Hoppa till huvudinnehåll

Orosanmälan fungerade inte i Hangö och äldre låg länge döda i sitt hem: Det måste vara en vattentät process säger stadens grundtrygghetsdirektör

Åldriga händer
Inom de närmaste dagarna ska stadens interna utredning vara klar. Åldriga händer Bild: Riitta Weijola/Vastavalo händerna,närståendevård,äldreomsorg,end-of-life care

Hangö stad utreder nu var det brast då ett äldre par kan ha legat döda i sitt hem i veckor innan myndigheterna hörsammade grannarnas orosanmälan.

Grannarna misstänkte att allt inte stod rätt till då paret inte synts till på en tid. De slog larm upprepade gånger innan myndigheterna reagerade.

Enligt Ilta-Sanomat och Iltalehti bodde parets son med de avlidna föräldrarna i veckor innan polisen tillkallades. Sonen ska ha hävdat för grannarna att allt var i sin ordning.

Polisen förtegen

Informationen om fallet är knapp. Polisen bekräftar att de var på plats den 3 april och att två personer var döda.

Polisen uppger att den rättsmedicinska undersökningen är gjord och att inget tyder på ett brott.

I och med att det för polisens del inte handlar om någon förundersökning kan de på grund av sekretessen inte ge mer information, säger kriminalkommissarien Mats Sjöholm på Polisinrättningen i västra Nyland.

Sjöholm uppger att han till exempel inte kan kommentera hur länge paret varit döda.

Hangö stad utreder internt

På Hangö stad är grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander också förtegen. Men händelseförloppet utreds som bäst.

- Vi har också startat en intern undersökning för att få reda på hur den här processen har gått till.

Yle Västnyland har talat med grannen Bengt Österlund som är den som gjorde orosanmälan.

Hangöbon Bengt Österlund blev orolig då paret inte syntes till.

Det var Hangöbon Bengt Österlund och hans fru som kontaktade staden angående det äldre paret.

Den 18 mars ringde hustrun första gången till socialbyrån.

- Vi berättade att vi var oroliga för ett par äldre personer som bodde i stort sett mittemot oss. Vi hade inte sett dem på länge. Det var vanligen den äldre mannen som skötte allt men inte heller han hade synts till.

Österlund berättar att det äldre paret inte hade rört sig ute på flera veckor, varken på väg till butiken eller på sin gårdsplan.

- Vi önskade att någon skulle besöka huset för att kolla upp situationen och vid socialbyrån lovade man göra ett besök.

Enligt Bengt Österlund gick det sedan två veckor utan att någon besökte huset.

Söndagen den 31 mars gick Österlunds fru själv fram till grannhuset. Parets son öppnade då hon ringde på. Hon undrade hur hans pappa mådde varvid sonen svarade att pappan var på sjukhus. Han sa att mamman var hemma och att allt var bra.

Österlunds fru noterade dock den starka lukt som trängde ut från huset och befarade att allt inte var som det skulle.

Hon ringde ett nytt samtal till socialbyrån tisdagen den 2 april. Då lovade man skicka dit två personer.

- Fortfarande dök ingen upp. Då ringde jag socialbyrån på onsdagsmorgonen och sa att ni är tvungna att skicka hit någon, annars ringer jag polisen och stadsdirektören, förklarade Bengt Österlund.

Vid halv tre-tiden på onsdagen den 3 april kom sedan två kvinnor från socialbyrån för att göra ett besök i grannhuset. De ringde sannolikt polisen, som sedan kom till platsen ungefär en och en halv timme senare, minns Österlund.

Sedan anlände ambulans och kriminalpolis till huset och förde bort de avlidna.

- Då kunde vi dra slutsatsen att de äldre hade varit döda därinne en längre tid. Det var bara sonen som hade rört sig ute för att hämta posten eller skotta snö.

Den äldre mannen och kvinnan blev båda drygt 90 år gamla. Den avlidna kvinnan var bunden vid sängen på grund av sjukdom.

kvinna i fuccsiaröd tröja utomhus
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander kvinna i fuccsiaröd tröja utomhus Bild: Yle / Christoffer Westerlund Elisabeth Kajander,landskapsreform,social- och hälsovårdsreformen (sote),Hangö,hälsovård,sjukvård

Var det äldre paret klienter inom hemvården i Hangö?

- Det kan jag inte gå in på i det här skedet. Vi har som sagt startat en intern undersökning och det är viktigt att få reda på hur processen har gått. Har det fallerat i något skede här - det är det verkligen viktigt att få reda på. Förrän vi vet alla detaljer i den här saken så uttalar vi oss inte desto mera.

Om man talar om saken på ett allmänt plan: vilken är stadens praxis då en granne ringer och är orolig över att nånting kan vara fel i grannhuset?

- Om vi får en orosanmälan så är det vår skyldighet att kolla upp det så fort som möjligt. Det förutsätter lagen redan. Det hör till vår sak att agera så fort som möjligt.

Vad betyder så fort som möjligt?

- Det är den som tar emot anmälan som gör en bedömning av hur allvarligt och brådskande det är att till exempel göra ett besök till platsen. Det kan ske samma dag eller efter någon dag. Det bör alltid avgöras från fall till fall beroende vad det är frågan om. Får man en orosanmälan brukar man vanligen kolla upp saken på ett eller annat sätt så fort som möjligt.

- Man kan också vara i kontakt med socialjouren om det behövs. Är det jourbesök så betyder det ju att besöken görs genast.

På vems ansvar är det att ett sånt här besök blir av?

- Det är på de tjänstemännens ansvar som tar emot den här typen av anmälningar. Det är på deras ansvar att göra den här bedömningen av hur fort man då bör göra ett besök.

Vilka tjänstemän det är beror helt på vart anmälningen har kommit, förklarar grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

Enligt lagen ska vem som helst nu kunna göra en anmälan om man är orolig för att allting inte står rätt till, till exempel hos en äldre.

Anmälan kan göras till olika aktörer, förklarar hon.

- Den kan göras till socialjouren som har jour dygnet runt. Man kan också göra anmälan till stadens socialvård eller äldreomsorg eller direkt till polisen. Så det finns många olika platser dit man kan anmäla den här oron.

Så det är väldigt många olika tjänstemän som ska ha kompetensen att avgöra en sån här situation?

- Jo, det kan vara olika, beroende på vart anmälan kommer. Som kommuninvånare har man möjlighet att ta kontakt till olika aktörer. Ofta är det socialjouren eller kommunens äldreomsorg man tar kontakt med, lite hur det känns bäst eller utifrån vad det är fråga om.

Som kommuninvånare ska man alltså kunna lita på att informationen går vidare och att det fattas korrekta beslut då man tar kontakt med någon inom kommunen i ett sådant här fall?

- Absolut måste man kunna det. Det här är just en process som måste kunna hålla, den måste vara vattentät och den måste kunna fungera. Finns det brister där så måste de omedelbart åtgärdas. Det är helt klart.

Kan du säga vad som gick fel i det här fallet, med det äldre paret, då staden inte agerade när grannen ringde och uttryckte sin oro?

- Det kan jag inte uttala mig om i det här skedet. Det måste vi utreda internt. Men det är väldigt viktigt att vi gör det, för det är mycket beklagligt och sorgligt och det är viktigt för alla parter att vi får det utrett så snabbt som möjligt.

Kan du säga vilken instans inom staden som fick de här samtalen?

- Det kan jag inte säga i det här skedet. Vår interna undersökning är ännu på gång. Förrän jag har alla fakta på bordet vill jag inte uttala mig.

Hur går ni vidare nu?

- Meningen är att vi diskuterar med alla involverade parter i den här saken, så att vi får en klar bild av vad som har hänt och hur det har gått till.

Elisabeth Kajander bedömer att den interna undersökningen ska vara klar inom de närmaste dagarna.

Artikeln bygger på intervjuer som Minna Almark gjorde.

Korrigering onsdagen 10.4.2019 vid 22.30-tiden. Ordet "låg döda" i första meningen i artikeln ändrades till "kan ha legat döda" eftersom ingen kunnat bekräfta för Yle Västnyland hur länge paret varit döda innan myndigheterna kom till platsen i början av april.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland