Hoppa till huvudinnehåll

Vanda prickas för brister i barnskyddet – en socialarbetare ansvarar för 47 barn

Ensam teddybjörn i naturen.
Arkivbild. Ensam teddybjörn i naturen. barnskydd,ensam teddybjörn

Social- och hälsovårdens verksamhetsområde i Vanda har fått en allvarlig anmärkning av riksdagens biträdande justitieombudsman Maija Sakslin. Hon lyfter fram stora brister i hur staden övervakat vården vid Pohjolahemmet i Uleåborg.

En ung Vandabo som placerats vid Pohjolahemmets enhet Koivulehto, berättade i april för sin socialarbetare per e-post om flera rättsstridigheter som skett vid enheten.

Vandabon skickade ett klagomål till justitieombudsmannen och i klagomålet berättade personen bland annat att hen hade isolerats i sitt rum som en straffåtgärd.

Personens telefonanvänding hade också begränsats, utan en vederbörlig beslutsprocess.

I april 2018 gjordes en kontrollvisit till hemmet på justitieombudsmannens begäran. I granskningen kom liknande brister fram som personen uppgett i sitt klagomål.

Justitieombudsmannen anser i sitt beslut att social- och hälsovårdssektorn i Vanda har försummat sin lagstadgade plikt att övervaka hur vården av barn utom hemmet sköts.

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin
Riksdagens biträdande justitieombudsman Maija Sakslin. Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Bild: Yle/Sasha Silvola Maija Sakslin,riksdagens justitieombudsmän,biträdande justitieombudsman

Då granskningen gjordes vårdades fyra barn från Vanda vid Pohjolahemmet.

Kring 600 barn är placerade utanför hemmet i Vanda. Ungefär hälften av dem har placerats på en anstalt och hälften har placerats i ett annat hem.

Stor brist på socialarbetare

Barnskyddets servicechef vid Vanda stad, Hanna Pösö, säger att staden ser allvarligt på anmärkningen.

– Vi fick veta om det här redan på sommaren i fjol och vi vidtog åtgärder genast, säger hon.

En av åtgärderna är att Vanda har ökat på sina personalresurser. Enligt Pösö har staden vid årsskiftet fått två nya socialarbetartjänster till vården utom hemmet och rekryteringen till tjänsterna pågår som bäst.

Vi anser att 25 barn per socialarbetare är rimligare. Då skulle det vara möjligt att göra ett systematiskt och högklassigt jobb.― Miia Pitkänen vid Centralförbundet för barnskydd.

– Vi hoppas att antalet barn som varje socialarbetare ansvarar för skulle räknas så att man faktiskt kan övervaka hur vården sköts på ett kvalitetsmässigt bra sätt, säger Pösö.

Just nu har en socialarbetare hand om 47 barn. Vanda stads mål är att en socialarbetare ska övervaka 33 barn som placerats utanför hemmet.

Programdirektör Miia Pitkänen vid Centralförbundet för barnskydd säger att också det är för mycket.

– Vi anser att 25 barn per socialarbetare är rimligare. Då skulle det vara möjligt att göra ett systematiskt och högklassigt jobb, säger Pitkänen.

Många funderar på att byta bransch

Pösö vid Vanda stad säger ändå att det har varit svårt att fylla de lediganslagna tjänsterna.

– Lönekonkurrensen mellan städerna är hård och vi har haft svårt att rekrytera folk till tjänsterna, säger hon.

Pitkänen vid Centralförbundet för barnskydd säger att många som arbetar inom barnskyddet upplever att arbetsmängden är för stor.

– I en enkätundersökning som vi gjorde tillsammans med fackorganisationen Talentia kom det fram att 70 procent av de som arbetar inom barnskyddet har funderat på att byta bransch på grund av att arbetsbelastningen är för tung. Över 80 procent upplevde otillräcklighetskänslor på jobbet.

Att resurserna inom barnskyddet är knappa är ett nationellt problem konstaterar Pitkänen.

Hon efterlyser en ny lag som skulle se till att en socialarbetare inte får ha för många kunder på sitt ansvar.

Allt fler brådskande placeringar

Förutom att öka personalresurserna har Vanda stad också satsat på att utveckla nya system för hur man kan följa upp arbetets kvalitet inom barnskyddet.

– Vi har utvecklat en ny övervakningskalender där det står tidtabellen för när träffarna med barnen måste verkställas. Vi övervakar också vården vid anstalterna i samarbete med andra städer i huvudstadsregionen.

De senaste åren har det varit en tydlig trend att allt fler brådskande placeringar görs. Det är en oroväckande utveckling― Hanna Pösö, Vanda stad

Enligt Pösö har mängden brådskande placeringar ökat under de senaste åren.

De som placeras med en brådskande tidtabell är oftast 15–17-åringar och oftast placeras de på en anstalt.

– De senaste åren har det varit en tydlig trend att allt fler brådskande placeringar görs. Det är en oroväckande utveckling, säger Pösö.

Behovet av att övervaka anstalterna och hur vården av barn utom hemmet sköts ökar då allt fler barn placeras på anstalter med specialvård.

– I Vanda har vi inte haft tillräckliga resurser att övervaka anstalterna. Vi klarar inte av att sköta allt ansvar med de resurserna som vi har just nu, säger Pösö.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen