Hoppa till huvudinnehåll

Julia Degerth vill leva så plastfritt som möjligt

“Jag har haft min disktrasa i tre år och den är hur fräsch som helst”


Smältande isberg och lidande djur skrämde upp Julia Degerth då hon var elva år gammal. Som barn ville hon helst inte tala om något annat. Idag bloggar hon och föreläser om hur vi kan leva för att världen ska må lite bättre.

I utkanten av Åbo finns ett gammalt gult trähus som lutar. Tappar du en apelsin på golvet i vardagsrummet rullar den till köket.

– Jag tillbringade nyligen en längre period i Köpenhamn men längtade tillbaka till Åbo. Det här är mitt i hem, säger Julia.

Grön i Åbo heter Julias blogg där hon delar med sig av sina klimatsmarta val i livet. Sedan tre år tillbaka har Julia levt enligt zero waste livsstilen. Det innebär att man strävar efter att använda så lite förpackningsmaterial som möjligt och förorsaka så lite avfall som möjligt.

Målet är att minska mängden skräp i världen. Själv håller hon koll på allt avfall hon lämnar efter sig genom att samla det i en liten burk.

 

I den här burken lägger jag allt det skräp jag inte kan sortera, kompostera eller återvända. Och så all plast för att visa hur lite plast det kan bli. Det mesta är klistermärken från frukter och grönsaker. Och så lite papper från choklad som jag inte har kunnat motstå

Burkarna med skräp samlar Julia i ett skåp, allt som allt har det blivit fem stycken av dem under de senaste tre åren. Hon funderar på att eventuellt ta dem med sig i graven.

Julia Degerth vill leva så plastfritt som möjligt.
Julias gröna fingrar syns överallt i hemmet. Ett halvt dussin avocadokärnor gror i glasburkar och Aloe Veran har gett sticklingar. Julia är ofta blomvakt åt sina vänner. Julia Degerth vill leva så plastfritt som möjligt. Bild: Yle/ Jessica Stolzmann plast

Julia har bytt ut de flesta prylar av plast i sitt hem mot hållbarare lösningar. Den bruna disktrasan har tjänat henne i tre år, den är bara inte lika rosa som då den var ny. Men den blir hur fräsch som helst då hon sätter den i kokande vatten och tvättar av den med tvål.

– Tyvärr har en liten hund bitit hål i den annars skulle den vara precis som ny, säger Julia.

I denna minidokumentär om Julia Degerth på Yle Arenan, filmad och klippt av Sixten Björkstrand och Martin Huldin, kan du se mer om hur det är att leva nästan helt och hållet plastfritt.

I toaletten finns en tandborste med bambuskaft som går att kompostera och en tandkrämstub som är av aluminium.

– Korken är tyvärr av plast men det här är ändå ett bättre alternativ än den tandkräm jag lagade själv av kokosolja och bakpulver. Den smakade illa och jag märkte att tänderna inte blev rena.

 

En sporttopp gjord av plast?

Förr älskade Julia att köpa kläder. Hon kunde köpa allt hon såg utan att tänka efter om hon verkligen behövde det eller ens skulle använda det.

Jag hade skåpen fulla av plagg som inte gav mig någon glädje, snarare obehag

Julias garderob var precis som många andras, en plastbomb.

Enligt en undersökning äger vi finländare 250-300 plagg åt gången och en majoritet av alla våra kläder är gjorda av plast.

Polyester, akryl, nylon och andra konstfiber finns i allt från klänningar till tröjor. När kläderna tillverkas och när de tvättas släpper de ifrån sig partiklar som kan vara så små att reningsverken inte kan fånga upp dem.

Julias tips:  Undvik att köpa nyproducerade plagg av polyester, fleece, akryl, elastan, lycra, nylon och polyamid.
Julias tips: Undvik att köpa nyproducerade plagg av polyester, fleece, akryl, elastan, lycra, nylon och polyamid. Plast

Bilder på sköldpaddor som trasslat in sig i plastpåsar upprör många men den mikroskopiska plasten är minst lika problematisk för mindre djur och organismer.

Lyckoruset av att äga ett nytt plagg har därför bytts ut mot ett obehag att konsumera.

Så Julia slutade köpa saker, hon slutade shoppa.

Beslutet har stärkts ytterligare av skandaler som då det förra sommaren avslöjades att modehuset Burberry bränt upp osålda varor till ett värde av 30 miljoner euro för att förhindra att de säljs billigare och att märket sjunker i värde.

– Är det tillåtet att bränna varor som inte går åt? Varför väljer de inte att skänka överflödiga kläder till välgörenhet i stället, frågar sig Julia.

 

Om Julia behöver ett nytt plagg hittar hon det oftast på loppis.

På sitt favoritlopptorg i Åbo är Julia ett bekant ansikte. Här har hon fyndat många plagg.

– Om jag behöver ett par svarta byxor vet jag att jag kan fynda dem där.

Om plagget är begagnat är Julia inte så noga med materialet. Då är skadan redan skedd, tänker hon och fingrar på en sporttopp som till 92% är polyester och resten viskos.

Den här är ju helt och hållet gjord av plast. Som ny skulle jag aldrig köpa den men som begagnad kan jag tänka mig att göra det.

Enligt Julia är den största skadan redan skedd då plagget tillverkades och efter det är det bara vettigt att använda plagget så mycket möjligt.

En utmaning är ändå underkläder och strumpbyxor. Dem vill Julia helst inte köpa begagnade.

– Jag har hittat strumpbyxor som har väldigt lite nytt plast i sig, det mesta är återanvänt material från gamla kläder.

Julias tips: att köpa secondhandkläder innebär att du inte stöder barnarbete
Julias tips: att köpa secondhandkläder innebär att du inte stöder barnarbete plast

slavarbete
slavarbete plast

kemikalieutsläpp
kemikalieutsläpp plast

Kampanjen Älskade plast syns på alla Svenska Yles olika plattformar och kanaler under april månad 2019. Via kampanjen ska vi finländare bli bättre på att sortera och återvinna plast. Kom med och sortera!