Hoppa till huvudinnehåll

”Situationen på Medelhavet är ohållbar” – tyska Seebrücke vill erbjuda säkra hamnar för flyktingar

Personer som demonstrerar, de har tyska texter på plakat.
Personer som demonstrerar, de har tyska texter på plakat. Bild: Yle/Johnny Sjöblom flyktingpolitik,Seebrücke

För flyktingar och migranter som vill ta sig från Libyen till Europa blir resan över Medelhavet allt mer riskfylld. Efter att EU för ett par veckor sedan meddelade att man avslutar sin sjöinsats patrullerar inte längre några krigsfartyg som en del av EU-operationen Sophia. Flera medborgarorganisationer kräver att de civila räddningsfartygen släpps ut ur hamnarna.

Avkriminalisera sjöräddningen och se till att det finns säkra flyktvägar för flyktingar.

Bland annat det är några av kraven som den tyska medborgarrörelsen Seebrücke riktar till politiker i Europa.

Vid demonstrationen här i Nürnberg är man kritisk till att EU-fartygen inte längre patrullerar som en del av den år 2015 startade operationen Sophia.

– Man måste förstås komma ihåg att det aldrig i första hand handlade om att rädda människor ur sjönöd utan framför allt om att stoppa människosmugglare.

– Men förstås skulle vi hellre ha fartygen på plats även om vi hela tiden har varit kritiska till operationens mål, säger demonstranten och Seebrücke-aktivisten Arwen Schnack.

Tyskland borta sedan tidigare

Redan i januari i år meddelade Tyskland att man kommer att dra tillbaka fregatten Augsburg från Medelhavet och inte skicka något ersättande fartyg.

Försvarsminister Ursula von der Leyen kritiserade då Italien för att sabotera operationen och för att skicka det tyska fartyget till områden där det varken fanns smugglare eller människor i sjönöd.

På bland annat Italiens initiativ blir det nu slut på all tidigare gemensam EU-aktivitet ute till havs, den spaning som görs i fortsättningen sköts från luften.

I minst ett halvår kommer fartygen nu att vara borta trots att över 2 200 mänskor, enligt siffror från FN, ifjol drunknade på Medelhavet.

Endast få fartyg på plats

Av de civila sjöräddarna är det för tillfället endast två organisationer, däribland tyska Sea-Eye som har eller nyligen har haft fartyg i området.

Största delen av de övriga civila räddningsfartygen sitter fast i hamnar runt Medelhavet.

– Ett stort problem är att fartygen inte får löpa ut ur hamnarna även om de är helt startklara. De är beslagtagna eller hålls kvar med motiveringen att de inte är lämpade att transportera människor.

– Dessutom finns det så vi så för få fartyg där ute, säger demonstranten Carina Meyer och slår fast att situationen för tillfället är ohållbar.

– Det är också outhärdligt att folk görs till kriminella bara för att de räddar liv. Det är svårt att ens tänka tanken och det är därför vi fortsätter att protestera, säger Arwen Schnack.

Vädjar till städer och kommuner

I Tyskland vill Seebrücke framför allt få städer och kommuner att reagera och signalera att det finns en beredskap att ta emot flyktingar. Att erbjuda en säker hamn som man kallar det.

– På en abstrakt europeisk och nationell nivå talas ofta om att människor inte skulle vara beredda att ta emot flyktingar. Men om man ser på saken från kommunal nivå så kan situationen vara en helt annan och det kan till och med finnas ett stort stöd för att hjälpa flyktingar, säger Schnack.

Därför vill Seebrücke genom kommunalpolitiken sätta press på beslutsfattarna högre upp.

Vissa tyska städer har redan varit i kontakt med förbundskansler Angela Merkel och signalerat en beredskap att ta emot flyktingar.

Personer som demonstrerar, de har tyska texter på plakat.
Personer som demonstrerar, de har tyska texter på plakat. Bild: Yle/Johnny Sjöblom flyktingpolitik,Seebrücke

– Det som framför allt gör oss frustrerade är att man nu diskuterar om människor överhuvudtaget ska räddas eller inte, när den självklara utgångspunkten inom EU borde vara att människovärdet är okränkbart.

– Därtill har vi några länder som effektivt stoppar alla kompromisser gällande flyktingar och hur de ska fördelas i Europa, säger Carina Meyer.

– Ibland får man också känslan av att också de övriga gömmer sig bakom de länder som totalvägrar. Om inte de här länderna gör något så behöver inte vi heller, tycks den allmänna tanken vara.

– Då borde man i stället fundera på hur man kan få något gjort trots att alla inte är med, säger Arwen Schnack.

”Skrikhalsar får inte avgöra”

Inför Europavalet i slutet av maj hoppas Schnack att flykt, migration och också sjöräddning på Medelhavet är frågor som man ska kunna behandla någorlunda neutralt.

– Jag hoppas att det ska gå utan hets och så att man ställer de mänskliga rättigheterna i centrum.

– Samtidigt ser jag ju helst också att temat inte utnyttjas för tvivelaktiga ändamål och att det blir det enda man diskuterar. Det finns ju också andra viktiga frågor, säger Schnack.

Carina Meyer å sin sida poängterar att hårda ord om flyktingar inte alltid leder till politisk framgång.

– Man såg ju hur det gick för kristdemokraterna här i Bayern i valet i fjol. De profilerade sig starkt i flyktingfrågan vilket till slut ledde till att de förlorade stort. Man får hoppas att andra partier har det här i minnet.

– Jag hoppas i alla fall att frågan om flykt, migration och sjöräddning inte avgörs av skrikhalsar från höger utan av civilsamhället i stort och av dem som tror på demokratin, fortsätter Meyer.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes