Hoppa till huvudinnehåll

Datummärkningen på livsmedel ökar matsvinnet – intelligenta förpackningar kan bli lösningen då människor inte längre litar på sitt lukt- och smaksinne

Doktorand Malin Göransson utomhus i park med höstgula träd och buskar
Doktorand Malin Göransson. Doktorand Malin Göransson utomhus i park med höstgula träd och buskar Bild: Erik Andersson Göransson,Malin Göransson

I Finland slänger vi drygt 400 miljoner kilogram mat varje år. En bov i dramat anses vara datummärkningen som gör att många konsumenter slänger mat trots att den är ätbar. Ett sätt att minska matsvinnet kan vara intelligenta förpackningar. Malin Göransson forskar i förpackningslogistik på Lunds tekniska högskola.

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, från produktion till konsument. Enligt bland annat naturresursinstitutet Luke är det i hushållen mest mat slängs.

Men oavsett var matsvinnet uppstår ska det vara halverat år 2030. Det är ett av FN:s mål för hållbar utveckling, som Finland förbundit sig till.

Förpackningen är a och o

Datummärkningen är en grundpelare i vår livsmedelskedja. Men det har visat sig att märkningen också leder till att konsumenter slänger mycket mat i onödan.

– Vi använder oss inte längre av lukt- och smaksinnet, utan litar mera på datummärkningen. Så förpackningen och vad som står på den är oerhört viktigt när det gäller att minska matsvinnet.

Det säger Malin Göransson som forskar i förpackningslogistik på Lunds tekniska högskola. Det man rent konkret undersöker är om och på vilket sätt digitala förpackningslösningar kan minska matsvinnet.

Dynamiskt datum

– Vi har testat förpackningar med sensorer som mäter till exempel tid och temperatur under hela livsmedelskedjan. Datan skickas till ett moln med mikrobiologiska beräkningsmodeller som räknar ut den faktiska hållbarheten.

Göransson kallar det ett dynamsikt hållbarhetsdatum. Och enligt henne kan det vara ett sätt att minska matsvinnet.

– I Sverige slänger vi ungefär en tredejdel av all mat som produceras. Matsvinnet är lika stort som för fem år sedan. Jag tror att digitala lösningar kring förpackningar är en nyckel till minskat matsvinn.

Yoghurtar i ett kylskåp.
Yoghurtar i ett kylskåp. Bild: Yle / Hanna Othman Livsmedelsaffärer och supermarketer,K-market,yoghurt,kylskåp,k-supermarket östermalm

Bara bäst före

På Valios produkter används bäst före-märkning eftersom man enbart har mjölkprodukter som är pastöriserade. Enligt Sara Vaskio betyder bäst före inte att en produkt blir oätlig dagen efter.

– Bäst före-märkningen betyder att om man förvarar produkten på rätt sätt så garanterar vi kvalitén fram till det datum som står på förpackningen. Men produkten går givetvis att äta efter att datumet passerats. Vi hoppas att konsumenten använder alla sina sinnen för att avgöra om den smakar okej, säger Sara Vaskio.

Valion tehdas Riihimäellä.
Valion tehdas Riihimäellä. Bild: Toni Määttä / Yle Valio,livsmedelsindustri,yoghurt

Hon är produktutvecklare på forsknings- och utvecklingsavdelningen på Valio. Hon berättar att grunden för hur datummärkningen görs handlar om mikrobiologiska tester.

– Förutom mikobiologiska tester gör vi också en hel del sensoriska utvärderingar. Vi smakar och kollar att produkten är i skick och har den kvalité den ska ha.

Några intelligenta förpackningar har Valio inte på gång ännu. Men Vaskio säger att företaget följer med utvecklingen.

Datummärkning under lupp

Enligt EU:s livsmedelsinformationsförordning ska en livsmedelsförpackning förses med antingen bäst före- eller sista förbrukningsdag.

Sista förbrukningsdag ska användas på mikrobiologiskt lättfördärvliga livsmedel. Det handlar till exempel om färskt kött, äggprodukter och färsk fisk.

Tio närproducerade ägg i en äggkartong.
Tio närproducerade ägg i en äggkartong. Bild: Yle/Hanna Othman ägg,närproducerad mat,äggkartong

I statsrådets redogörelse för landets livsmedelspolitik konstateras att datummärkningarna ofta feltolkas. Därför bör sista användningsdag eller förbrukningsdag bara anges på produkter där det finns en reell hälsorisk om användningstiden överskrids. Så är det inte i dag och Jord- och skogsbruksministeriet ska utreda behovet av att se över de olika datummärkningarna.

Brödpåsar med gula rabattlappar.
Brödpåsar med gula rabattlappar. Bild: Pia Santonen / Yle Brödkö,mathjälp (familje- och socialservice),livsmedelshjälp,Karis,Raseborg,fattigdom,bröd,Rabatt,Bäst före-datum,henelius

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes