Hoppa till huvudinnehåll

Vilka följder får beslutet att skjuta fram det brittiska utträdet och hur går brexit vidare nu? Vi sammanfattar i 5 punkter

brexit
brexit Brexit

Nattens kompromiss innebär att det åter är dags att teckna ett nytt brexitdatum i almanackan. Men vad händer härnäst? Vår Europakorrespondent Rikhard Husu sammanfattar.

1. Betyder det här att brexit inte blir av?

Ja, kvällens beslut innebär att brexit inte blir av den 12 april. Det här kommer som en lättnad för många privatpersoner och företag och som en besvikelse för de britter som hoppas på en snabb och tydlig skilsmässa med EU.

Däremot är det inte säkert om den 31 oktober är det datum då Storbritannien verkligen lämnar EU.

Dels har Storbritannien möjlighet att lämna unionen tidigare om man godkänner utträdesavtalet med EU. Och dels är det inte uteslutet att brexit förlängs ytterligare efter den 31 oktober.

Vidare blir en avtalslös brexit också verklighet om Storbritannien låter bli att ordna Europaparlamentsval. Då åker landet automatiskt ut ur EU den 1 juni i år.

2. Är tilläggstiden tillräckligt lång?

Ja och nej. I grunden är datumet den 31 oktober resultatet av en godtycklig kompromiss mellan motståndarna och förespråkarna av en längre förlängning.

De som förespråkar en längre förlängning, bland dem Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, hänvisar till att en längre förlängning behövs för att Storbritannien ska kunna se över sin brexitstrategi från grunden.

Bland annat är det oklart om sex månader är tillräckligt för att ordna en ny folkomröstning om brexit.

Samtidigt anser kritikerna med Frankrikes president Macron i spetsen att tilläggstiden är på tok för lång med tanke på att premiärminister May inte lyckats ge en klar förklaring till varför tilläggstiden behövs.

3. Hur ska Storbritannien ordna sitt EU-val?

Det återstår att se om det alls blir någon valrörelse kring EU-valet och vilka frågor som lyfts på tapeten i så fall.

Det är inte omöjligt att EU-valet utmynnar i en kraftmätning mellan EU-förespråkare och brexitanhängare.

Britterna har ändå inget annat val än att ordna EU-val om man vill undvika avtalslös brexit den 1 juni. EU:s regler kräver nämligen att alla medlemsländer är representerade i parlamentet, om så för en kort period.

4. Tänk om Storbritannien sätter sig på tvären i EU?

På förhand har man oroat sig för att Storbritannien kan komma att missbruka sin ställning som medlemsland genom att sätta käppar i hjulen för utvecklandet av EU.

En sådan situation kunde till exempel aktualiseras om May efterträds på sin post av Boris Johnson eller någon annan förespråkare av ett avtalslöst utträde.

Från brittiskt håll hänvisar man till att Storbritannien tillsvidare respekterat EU:s spelregler och att inget talar för att det här skulle ändra i framtiden.

För att vara på säkra sidan kräver de övriga EU-länderna ändå att Storbritannien "ska hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter och avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål, i synnerhet när landet deltar i unionens beslutsprocesser".

Problemet är att det främst handlar om en politisk avsiktsförklaring. I praktiken har EU begränsade möjligheter att ingripa om Storbritannien skulle bestämma sig för att förhala EU:s interna beslutsprocesser.

5. Kan brexit påverka Finlands EU-ordförandeskap?

Med stor sannolikhet kommer brexitprocessens följande stora mellanetapp att infalla under hösten då Finland svingar EU:s ordförandeklubba.

Även om det roterande ordförandelandets roll i brexitförhandlingarna är begränsat så är det inte omöjligt att brexit kommer att överskugga de övriga frågor som Finland strävar efter att fokusera på under sin ordförandeperiod.

Läs mera:

Nattliga förhandlingar ledde till förlängning av brexit - Storbritannien borde ha lämnat EU vid det här laget säger May

Det blev inte brexit den 29 och det blir inte heller brexit den 12 april.
Europeiska rådet beslöt efter förhandlingar som drog ut till efternatten att förlänga brexit med ett halvt år till slutet av oktober.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes