Hoppa till huvudinnehåll

Romerna firade nationaldag i Jakobstad – "vi har kommit långt, men det finns mycket kvar att göra"

Romernas nationaldag i Jakobstad.
Mirjami Långström, Mirella Långström, Anette Långström och Katja Långström Romernas nationaldag i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv romer

För sjätte gången firades romernas nationaldag på Rosenlund i Jakobstad. - Det är en viktig dag som väcker minnen och också en dag att känna stolthet över sitt arv, säger Harri Svart.

Romernas internationella dag den 8 april firas till minne av den första romska kongressen i London 1971. På söndagen bjöd staden Jakobstad in till fest med tal av stadsdirektör Kristina Stenman, musikprogram av Pentti Palm och kaffe med tårta.

Fastän romerna är bosatta på alla världens kontinenter, och inte har ett gemensamt land, är firandet av nationaldagen gemensamt världen över.

- Dagen påminner mig om hur de äldre kämpat för oss romer, fast det inte alltid varit så lätt, säger Svart.

Arbetsgrupp för romska frågor

Jakobstad har en arbetsgrupp för frågor som rör romer. Man har arbetat med bostadsfrågor och just nu satsar man speciellt på frågor som rör skola och utbildning berättar arbetsgruppens ordförande är Pentti Silvennoinen.

Romernas nationaldag i Jakobstad.
Harri Svart och Pentti Silvennoinen Romernas nationaldag i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv romer

Harri Svart arbetar som skolgångsbiträde och även som koordinator för att stöda och hjälpa romska barn och unga i frågor som rör skola, utbildning och jobb.

Svart säger att det fortfarande inte är så lätt för romska barn och unga att finna sig till rätta och bli accepterade i samhället.

Svart har själv två utbildningar men säger att han fick kämpa hårt för att ens komma in på sin första utbildning.

- Den rom som vill ta sig fram i livet och satsa på utbildning och arbete får jobba dubbelt så hårt skulle jag säga.

Romernas nationaldag i Jakobstad.
Romernas nationaldag i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv romer

Stor kulturell skillnad

I dag finns det omkring 10 000 romer i Finland och ungefär 3000 finländska romer som är bosatta i Sverige.

Romerna har funnits i Finland i 500 år, men historien har också varit grym. Romer har exkluderats, förföljts och avrättats, eller som bäst assimilerats.

Vad är det då som skiljer romerna från majoritetsbefolkningen?

- Det är egentligen en ganska stor kulturell skillnad, redan när man tänker på vår klädsel, renlighetskulturen och seden att högakta de äldre.

Hur är det att vara rom i Finland i dag?

- Mycket har blivit bättre, men det är fortfarande ganska svårt. Fast vi säger att det inte längre förekommer rasism mot romer, så lever den fortfarande kvar, säger Harri Svart.

Både bland romerna och majoritetsbefolkningen finns det bättre och sämre personer säger Svart. Man borde lära sig att inte dra alla över samma kam.

Men trots att också Svart mötts av fördomar säger han att hans romska identitet gett honom väldigt mycket.

- Jag är glad över att jag få vara med och fortsätta arbetet för barn och unga och samtidigt föra vår kultur vidare, säger Svart.

Viktigt att få höra till

Syskonen Mirjami och Katja Långström och kusinen Mirella Långström tycker alla att det är roligt med kalas. De lyssnar på musikern Pentti Palm som spelar romsk musik och berättar om romernas historia.

Den traditionella musiken är inget flickorna lyssnar på varje dag.

- Nej, men det är bra musik, säger Mirjam Långström.

Anette Långström uppskattar också firandet av nationaldagen.

- Det är viktigt att vår röst hörs och att vi också får vara en del av den finländska kulturen.

Långström säger att romerna är finländare som dessutom har sin romska kultur som en rikedom. Fortfarande förekommer en viss diskriminering, men den håller på att försvinna.

Både romska barn och vuxna umgås med majoritetsbefolkningen, nästan lika mycket som de umgås med andra romer.

- Det viktigaste är att visa respekt mot sin nästa, oberoende vilken kultur man tillhör. Det enda som skiljer oss är vår traditionella klädsel och att vi också har vår egen kultur, säger Långström.

Romernas nationaldag i Jakobstad.
Romernas nationaldag i Jakobstad. romer

Blev retad i skolan

Helena Svarts-Lindgren är född och uppvuxen i Österbotten men hon bor sedan 45 år tillbaka i Sverige. Hon känner sig fortfarande som finländare.

Svarts-Lindgren säger att mycket har förändrats sedan hon gick i skolan. Då blev de romska barnen utpekade och retade.

- Då fick man alltid höra att man var ett tattarbarn. Vi såg lite annorlunda ut och hade lite annorlunda kläder, säger Svarts-Lindgren.

Då var det inte så motiverande att gå till skolan. Innan dess var det svårt för romerna att studera eftersom de inte var fast bosatta. Det går inte att lära sig läsa och skriva om familjen ständigt flyttar runt säger Svarts-Lindgren.

- Jag hade ändå tur, min mamma och mina morbröder hade fått lära sig läsa och skriva. De fick stanna längre tider hos jordbrukarfamiljer för att kunna gå i skolan, säger Svarts-Lindgren.

Men det finns fortfarande många bland de äldre som är analfabeter säger Svarts-Lindgren.

Romernas nationaldag i Jakobstad.
Helena Svarts-Lindgren Romernas nationaldag i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv romer

Håller fast vid sin kultur

För de unga familjerna i dag är det lättare att anpassa sig och komma in i samhället. Svarts-Lindgren säger att hennes äldsta barnbarn både jobbar och studerar och de har inte behövt ta emot skällsord. De har kommit in i samhället.

Men samtidigt uppmanar Svarts-Lindgren de unga att hålla fast vid sin kultur, den är deras identitet.

- Jag har hållit hårt fast vid min kultur, det är vem jag är. Men ändå vill jag vara en del av samhället. Man lever inte längre som när jag var barn, man måste studera och få ett jobb och ett yrke.

Skrämde barnen med zigenare

Svarts-Lindgren säger att det finns en rasism mot romer, som kanske inte syns, men som sitter i samhället. Även om situationen blir allt bättre så är människor ändå alltid lite rädda för det de inte känner till.

- Förut sa de ju till barnen att gå inte dit, om du inte är snäll, då tar polisen eller zigenarna dig, säger Svarts-Lindgren och skrattar.

- Vi har trots allt kommit en god bit på väg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten