Hoppa till huvudinnehåll

Kulturfrågor glöms bort inför riksdagsvalet: ”Kultur prioriteras inte”, säger teaterchef

Barn som tittar på Den sårade ängeln av Hugo Simberg
Barn som tittar på Den sårade ängeln av Hugo Simberg Bild: Yle / Monica Eklund konst,bildkonst,Den sårade ängeln

Inför riksdagsvalet har kulturfrågor lyst med sin frånvaro och flera av partierna går också till val utan att kultur nämns i deras valprogram. Men det är inte ovanligt, eftersom kultur sällan diskuteras inom finsk politik.

– Kulturen är så självklar för oss samtidigt som den aldrig prioriteras. Börjar man jämföra kultur med till exempel vårdfrågor och resonerar snabbt och svartvitt så är det kulturen som får ge vika och då är vi inte så intressanta i diskussionen, säger Joachim Thibblin, teaterchef på Svenska Teatern.

– För de flesta är kulturen en självklarhet - den finns överallt i vår vardag i form av böcker, bio, teater, tv och underhållning av olika slag. Men sen när det gäller är den sällan en prioritet. Det är där det behövs ett omtänk, att inse kulturens betydelse och våga gå ut och stå upp för kulturen.

En orsak till tystnaden kring kulturpolitik kan också vara kulturell menar Thibblin.

– Vi är inte vana att prata kulturpolitik och pengar i det offentliga rummet. Vi har haft det rätt bra ställt, men nu börjar det bli kritiskt eftersom bidragen skurits ner.

Wivan Nygård-Fagerudd, sångare och ordförande för Svenska folkskolans vänner, menar att den politiska tystnaden kring kulturfrågor kan ses som ett tecken på att partierna anser att kulturfältet är välfungerande.

– Då när ganska mycket är bra behövs det politiker som plockar fram det som inte fungerar så bra. När det gäller det professionella kulturlivet är jag bekymrad över ojämlikheten bland professionella utövare. Det kan finnas så olika förutsättningar inom samma institution, där de fast anställda har helt andra förmåner än de som kommer in på några månaders kontrakt, säger Nygård-Fagerudd.

På bilden Wivan Nygård-Fagerudd.
Wivan Nygård-Fagerudd är operasångare och kulturjournalist. Sedan 2017 är hon ordförande för Svenska folkskolans vänner. På bilden Wivan Nygård-Fagerudd. Bild: Yle / Jenna Emtö Wivan Nygård-Fagerudd

Överens och stolta över vårt kulturliv

Trots att det råder ett politiskt samförstånd kring att kulturen är viktig menar Nygård-Fagerudd att det långsiktiga tänkandet saknas inom kulturpolitiken.

– Jag tror det är Esa-Pekka Salonen som har påpekat till våra finska toppolitiker som applåderar våra finska framgångar utomlands att de framgångarna beror på att man satsade på barn och unga på 70-talet, säger Nygård-Fagerudd.

Hon efterlyser en förståelse för att en grundförutsättning för kulturpolitiken är att förstå vilka som kommer vara kulturkonsumenter- och utövare om 20-30 år.

– När det gäller musiken har vi haft ett otroligt bra system med kommunala musikskolor som hållit hög nivå där man på jämlika grunder kunnat delta i. Men det har förändrats under de senaste åren. I dag finns det på ett sätt ett större utbud, men på ett sätt har det blivit en klassfråga - det kostar mycket pengar att ha barn i musikundervisning, säger Nygård-Fagerudd.

Närbild på en trumpet. I bakgrunden synns en pojke som spelar.
Det borde satsas mer för att öka barn och ungas möjligheter att delta i kultur- och konstutbildningar menar Nygård-Fagerudd. Närbild på en trumpet. I bakgrunden synns en pojke som spelar. Bild: Yle/Lone Widestam Borgå,musik,trumpet,fingrarna,Alec Still

“Saknas kulturlobbare”

Inom kulturlivet har det saknats personer som aktivt och organiserat arbetat för att lobba för kulturen menar Thibblin.

– Jämför man oss med idrotten så är vi på en helt annan nivå, säger Thibblin.

Därför grundades organisationen Kulta för några veckor sedan som inför valet lanserat en kampanj för att höja konstens och kulturens andel av statsbudgeten. Målet är att andelen ska höjas till en procent under nästa regeringsperiod, vilket skulle innebära en höjning på cirka 110 miljoner euro.

Bland partierna som lovar höja kulturbudgeten finns Feministiska partiet, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De gröna.

Joachim Thibblin i sitt arbetsrum.
Joachim Thibblin är teaterchef på Svenska Teatern. Joachim Thibblin i sitt arbetsrum. Bild: Nina Sederlöf Joachim Thibblin,Svenska Teatern

– Kulturfinansieringen har skurits ner väldigt mycket under de senaste åren. Ur vår synvinkel som en teater, som är underställd teaterlagen, ligger vår finansiering efter alla nedskärningar på samma nivå som år 2010 mätt i eurovärde. Det är helt ohållbart, eftersom kostnaderna, lönerna och så vidare, ökar. Det betyder att vi har mindre pengar att jobba med, vilket såklart får effekter på verksamheten och utbudet, säger Thibblin.

– Ibland hör man populistiska slängar om att kulturen får så otroligt mycket pengar. Men när man ser hur liten andel det sist och slutligen är och väger dem mot de effekter som forskning både i Finland och utomlands gång på gång för med sig för ett land eller en kommun som satsar på kultur då handlar det om en ganska bra affär, säger Nygård-Fagerudd.

Kulturministern behöver inte kunna allt om kultur

Både Thibblin och Nygård-Fagerudd anser inte att det viktigaste är att kulturministern har särskilda kompetenser från kulturfältet, utan det viktigaste handlar om att kunna arbeta för att öka anslagen.

– Personen behöver ha en respekt för den sakkunskap som finns på kulturfältet. Men framförallt behöver personen ha ett politiskt spelöga och en bra förhandlingsförmåga med andra politiker. Kulturfältet behöver en kulturminister som kan kämpa för att lyfta taket så högt som möjligt. Då talar vi rent krasst om budget och att skapa ekonomiska förutsättningar, säger Nygård-Fagerudd.

– Klart jag hoppas på en kulturminister som är intresserad av kultur. Men det viktigaste är nog att vi har en bra arbetsledare för ministeriet som kan stå i framkant med alla frågor, säger Thibblin.

Thibblin och Nygård-Fagerudd är även överens om att kulturministern borde ha en egen ministerportfölj.

– Jag tycker vi ska ha en egen kulturminister och inte en delad portfölj. Det handlar igen om huruvida vi prioriterar kulturen eller inte, säger Thibblin.

– Jag kan förstå att man vill kombinera kultur och idrott, men jag är inte särskilt förtjust i det. Förstås finns de likheter i hur sektorerna fungerar, men det finns också olikheter. I min idealvärld är en kulturminister enbart kulturminister, säger Nygård-Fagerudd.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje