Hoppa till huvudinnehåll

Vassbusiness, slam på åkrar och mörtfiske - så ska Pargas bli mera näringsneutral

Havet vid Lovisa en hösdag
Havet vid Lovisa en hösdag Bild: Yle/Jeannette Lintula soligt,Lovisa

Vass som byggnadsmaterial, lokalt slam på lokala åkrar och en livskraftig fiskenäring. De här tre föreslås bli i fokus då Pargas siktar mot att bli en näringsneutral kommun och minska belastningen på Skärgårdshavet.

Pargas deltar i miljöministeriets spetsprojekt Näringsneutral kommun. Det innebär att staden ska verka för återvinning av näringsämnen och resurssmarta lösningar.

Carl-Sture Österman är miljöchef i Pargas.

Då staden nu går in för att utveckla nya metoder för näringsåtervinning säger han att fokus skulle ligga på återvinning av avloppsslam, metoder för skörd och vidareförädling av vass och på att säkerställa möjligheterna för en lokal, kommersiell fiskerinäring.

Han vill bland annat utreda möjligheterna att använda näringsämnen från reningsverken lokalt.

- Då tänker jag framför allt på de små reningsverken i Nagu, Korpo och Houtskär. Genom att behandla slammet kunde man också utnyttja det lokalt.

Avloppslangar på slamtransportbil.
Slamtransport. Avloppslangar på slamtransportbil. Bild: Yle/Mikael Kokkola slam,slamtransport

För att slammet ska kunna utnyttjas behöver det förbehandling innan det kan spridas ut som näringsämnen till exempel på åkrar.

- Nu körs slammet med gummidäck till Åboregionen där det används för biogasframställning. Transporten och hanteringen av slammet, plus kostnaden för mottagning och behandling, skulle man kunna undvika.

Då olika sätt att hantera slam jämförs är det flera faktorer att räkna med för att få en bra helhetsbild av miljöpåverkan. Långa transportsträckor är något som helst ska undvikas.

- Tanken är att man ska utreda alternativ och se på möjligheterna att utnyttja näringsämnena lokalt, och samtidigt se till att de inte hamnar på fel ställe. I vårt fall, att de inte belastar Skärgårdshavet utan istället kommer till nytta, säger Österman.

Vass i rörelse med vinden en kall, frisk vinter/höst dag.
Vass i rörelse med vinden en kall, frisk vinter/höst dag. Bild: Yle/Linn Hägglund och Wilmalotta Kristo strand

Vass som byggnadsmaterial och råmaterial för biogas?

Också när det gäller vassklippning ser Österman flera möjliga sätt att utnyttja skörden genom att förädla den lokalt.

- Ofta handlar det om att man vill ha bort vassen framför sin strand för att få bättre utsikt och för att det ska vara lättare att ta i land.

Men ser man på vassen som en förnyelsebar resurs får vassklippningen helt andra dimensioner.

- Vassen tar upp väldigt mycket näringsämnen ur vattnet. Min tanke är att vassen kunde användas som jordförbättringsmedel, som råmaterial för biogas eller varför inte som byggnads- eller isoleringsmaterial, och på det sättet få till stånd en ganska stor business kring vasshanteringen.

Lokala företagare i nyckelroll

Men för att det ska gå vägen är det enligt Österman mycket som ska fungera.

Vassen ska kunna skördas på ett ekonomiskt vettigt sätt i tillräckligt stor skala. Man måste också ha klart för sig hur slutprodukten ska användas.

- Staden ensam kan inte göra så mycket. Meningen är att samarbeta med lokala entreprenörer och tillsammans hitta möjligheter till att kunna skörda och utnyttja vassen och på så vis också bidra till att få bort en massa näringsämnen från Skärgårdshavet och Östersjön.

Österman talar också för fisket som ett sätt att avlägsna näringsämnen ur havet.

- Jag är av den åsikten att som skärgårdsstad bör nog Pargas försöka bibehålla och verka för möjligheterna för att kommersiellt fiske ska kunna finnas. Det är också ett väldigt bra sätt att få bort näringsämnen från havet.

Vassbuk i en trälåda på en brygga.
Vassbuk i en trälåda på en brygga. Bild: Yle / Antti Kolppo Pellinge,fiskare,vassbuk,Helsingfors strömmingsmarknad,fiske,fiskar,jörgen kjellgren

Det är en viss skillnad på fisk och fisk om det är just näringsämnen man tänker på.

- Ibland pratar man om skräpfisk, det vill säga mört och andra fiskar som lever och bökar omkring på havsbottnen och på det sättet rör upp väldigt mycket sedimenterade näringsämnen.

- All fisk kan förstås inte användas som människoföda, även om mycket kan utvecklas. Man behöver ha en vettig kombination av fisk som används som foder och det som förädlas till människoföda.

Men just mörten har kanske ett oförtjänt dåligt rykte.

- Det finns de som tycker att mörten är en alldeles utmärkt matfisk. Där är väl tycke och smak ganska olika.

Särki mausteiden kera
Mört. Särki mausteiden kera Bild: Yle/Hannamari Vallila ja Pirjo Koskinen mört,maträtter

Med tanke på Skärgårdshavets tillstånd tror Österman inte att det är möjligt att åstadkomma radikala förändringar på kort tid.

Arbetet för havet måste vara långsiktigt och ske på många olika nivåer samtidigt. Att försöka komma närmare näringsneutralitet är ett led i det arbetet. Att utnyttja näringsämnen på ett vettigt sätt i stället för att slösa bort dem eller slänga dem i havet är viktigt, säger Österman.

- För en skärgårdsstad som Pargas är det nästan a och o för våra möjligheter att kunna ha en hållbar framtid.

Läs mer om projektet Näringsneutral kommun på Miljöministeriets webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland