambassad i den nya demokratin Chile. Hans titel var chargé d’affaires.

Alexander Thesleff, den egentliga ambassadören för Chile, var placerad i Argentina.

Den nya folkvalda presidenten Salvador Allende höll på att bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Matköerna var dock ännu långa och ekonomin knagglig.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomiskt, för amerikanerna var oroliga för kommunismens framfart.

Finländarna blev varmt mottagna i Chile, medan USA ansåg det suspekt att Finland hade öppnat en diplomatisk representation i Chile.

Militärdiktaturen tog över

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Militären fängslade president Salvador Allende och han dog samma dag. Den officiella dödsorsaken sades vara självmord, men många ifrågasatte detta.

Tapani Brotherus börjar sitt sommarprat om Chile 1973 med Allendes sista ord.

Militärjuntan förföljde, fängslade, torterade och dödade dem som hade stött Allende, eller som var socialister. Gränserna till grannländerna stängdes.

Under den närmaste tiden flydde mängder av personer till ambassaderna. De latinamerikanska ambassaderna blev först fulla.

- USA, som var militärkuppens främsta sponsor, tyckte illa om att dess allierade länder skulle ta emot militärjuntans fiender. Strax efter kuppen fanns det relativt få tillflyktsorter för Allendes anhängare. Ju mindre känt och mera avlägset landet var, desto bättre för de förföljda, berättar Tapani Brotherus.

Finska ambassaden blev ett skyddshärbärge för förföljda chilenare

Några dagar efter militärkuppen klättrade de första flyktingarna över muren till Tapani Brotherus hem. Lysa Brotherus stod i sin trädgård och insåg att familjelivet skulle förändras.

Under de följande dagarna anlände fler, alla på flykt undan en fruktad diktator.

Bland dem som sökte skydd fanns bland andra Salvador Allendes säkerhetsvakter och chefen för den handelspolitiska avdelningen vid Chiles utrikesministerium.

Som mest hade familjen Brotherus ett trettiotal personer boende hos sig.

Den svenska ambassadören Harald Edelstam fick Sveriges stöd

Sveriges ambassadör Harald Edelstam tog öppet ställning mot militärjuntan. Sverige tog över Kubas ambassad och Edelstam smugglade ut flyktingar.

Harald Edelstam var redan en motståndshjälte från andra världskriget. Som diplomat i det ockuperade Norge hade Edelstam räddat livet på hundratals norska motståndsmän och judar. Han skyddade förföljda motståndsmän i sitt hem och smugglade ut dem till Sverige.

Den norska motståndsrörelsen Hjemmefronten döpte honom till Svarta Nejlikan.

Också på Santiagos gator körde Edelstam med flyktingar gömda i bilen och trotsade general Pinochet. Och smeknamnet bibehöll han där.

Då det gäller människoliv tycker jag att en diplomat har rätt att engagera sig på det sätt jag gjorde i Chile.― Harald Edelstam, 1974

Militärjuntan förföljde Edelstam och till sist förklarades han persona non grata och måste lämna landet.

Harald Edelstam ångrar inte vad han gjorde.

- Jag har under hela min diplomatiska karriär försökt agera mänskligt, säger han.

Harald Edelstam agerade starkt, och fick också stor hjälp av sitt lands regering och framför allt av statsminister Olof Palme. De accepterade genast hans sätt att handla och stödde honom.

Flyktingar till DDR och Finland

I motsats till Edelstam hade Brotherus ingen som backade upp honom.

– Harald Edelstam ringde statsminister Olof Palme som skickade pengar och personal. Men det hade varit utopiskt att vänta sig något sådant av vårt utrikesministerium, menar Tapani Brotherus.

På 1970-talet ansåg många på UM i Finland att mänskliga rättigheter var FN-tjafs.― Tapani Brotherus

Tapani Brotherus skrev ett brev till statssekreteraren på Utrikesministeriet och förklarade läget.

- Jag fick aldrig något svar, men när huset var fullt av chilenska avhoppare ringde jag till den jourhavande tjänstemannen på Utrikesministeriet.

Tapani Brotherus höll låg profil inför media. Medan svenskarna öppet berättade att de tog emot chilenska avhoppare, sade Brotherus inget.

Därför ifrågasatte många finländska journalister, bland andra Sakari Määttänen från Helsingin Sanomat, Brotherus och vicekonsul Ilkka Jaamalas agerande och anklagade dem för att helhjärtat stöda militärregimen.

- Jag sade att visst var det häftigt att Edelstam tog emot flyktingar, men det som passar Sverige, passar inte varje gång oss. Men vissa journalister misstänkte att vi trots det hade någonting på gång.

Men till sist fick Brotherus och Jaamala grönt ljus från Finland - regeringen meddelade att Finland var villigt att ta emot en del av chilenarna.

De första chilenska flyktingarna till Finland redan den 19 november 1973.

Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973
Chilenska flyktingar anländer till Finland, 1973 Chilenska flyktingar på Helsingfors-Vand, flygfält, 1973 Bild: YLE videostill Helsingfors-Vanda flygplats,1973,Chilenare

Totalt förde den finska ambassaden tillsammans med Harald Edelstam ut närmare 2 500 personer från Chile. Största delen av dem fick asyl i DDR, men omkring 200 kom till Finland.

Dokumentären Hemligstämplad diplomati

Tomi Brotherus, son till Tapani och Lysa Brotherus, har gjort en dokumentärfilm om den dramatiska hösten 1973.

Själv var Tomi Brotherus ett barn då och han har bara diffusa minnen från tiden vid militärkuppen.

För Tapani och Lysa Brotherus kommer både vackra och obehagliga minnen ur det förflutna tillbaka i och med filmen.

För Lysa Brotherus innebar flyktingarna att hon måste vara påhittig och modig, till exempel när det gällde att skaffa mat eller hur hon kunde smuggla ut flyktingar. Vissa händelser kunde vara rent dråpliga när man försökte lura vakter på olika sätt.

Men flyktingarna var förstås också förtvivlade, självmordsbenägna och ångestfyllda då de saknade sina vänner och familjemedlemmar.

Tomi Brotherus har också intervjuat otaliga av de chilenare som blev fängslade, torterade och förföljda i Pinochets diktatur. Vissa av dem kom till Finland.

Dramaserien Invisible Heroes

Den svenska ambassadören Harald Edelstam har fått internationell uppmärksamhet och tack för sina insatser. En film "Svarta nejlikan" kom ut 2007.

Edelstam är en av de få som i offentligheten har berömt Tapani Brotherus för dennes insatser. Ett berömt tal höll han på Sergels torg och där nämnde han Brotherus.

Inspirerad av det talet skrev professor Heikki Hiilamo en bok om Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala: Kuoleman listat. Suomalaisten salainen apu Chilen vainotuille (2010.) En senare upplaga fick namnet Näkymättömät sankarit .

Yles stora dramaserie Invisible Heroes bygger på de här verkliga händelserna och Heikki Hiilamos bok.

I serien spelas Tapani Brotherus av Pelle Heikkilä, hans fru Lysa Brotherus av Sophia Heikkilä och Ilkka Jaamala av Ilkka Villi. Sveriges ambassadör Harald Edelstam spelas av Mikael Persbrandt.

Skådespelarparet Sophia och Pelle Heikkilä gästar Efter nio när de precis har återvänt hem till Finland efter fyra intensiva månader av inspelningar i Chile.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pål Pressli och dingomani

    Band som likt Elvis föder hysteri, dvs Beatles och Dingo.

    Pål Pressli Show från 1980-talet var en blandning av sketchprogram och musikprogram. I det första avsnittet av Pål Pressli introduceras band som likt Elvis föder hysteri, dvs Beatles och Dingo.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    Raska unga gossar rycker in i Nylands brigad.

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Helsinki Cup genom tiderna

    I juli samlas en massa fotbollsknattar från hela världen.

    Mitt i hetaste sommarvärmen i juli samlas en massa fotbollsknattar från världen över i Helsingfors. På Helsinki Cup möter fotbollsjuniorer kanske för första gången spelare från andra delar av världen. Och för vissa är det första gången man spelar på riktig gräsplan.

  • Kan flickor spela fotboll?

    Flickor och pojkar behandlas olika inom idrotten.

    Är män och kvinnor lika inför idrotten? Finns det kvinnliga och manliga sportgrenar?

  • Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med.

    Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

  • Helsinki Cup: MPS - Kispest

    År 1993 deltog 687 lag i Helsinki Cup.

    Malmin Palloseura spelade mot Kispest Honved från Budapest på Helsinki Cup 1993.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

  • Från butiksbil till R-kiosk

    Varifrån får finländaren sitt dagliga bröd? På 1980-talet drog man in en mängd butiker på glesbygden. Och nära städer dök köpcenter upp.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet